• Kost,  Mentalitet

    Finns det någon bov i dramat?

    Vi människor älskar att måla världen i svart och vit. Vad är ont, vad är gott. Vad är rätt och vad är fel. Problemet när det kommer till hälsa är att det inte är så enkelt. Här pratar vi snarare om cocktaileffekten än enstaka faktorer. Det gör ju allt lite svårare, jag förstår det. För visst är det mycket enklare att måla ut en svarte petter i dramat som att sluta med gluten, sluta drick kaffe eller ät lite mer grönkål så blir livet bra. 

    Det är först när bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget.

    Har du också hört om någon som lagt om sin kost och därefter blev av med sina långdragna hälsoproblem inom loppet av en månad? Det kan säkerligen vara så för enstaka personer, men för de flesta är det som sagt inte så. Våra kroppar är oerhört motståndskraftig och vi hanterar både stress, gifter och trauma och klarar oss ändå. Vi bor dessutom i världens alla hörn, lever av olika mat och ändå är vi alla människor. Vår anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom är verkligen imponerande! 

    Men detta gör också att vi kan leva med problem som “så har vi alltid gjort” som ändå till slut gör oss sjuka. Anledningen är att vi inte märker det under tiden eftersom vi har en buffert. Det är först när den bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget. 

    Om vi ska titta på vegetabiliska oljor till exempel som raps- och solrosolja så ser vi att studier visar negativa hälsoeffekter först efter fem år. 

    Jag har ofta försökt granska vad jag själv gjort i min egen resa för att bli frisk, och maten har haft en enorm betydelse för mig. Inte bara för att det var just mat men för att det var en inkörsport till ett nytt beteende och nya tankar. Jag granskade mina mönster inom fler områden och det är vad som krävs, oavsett om man gör det medvetet eller inte. Vi är ett resultat av allt som vi gjort, ätit och tänkt, inte enbart enstaka faktorer. 

    För er som inte vet så har jag startat en patreon-sida vilket är ett medlemsskap. Jag har gjort detta av två anledningar, dels för att kunna lägga mer tid till att hjälpa er utvärdera hela det som är just er cocktail och vad symptom kan bero på. Här lägger jag ut material i både text, ljud och video och det för att guida på bästa sätt för er som inte kan eller vill anlita någon coach för personlig rådgivning. Den andra anledningen är också att jag ska kunna fortsätta lägga ut material vilket jag ju har gjort i flera år (gratis) både här och på plattformar som instagram. Jag kommer att fortsätta lägga ut material här men det blir djupare och mer grundläggande på patreon. 

    /M

     

  • Mentalitet,  Personligt

    Vad är bäst för dig?

    Många påstår att de avskyr fack, etiketter, regler och ramar. Ändå är min upplevelse att det är vad de flesta söker. Människor vill ha svar och lösningar på saker som de egentligen bara själva kan lösa. 

    Trots att jag konstant studerar näringslära och funktionsmedicin så lär nog mina klienter mig minst lika mycket som studierna. Vi är så oerhört olika och behöver så oerhört olika saker för att må optimalt. Länge ville jag komma på ett program, en one size fits all, något alla kunde följa och plötsligt må så bra de bara kunde. Ju längre jag arbetar, ju mer inser jag att det programmet inte finns. Våra olikheter gör att vi reagerar olika och inte bara på mat utan också på träning, stress och allt annat som händer i livet. Positivt som negativt. Någon tål inte alls mejerier medan någon annan mår jättebra på dem. Någon kan överhuvudtaget inte titta på en brödlimpa utan att få värk medan någon annan mår jättebra av ett mastigt surdegsbröd.

     

    Man behöver givetvis inte bara titta på vad man äter utan också varför. Varför vill man ha något och kanske främst – varför kan man inte tänka sig att vara utan vissa specifika livsmedel? Vad ligger bakom då? 

    Hur gör man då för att veta vad man själv mår bäst av? Det beror lite på vart man startar skulle jag säga. Om man har en sjukdom eller andra tydliga och uttalade symptom av något slag som man önskar bli av med så rekommenderar jag i alla lägen en eliminationsdiet. Mår man däremot hyfsat okej bortsett från lite trötthet, huvudvärk, eksem eller en hunger och mättnad som inte riktigt verkar rimlig så kan en “Steg för steg” approach istället vara lämplig. Båda dessa leder till att man lär känna sin egen kropp och vad man mår bäst av. Det finns varken ration av kolhydrater, proteiner och fetter eller kaloriräknare i något av mina program. Det betyder inte att det inte är viktigt, för kalorier är nämligen viktigt. Jag vet att det florerar en massa teorier kring om man följer en specifik diet så har kalorier ingen betydelse. Det är inte helt sant, kalorier har faktiskt betydelse. Men med det sagt så måste man inte räkna dem, och vissa typer av kosthållning kan göra det svårare att överäta jämfört med andra. Detsamma gäller protein, kolhydrater och fett och det finns mängder med individuella anledningar till varför någon bör ligga högre på det ena eller det andra. Jag pratar förresten inte om livsmedelsverkets tallriksmodell eller att “äta lite av allt är det bästa”. Tvärtom är det det sämsta rådet man kan ge en person. Jag pratar istället om kunskapsbaserad individanpassning. 

     

    Känns det komplicerat? Det kanske verkar mer komplicerat än vad det är. När man väl börjar, med en intention om att må bra så brukar det falla sig ganska naturligt. Instinktivt vet de flesta ungefär vad de mår bra och mindre bra på. Man kan bara behöva en hjälpande hand och någon att bolla med ibland. 

     

    Vad vi behöver är att sluta bråka om vilken kosthållning eller vems sätt som är bäst för alla. Det har resulterat i att otroligt många människor följer dieter som de egentligen inte alls mår bra av i tron om att “det ska vara så”. 

     

    Jag har full förståelse för att många varken har kunskap, ork, intresse eller tid att själva ta reda på fakta kring kost och livsstil men att de ändå gärna vill ha resultaten – en hälsosam kropp och att få leva ung så länge som möjligt. Då kan det vara bra att leta upp en riktigt bra kostrådgivare/coach med en öppen syn och med ditt bästa i åtanke. Inte en person som vill att hans eller hennes snygga och kommersiellt paketerade diet ska “vinna”.

     

    /M

  • Finns det verkligen experter på kost?
    Mentalitet,  Stress

    Vad är för mycket stress?

    Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

    Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

    1. Begriplighet
    2. Hanterbarhet
    3. Meningsfullhet

    → En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

    Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

    Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

    Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

    Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

    Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

    Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

     

    /M

     

    Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.

  • Mentalitet,  Personligt,  Stress

    Läkemedel eller läke-medel

    Jag tänker ofta på ord och vad de egentligen betyder. Ofta säger vi ord utan att  reflektera vad de består av. Ett exempel är läkemedel. Läke-medel, med andra ord medel för läkning. Då tänker de flesta spontant på medicin. Men medel för läkning är så mycket mer än medicin. Har vi inte sömn, återhämtning och en vettig självbild så blir vi sjuka. Jag har sett det så många gånger och när jag arbetar med klienter så hamnar vi nästan alltid där. Hur sover du, vad äter du, hur tränar du och hur återhämtar du dig är kanske självklara frågor. Men vad vi också behöver fråga oss är HUR ser du på dig själv och på vad du gör om dagarna? Är du nöjd med vad du gjort när du går och lägger dig om kvällarna? Sorgligt ofta är svaret nej. Vad är syftet och meningen?

    Vi kan inte separera tanke från kropp. Mental hälsa är starkt sammankopplad med vår fysiska hälsa, och givetvis tvärtom. Ofta är det “enkelt” att börja med en livsstilsförändring med avseende på kost och träning då det finns “scheman” och guidning i det. När det kommer till självbild och personlig utveckling så finns det ingen guide eftersom vi alla är olika och har olika utgångslägen, bagage och mål. Vi kan heller inte mäta vart vi befinner oss och exakt vart vi ska. Hur vet vi när vi kommit fram? Det är din uppgift att ta reda på.

    Jag har varit nära utbrändhet ett par gånger i min yrkeskarriär och särskilt vid ett tillfälle 2014. Det här året arbetade jag inte bara oerhört hårt på ett arbete som jag inte kände uppfyllde någon som helst mening i mitt liv, jag skulle också gifta mig och jag hade lagt av med alla mina mediciner året innan för att “äta mig frisk”. Samtidigt hade jag en utdragen konflikt med en som stod mig väldigt nära och jag var aldrig, aldrig hemma. Jag har ett stort behov av att vara själv och ladda ibland men det här året fick jag inte det. Vi var iväg och hälsade på folk varenda helg. Det hade givetvis pågått en längre tid än bara ett år men kulmen nåddes i juni 2014 strax efter bröllopet. För att rädda min mentala hälsa så sa jag upp mig utan att ha ett nytt arbete. Det här har jag gjort tre gånger nu och jag har inte ångrat mig en enda gång. Det leder alltid till något bättre men framför allt så innebär det att jag respekterar mig själv. Att köra på oavsett vad ens magkänsla och hjärta säger innebär att jag skiter i mig själv. Oavsett om jag uttalat det högt eller inte. Jag kan ha hur många ursäkter som helst gällande lojalitet och vad jag “måste göra” och så vidare men det kokar faktiskt ner till min egen självbild. Att köra över sig själv innebär att vi inte värderar oss själva högt nog. Vi är rädda för att bli uteslutna ur gemenskapen och att inte vara behövda. Tänk om ingen skulle behöva oss? Det här i min mening leder inte bara till utbrändhet utan även fysiska sjukdomar.

    Min övertygelse är att utbrändhet och sjukdom inte har med mängden arbete att göra. Det beror snarare bristen på självrespekt och förmågan att ta hand om sig själv. Om du respekterar dig själv så tar du också hand om dig själv. Kost, träning och återhämtning är verktyg för detta. Det är min övertygelse.

    Så kanske behöver vi omvärdera ordet läke-medel till att även inbegripa sömn, kost och träning MEN framförallt självbild! 

    /M

  • Mentalitet

    Träning, möten och mental hälsa

    Jag har precis kommit hem från ett superspännande frukostmöte (som blev en halv dag) på Nääs fabriker där jag och en tjej har planerat för framtida workshops. Det kommer bli finfint, ni kan anmäla intresse redan nu om ni vill. Workshopen kommer att hållas på Nääs och är en heldag där vi går igenom  teorier och forskning kring kost och träning men framförallt neuroledarskap och självledarskap, Dessutom kommer vi att röra på oss tillsammans under dagen. Syftet är att vi ska göra en kartläggning över vart vi vill, vart vi är idag och hur vi ska lösa mellanskillnaden. Dagen riktar sig till kvinnor.

    Och på tal om träning – Frontiers in Neuroscience skriver häromdagen om en studie där man hindrat möss från att röra sig under 28 dagar.  Under den här tiden så minskade inte bara syrenivåerna i kroppen utan även deras stamceller i hjärnan som är med och bildar nya nervceller. Vår fysiska hälsa är helt enkelt oerhört viktig för vår mentala hälsa. Och tvärtom såklart.

    /M

    Länk  HÄR

  • blodsocker för lågt
    Hormoner,  Kost,  Mentalitet,  Stress

    Strikt kost vid hormonobalans?

    Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

     

    Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

     

    Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

     

    Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

     

    Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

     

    Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

     

    /M

  • meditation personlig utveckling
    Epigenetik,  Inflammation,  Mentalitet,  Stress

    Meditation minskar inflammation orsakad av stress

    Om du läser den här bloggen regelbundet så vet du hur mycket jag älskar meditation, och vilken otrolig effekt det kan ha! Häromdagen kom det en artikel i Science Daily som visar att meditation, yoga och tai-chi även skapar epigenetiska effekter – dvs påverkar genuttryck vad gäller inflammation på cellnivå. Superintressant! Som ni säkerligen också vet vid det här laget så är inflammation kopplat till nästan alla välfärdssjukdomar, såväl fysiska som mentala.

     

    Vår stressrespons

    Vi har utvecklats under många, många tusen år till att ha ett effektivt och alert svarssystem på stressande situationer. Detta fungerar utmärkt – om det är en tillfällig situation! Vårt system är fortfarande inte anpassat efter den kroniska stress som många går runt med idag. Hur som helst, vid en stressig situation så ökar produktionen av en molekyl som heter NF-kB, nuclear factor kappa. Den här molekylen har förmågan att gå in och reglera genuttryck och är inblandad i oerhört många processer i våra kroppar. Vad gäller en stressig situation dock, så meddelar den att det är dags att öka produktionen av inflammatoriska cytokiner. Om det här pågår under en lång tid så ökar det risken för cancer, depression samtidigt som det åldrar cellerna.

     

    Meditation, yoga och stress

    Meditation och yoga har visat sig sänka nivåerna av NF-kB och därmed också minska den inflammatoriska responsen. Detta gör att människor som mediterar eller utöver yoga regelbundet har en betydligt lägre risk för att drabbas av sjukdomar som cancer och depression, men de håller också sina celler yngre! Meditation och yoga sätter nämligen igång det parasympatiska nervsystemet till skillnad från stress som aktiverar det sympatiska nervsystemet.

     

    Meditation är inte så svårt!

    Många drar sig nog för meditation för att det verkar svårt att stänga av hjärnan från tankar. Men meditation handlar inte om att stänga av hjärnan, det handlar om att ge hjärnan en paus. Tankarna kommer inte att försvinna, utan istället handlar det om att skapa en förmåga att låta tankar komma – och gå! – utan att fastna eller spinna vidare på dem. Man blir en observatör till sin egen tankeverksamhet och låter det passera utan inblandning. Att bli en riktigt bra meditatör tar visserligen många, många år, men du kan få jättebra resultat av så lite som 3 minuter om dagen! Alla har 3 minuter till övers under sin dag, och har man inte det så har man större problem med sin organisation- och strukturförmåga än något annat. Då behöver man betydligt mer än 3 minuters meditation 😉

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

     

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

     

    Så nu till saken.

     

    7 tips för att läka autoimmunitet

     

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

     

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

     

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

     

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

     

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

     

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

     

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

     

    /M

     

  • Träning och rörelse är bra för hjärnan
    Åldrande,  Mentalitet,  Träning

    Träning och rörelse är bra för hjärnan

    Omväxling förnöjer? Det här året ser lite annorlunda ut än föregående. I vanlig ordning kanske! Jag har bytt ut min älskade yoga mot styrketräning detta året. Det ena behöver visserligen inte utesluta det andra, men med 3 jobb, 3 kurser och en utbildning rullandes så är det faktiskt lite ont om tid i mitt veckoschema. Prioriteringar är då på plats, men träning kommer alltid att finnas med på listan! Den som inte prioriterar träning är varken rädd om huvud eller kropp. Enligt mig. Allt blir bättre med träning.

     

    Vi är gjorda för att röra på oss, men vet du vad som händer i hjärnan när vi tränar?

     

    BDNF ökar -> Nya hjärnceller

    BDNF, eller brain-derived neurotrophic factor ökar med ca 30-35% av 20-40 minuters svettande träning. BDNF både skyddar hjärnceller, och ökar nybildning av hjärnceller, och särskilt i hippocampus där bland annat inlärning och minne sitter. Det har också visat sig att träning påverkar frontalloben som är viktig för långtidsplanering, organisation, reglering av känslor och att uttrycka sig verbalt.

    BDNF ökar även i muskler av träning, där det hjälper till att reparera skadade muskelceller.

     

    Antidepressivt

    Ja det har man ju hört! Men vad händer? Jo träning minskar den “tysta” låggradiga inflammationen som är starkt sammankopplad med depression. Men träning hindrar också bildandet av ett neurotoxin (quinolinic acid på engelska) som produceras vid inflammation. Detta sker från aminosyran tryptofan, som annars skulle ha bildat “må-bra-signalsubstansen” serotonin. Quinolinic acid hindrar alltså dels serotonin från att bildas (eftersom kroppen bildar det istället), men det har också i sig själv en negativ effekt på hjärnan där det bland annat leder till depression.

     

    HSP ökar -> Städar hjärnan

    HSP, eller heat shock protein ökar när kroppen utsätts för “värmestress”, som vid till exempel träning eller bastu. När HSP stimuleras så minskar det risken för Alzheimers genom att hindra beta-amaloid plack att samlas i hjärnan, vilka är involverade i sjukdomsförloppet av Alzheimers. Men det städar också upp de plack som redan har samlats där! HSP kan alltså även till viss del reversera utvecklingen av Alzheimers.

    En annan sak som händer i kroppen vid aktivt HSP är att de förhindrar muskelatrofi, dvs nedbrytning av muskelvävnad. Är du tillfälligt skadad och måste stå över träningen ett tag så kan alltså bastande vara en metod för att få behålla så mycket muskler som möjligt under den tiden.

     

    Ökar NRF-2 -> Detox

    Träning ökar oxidativ stress i kroppen, vilket ju inte låter så bra, men när det kommer från träning (i kombination med återhämtning) så sätter det igång kroppens försvar på ett bra sätt. Bland de här försvarsmekanismerna så finns NRF-2, en transkriptionsfaktor som i sin tur aktiverar över 200 gener som är inblandade i avgiftning av kroppen! Det skyddar givetvis mot oxidativ stress, men det slussar också ut tungmetaller och andra gifter, minskar inflammation, motverkar cancer och ökar autofagi (nedbrytning och återvinning av cellens beståndsdelar).

     

    Både styrketräning och aerobisk träning är viktigt! Dags för en morgonpromenad 😉

     

    /M

     

     

  • Påverkar mental inställning risken för sjukdom?
    Mentalitet,  Personligt

    Påverkar mental inställning risken för sjukdom?

    Jag har nog mer eller mindre alltid trott på “vinnarskalle” över fysiska förutsättningar. Det ligger mycket i vad buddha sa, att man blir vad man tänker, och enligt min erfarenhet vill huvudet alltid ge upp långt innan kroppen. Nu verkar dessutom en Norsk studie bevisa detta! De testade nämligen om oro för sjukdom i större grad leder till sjukdom, och i detta fallet hjärtsjukdom. Så påverkar mental inställning risken för sjukdom? Ska man tro studien så är det ett stort ja på den frågan.

     

    I den här studien följde man 7052 norrmän i 12 års tid för att se om de som oroade sig för att bli sjuka, ofta också blev sjuka. De personer som ansågs ha störst “hypokondri” följdes i 20 års tid, vilket blev totalt 700 personer. Resultatet? De som oroade sig hade 70% högre risk för att bli sjuka än de som inte oroade sig.

     

    Personligen så tror jag inte att det bara rör sig om att oroa sig, utan i allra högsta grad även om inställning. Cancer, demens och muskelsvaghet är alla exempel på sådant som de flesta anser vara en naturlig del av åldrandet. Vem har bestämt det? Det finns mängder med 100+-åringar som inte vet detta och därför ligger i rabatten på knäna och rensar ogräs. (Åtminstone i så kallade “blue zones”, där människor i genomsnitt lever längre.) Är det så att det man inte vet har man inte ont av?! De missade att de egentligen borde glömma av att rensa rabatten, och allra minst ens kunna komma utanför huset för egen maskin.

    Är det så enkelt som att man kan tänka sig frisk? Kanske inte, man behöver ju förmodligen leva en hyfsat hälsosam livsstil också. Utan att oroa sig… dock!

     

    Tänk på att det är helheten som räknas, och inte detaljer!

     

    Om man ska göra snedsteg eller avsteg så kan man lika gärna njuta av det. Du lägger dig på soffan en kväll istället för en löptur, eller äter den där kakan istället för en frukt. Sålänge det inte händer alltför ofta så är det väl inte hela världen, men om du ska ha dåligt samvete för att ligga på soffan så kan du lika gärna snöra på dig skorna. Jag avskyr “slöseri med tid”, som när man varken njuter eller gör något vettigt. Antingen så gör man något, eller så gör man det inte.

     

    En god vän sa till mig för många, många år sedan att man aldrig ska göra något med två tankar 🙂 

    /M