• Hormoner,  Kost

    Därför har vi sötsug

    Om man själv aldrig upplevt dagliga “cravings” eller sug efter sött så kan man nog tycka att det handlar om en disciplinfråga. Men faktum är att det är ett ganska jobbigt problem att brottas med, och många gör det på daglig basis. Ibland blir suget så oerhört starkt att det inte går att motstå, samtidigt som energinivån är så låg att man bara måste ha något. Känner du igen dig, och undrar du i så fall varför? 

    Det finns givetvis olika orsaker bakom sötsug, både psykologiska som fysiologiska. Om man till exempel äter mycket mackor, pasta och yoghurt samtidigt som man dricker juice och andra söta drycker så beror det givetvis på det. Dra ner på skräpmaten helt enkelt så kommer suget att lägga sig med tiden. Men det finns ju också de som faktiskt har gjort en rejäl kostomläggning, som äter “hälsosamt” men ändå brottas med sötsug. Ett sötsug som dessutom inte ger med sig trots att det var flera veckor sedan, eller kanske till och med månader sedan som kosten lades om. Beror det då på att den här kosthållningen inte passar dig? Jo det gör den! Men du behöver anpassa maten du äter utifrån din kropps problem och behov.

     

    Några orsaker bakom sötsug: 

     

    • Blodsocker
      • Problem med blodsocker gör att man får sötsug, och inte bara kvällstid utan detta kan dyka upp lite titt som tätt i samband med en energidipp. 
    • Näringsfattig kost
      • Problem 1 är att man äter en kost som inte innehåller allt som man behöver vad gäller mikronutrienter – dvs vitaminer och mineraler.
      • Problem 2 är att man inte får i sig tillräckligt med näring i form av makronutrienter – dvs protein, fett och kolhydrater. Här är problemet (särskilt bland kvinnor) ofta både protein och fett. Att äta tillräckligt med protein gör att dessutom att blodsockret stabiliseras så det får dubbel effekt.
    • Du äter för lite
      • Öka mängden mat, dvs “kalorier” även om jag inte uppmuntrar till att räkna kalorier just.
    • Stress 
      • Stress ökar sötsug och habegäret efter “snabb energi”. Det är när man som minst behöver ett svängigt blodsocker så koka hellre ägg än ät frukt.
    • Sömnbrist
      • När vi sover dåligt så ökar både vårt kaloriintag och kolhydratintag – dvs vi äter sämre. Det gör det efter en ynka natt dålig sömn dessutom. Anledningen är att sömnbrist ger en hormonell obalans i kortisol, insulinkänslighet och leptin. Det här betyder att vi inte har samma mättnadskänsla samtidigt som vi blir sämre på att hantera blodsocker.

    Det är visserligen ingenting fel i att vilja ha en bit choklad efter middagen, men det är skillnad på om man “måste” ha det, eller om man äter det för den rena njutningens skull. I nästa inlägg behandlar jag några andra faktorer bakom varför man kan uppleva låg energi och sötsug trots att man äter bra mat.

    Se även därför har vi sötsug del 2

    /M

  • Kortisol,  Kost,  Stress

    Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?

    Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.

    Vad gör det här med våra kroppar?

    Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!

    Kortisol och hormoner

    Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.

    Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.

    /M

     

  • maria sären
    Åldrande,  Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

    Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

    Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.

    Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

    Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter

    Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

    Vanliga intoleranser: Jordnötter

    Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

    Kan diagnostiseras via pricktest.

    Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

    Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

    Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

    Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

    Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

    Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

    Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

    Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

    Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

    /M

  • Inflammation,  Kost,  Sköldkörtel

    Werlabs – Rabatt på provtagning!

    Jag arbetar ju gärna med testbaserad hälsa – Dels för att slippa gissningar men också för att det som kan mätas kan följas upp och förändras. Jag har ett samarbete med bland annat Werlabs vad gäller provtagning, och jag tycker att deras metod är oerhört smidigt vilket är anledningen till att jag använder mig av dem till de flesta av mina klienter. 

    Just nu kan du få ett riktigt bra pris på några av deras prover om de beställs via mig! Fundera inte på hur det står till – kolla upp det! 

    • Stora Hälsotestet

      • Just nu 1550 SEK inkl personlig rådgivning  (ord pris 1870) → LÄS MER
      • Just nu 990 SEK exkl personlig rådgivning (ord pris 1395)  

     

    • Stora Sköldkörteltestet 

      • Just nu 1090 SEK inkl personlig rådgivning  (ord pris 1370)  → LÄS MER
      • Just nu 650 SEK exkl personlig rådgivning (ord pris 745)

    Hur gör man? 

    Kontakta mig på maria@matstarkt.se för att beställa någon av testerna eller via nedan formulär. Jag behöver endast namn och mailadress. Efter att testet är beställt så får du ett genererat mail där du aktiverar testet – Du uppger då personuppgifter. Därefter tas blodprov på en vårdcentral nära dig, det enda du behöver ha med dig är legitimation. Testresultaten kommer inom ett par dagar i din onlinejournal. Om du valt provtagning med rådgivning så kommer vi att boka ett 30 minuters telefonsamtal när proverna är klara. 

    Klicka här för att se provtagningsställen!

    Otroligt smidigt! 

    Gäller tom den 31e Augusti! 

    • Autoimmunitet,  Hormoner,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

      Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

      Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.

      Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld!

      Sköldkörtelns funktion

      De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?

      Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla system i kroppen helt enkelt.

      Diagnos

      Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.

      För diagnos görs prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4, ofta bara TSH och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet men man undrar inte varför problemet uppstått. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har mycket symptom.

      Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra,  sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden. Huvudsaken är att reda i grundorsaken för extremt få kroppar är trasiga – tvärtom är det kroppens sätt att säga att något i ens sätt att leva inte fungerar.

      Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?

      Sköldkörteln påverkas av oerhört många saker! Och lika viktig som den är för att allt annat ska fungera, lika lätt påverkas den av näringsbrister, stress (mental, fysisk och metabol) liksom autoimmun sjukdom.

      Stress

      Att springa för mycket, äta för lite, ha relationer som tär, inte sova tillräckligt eller äta en strikt och näringsfattig kost påverkar alla vår sköldkörtel.

      Näringsbrist

      Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.

      Oftast är det brist på järn, jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.

      Autoimmunitet

      Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks.

      Behandling

      Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så behöver man gå på grundorsaken, med andra ord – varför får man en reaktion mot kroppsegen vävnad? Kosten här är en stor faktor liksom återigen stress, både fysisk, mental och metabol. Att ta bort livsmedel man inte tål är a och o och det kan vara allt från gluten, mejerier till äggvita och nötter och fröer.

      Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos. 

      /M

    • maria sären
      Kost,  Personligt

      Vad är bra nyttig mat att ta med?

      Vi är precis hemma från en helg där vi paddlade kanot ut till en (öde!) ö där vi tältade en natt. Det var vår lilla familj och 2 familjer till. Totalt var vi 6 vuxna, 4 barn och 2 hundar. Många undrar hur man gör när man åker iväg eller vad man kan ha för bra alternativ på mat hemma färdigt. Så det här är ett inlägg om just det. Vad är bra nyttig mat att ta med?

      Vår Kylväska innehöll följande:

      • Kall potatissallad gjord på sötpotatis, rödlök och purjolök. Dressing på kallpressad olivolja, eko senap, äppelcidervinäger och kryddor
      • Grillad kall krav-märkt fläskytterfilé i bit
      • Söpotatismos på sötpotatis, smör, salt och peppar
      • Grönsaksstavar
      • Ägg
      • En påse torr-rostade, saltade mandlar från Eldorado (innehåller ej kassa veg oljor)
      • Hemgjorda nötbars gjorda på kokosflingor, mandlar, kakao, salt och några dadlar.
      • 6 burkar makrillfilé i tomatsås
      • Korv med få ingredienser att grilla för den sugne på kvällskvisten
      • Kaffe! Bryggkaffe faktiskt som gjordes med hjälp av en tesil man har i tekannor.

      På ön fanns också mängder av blåbär 🙂

      Allt detta rymdes i en normalstor ryggsäck. Vi har en ryggsäck/kylväska nämligen, väldigt praktisk. Hur lång tid tog maten att förbereda? Inte särskilt lång tid. Köttet grillade vi kvällen innan och det fick förstås ligga på en stund, men det gjordes i samband med vår middag. Sötpotatisen kokas i tärningar i 10-15 minuter (tills den blir precis igenom, ej överkokt) innan den får svalna och blandas med lök och dressing. Under tiden gjordes nötbarsen i mixern. Jag brukar breda ut smeten i en glaslåda och ställa i kylen, därefter skär jag bitar av det (detta istället för att stå och rulla dem). Arbetsmässigt tar det därför inte särskilt lång tid.

      Vi hann dessutom inte äta upp allt utan hade mat med oss hem igen. Vi var iväg hela lördagen och halva söndagen. Det behöver inte vara så komplicerat med mat. Ask som nu är 10 månader kan hålla bitar av köttet och äta själv, trots att han bara har 4 hela tänder (och några på väg). 

      Det här var några exempel på bra nyttig mat att ta med!

      Fler bilder finns på min Instagram!

      Det här var första turen sen Ask föddes och det gick verkligen hur bra som helst! Han protesterade av flytvästen till en början men vande sig rätt snabbt, och sen somnade han i kanoten så att jag och Ola kunde paddla i “lugn och ro” 🙂 När vi var på ön kröp han omkring och smakade på det som bjöds; blåbär, kottar, bark… helnöjd bebis!

      /M

    • Kost

      Vad är det du äter då?

      Det är en fråga som jag ställer väldigt, väldigt, väldigt ofta. Både till mina klienter men också till “random” människor som vill prata hälsa med mig. Jag vet inte riktigt hur du tänker, men jag tänker att allt som jag inte gör inte påverkar min hälsa. Överhuvudtaget! Det är liksom det jag gör som är viktigt. Att inte äta gluten, godis, läsk, glass, tillsatser, hel- och halvfabrikat eller mejerier och allt vad man kan tänkas undvika är liksom inte en lösning. Lösningen ligger i vad du äter. Så vad är du äter då?

      Om du vill förbättra din hälsa så måste du börja titta på vad du stoppar i dig! Vad ger du din kropp så att den kan börja läka sig? Att inte äta vitt bröd gör liksom inte att din kropp mirakulöst och per automatik bara lagar sig. För att kunna läka behöver kroppen näringsämnen av hög kvalitet. Att bara äta blåbär och vattenmelon hela dagen kommer inte att göra dig mer hälsosam. Det gäller att få i sig saker som kvalitativa fetter, proteiner, vitaminer, mineraler, spårämnen, antioxidanter och fibrer varje dag.

      /M

    • hormoner
      Hormoner,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Östrogen,  Progesteron,  Sköldkörtel

      Hormoner och mage och tarmhälsa

      Vad har mage och tarmhälsa med hormoner att göra? Oerhört mycket! Här kommer ett utdrag ur min kommande bok, hormonkalendern, där jag går igenom några effekter av en trasig mage och tarmkanal.

      …kan påverka hur vi bryter ner hormoner

      Vår tarmbiota kan påverka de enzymer som är med och bryter ner hormoner i levern. Vi återanvänder då hormoner som inte fungerar optimalt vilket bidrar till en mängd oönskade biverkningar. En vanlig effekt av detta är östrogendominans med metaboliter av östrogen (varianter) som ökar risken för bröst- och livmodercancer. Det ökar också PMS och andra besvär som kommer av lågt progesteron.

      ….kan öka kortisolutsöndringen i kroppen

      Det här beror bland annat på den inflammation som uppstår i hela kroppen med en mage och tarm som inte fungerar. Kroppen svarar då med kortisol som är antiinflammatoriskt om det får arbeta som det ska vid infektion och sårläkning. Studier visar att intag av prebiotika (som bidrar till en större bredd av tarmbiota) minskar kortisolutsöndringen. Kortisol påverkar i sin tur alla andra hormoner.

      …kan hämma produktionen av hormoner

      Om mage och tarmkanal inte fungerar som den ska så blir resultatet som sagt inflammation. De signalmolekyler som skickas ut i svar på inflammation har bland annat en hämmande effekt på hypotalamus och hypofysen. Som du kanske kommer ihåg från avsnittet om HPA-axeln så ger hypotalamus och hypofysen order till kroppens hormonbildande organ om att tillverka hormoner. Det här innebär att inflammation har en hämmande effekt på produktionen av könshormoner och sköldkörtelhormoner.

      …kan skapa resistens i cellerna

      Inflammation från mage och tarmkanal kan också göra så att våra receptorer på cellerna blir resistenta. Hormonerna kan då inte skapa samma effekt som de kunnat tidigare, vilket ger bristsymptom. Det här påverkar allt från sköldkörtelhormon till progesteron, kortisol, insulin och så vidare.

      …kan påverka vårt humör

      Inflammation från mage- och tarmkanal sänker ett av våra ”må-bra”- hormon i hjärnan, nämligen serotonin. Det kan också sätta igång vår stressrespons. Det finns många studier som visar på att människor med psykisk ohälsa som ångest, oro och depression har problem med mage och tarm. Men det går också åt andra hållet, mage- och tarmproblem kan bidra till psykisk ohälsa.

      Läs mer om Hormonkalendern HÄR.

      /M

    • blodsocker för lågt
      Hormoner,  Kost,  Mentalitet,  Stress

      Strikt kost vid hormonobalans?

      Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

       

      Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

       

      Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

       

      Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

       

      Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

       

      Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

       

      /M

    • Kost,  Mage,  Tarm

      Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

      Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

       

      Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

       

      Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

      Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

      Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

      • Gen: FADS2
      • SNP: rs1535

      Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

       

      Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

      Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

      • Gen: BCMO1
      • SNP: rs7501331 och rs12934922

      Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

       

      Intag av mättat fett och risk för övervikt?

      LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

      • Gen: FTO
      • SNP: rs17817449

      Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

      Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

      • Gen: PPARG
      • SNP: rs1801282

      Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

       

      En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

      Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

       

      Kolin

      En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

      Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

      • Gen: FADS1
      • SNP: rs174548

      Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

      För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

       

      Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

       

      /M