• Kost,  Mentalitet

    Finns det någon bov i dramat?

    Vi människor älskar att måla världen i svart och vit. Vad är ont, vad är gott. Vad är rätt och vad är fel. Problemet när det kommer till hälsa är att det inte är så enkelt. Här pratar vi snarare om cocktaileffekten än enstaka faktorer. Det gör ju allt lite svårare, jag förstår det. För visst är det mycket enklare att måla ut en svarte petter i dramat som att sluta med gluten, sluta drick kaffe eller ät lite mer grönkål så blir livet bra. 

    Det är först när bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget.

    Har du också hört om någon som lagt om sin kost och därefter blev av med sina långdragna hälsoproblem inom loppet av en månad? Det kan säkerligen vara så för enstaka personer, men för de flesta är det som sagt inte så. Våra kroppar är oerhört motståndskraftig och vi hanterar både stress, gifter och trauma och klarar oss ändå. Vi bor dessutom i världens alla hörn, lever av olika mat och ändå är vi alla människor. Vår anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom är verkligen imponerande! 

    Men detta gör också att vi kan leva med problem som “så har vi alltid gjort” som ändå till slut gör oss sjuka. Anledningen är att vi inte märker det under tiden eftersom vi har en buffert. Det är först när den bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget. 

    Om vi ska titta på vegetabiliska oljor till exempel som raps- och solrosolja så ser vi att studier visar negativa hälsoeffekter först efter fem år. 

    Jag har ofta försökt granska vad jag själv gjort i min egen resa för att bli frisk, och maten har haft en enorm betydelse för mig. Inte bara för att det var just mat men för att det var en inkörsport till ett nytt beteende och nya tankar. Jag granskade mina mönster inom fler områden och det är vad som krävs, oavsett om man gör det medvetet eller inte. Vi är ett resultat av allt som vi gjort, ätit och tänkt, inte enbart enstaka faktorer. 

    För er som inte vet så har jag startat en patreon-sida vilket är ett medlemsskap. Jag har gjort detta av två anledningar, dels för att kunna lägga mer tid till att hjälpa er utvärdera hela det som är just er cocktail och vad symptom kan bero på. Här lägger jag ut material i både text, ljud och video och det för att guida på bästa sätt för er som inte kan eller vill anlita någon coach för personlig rådgivning. Den andra anledningen är också att jag ska kunna fortsätta lägga ut material vilket jag ju har gjort i flera år (gratis) både här och på plattformar som instagram. Jag kommer att fortsätta lägga ut material här men det blir djupare och mer grundläggande på patreon. 

    /M

     

  • Finns det verkligen experter på kost?
    Mentalitet,  Stress

    Vad är för mycket stress?

    Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

    Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

    1. Begriplighet
    2. Hanterbarhet
    3. Meningsfullhet

    → En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

    Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

    Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

    Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

    Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

    Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

    Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

     

    /M

     

    Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.

  • Mentalitet,  Personligt,  Stress

    Läkemedel eller läke-medel

    Jag tänker ofta på ord och vad de egentligen betyder. Ofta säger vi ord utan att  reflektera vad de består av. Ett exempel är läkemedel. Läke-medel, med andra ord medel för läkning. Då tänker de flesta spontant på medicin. Men medel för läkning är så mycket mer än medicin. Har vi inte sömn, återhämtning och en vettig självbild så blir vi sjuka. Jag har sett det så många gånger och när jag arbetar med klienter så hamnar vi nästan alltid där. Hur sover du, vad äter du, hur tränar du och hur återhämtar du dig är kanske självklara frågor. Men vad vi också behöver fråga oss är HUR ser du på dig själv och på vad du gör om dagarna? Är du nöjd med vad du gjort när du går och lägger dig om kvällarna? Sorgligt ofta är svaret nej. Vad är syftet och meningen?

    Vi kan inte separera tanke från kropp. Mental hälsa är starkt sammankopplad med vår fysiska hälsa, och givetvis tvärtom. Ofta är det “enkelt” att börja med en livsstilsförändring med avseende på kost och träning då det finns “scheman” och guidning i det. När det kommer till självbild och personlig utveckling så finns det ingen guide eftersom vi alla är olika och har olika utgångslägen, bagage och mål. Vi kan heller inte mäta vart vi befinner oss och exakt vart vi ska. Hur vet vi när vi kommit fram? Det är din uppgift att ta reda på.

    Jag har varit nära utbrändhet ett par gånger i min yrkeskarriär och särskilt vid ett tillfälle 2014. Det här året arbetade jag inte bara oerhört hårt på ett arbete som jag inte kände uppfyllde någon som helst mening i mitt liv, jag skulle också gifta mig och jag hade lagt av med alla mina mediciner året innan för att “äta mig frisk”. Samtidigt hade jag en utdragen konflikt med en som stod mig väldigt nära och jag var aldrig, aldrig hemma. Jag har ett stort behov av att vara själv och ladda ibland men det här året fick jag inte det. Vi var iväg och hälsade på folk varenda helg. Det hade givetvis pågått en längre tid än bara ett år men kulmen nåddes i juni 2014 strax efter bröllopet. För att rädda min mentala hälsa så sa jag upp mig utan att ha ett nytt arbete. Det här har jag gjort tre gånger nu och jag har inte ångrat mig en enda gång. Det leder alltid till något bättre men framför allt så innebär det att jag respekterar mig själv. Att köra på oavsett vad ens magkänsla och hjärta säger innebär att jag skiter i mig själv. Oavsett om jag uttalat det högt eller inte. Jag kan ha hur många ursäkter som helst gällande lojalitet och vad jag “måste göra” och så vidare men det kokar faktiskt ner till min egen självbild. Att köra över sig själv innebär att vi inte värderar oss själva högt nog. Vi är rädda för att bli uteslutna ur gemenskapen och att inte vara behövda. Tänk om ingen skulle behöva oss? Det här i min mening leder inte bara till utbrändhet utan även fysiska sjukdomar.

    Min övertygelse är att utbrändhet och sjukdom inte har med mängden arbete att göra. Det beror snarare bristen på självrespekt och förmågan att ta hand om sig själv. Om du respekterar dig själv så tar du också hand om dig själv. Kost, träning och återhämtning är verktyg för detta. Det är min övertygelse.

    Så kanske behöver vi omvärdera ordet läke-medel till att även inbegripa sömn, kost och träning MEN framförallt självbild! 

    /M

  • blodsocker för lågt
    Hormoner,  Kost,  Mentalitet,  Stress

    Strikt kost vid hormonobalans?

    Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

     

    Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

     

    Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

     

    Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

     

    Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

     

    Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

     

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

    Så nu till saken.

    7 tips för att läka autoimmunitet

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter, dåliga oljor och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter. Eventuellt även ägg.

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet. Men de ska inte tas på måfå – testa dig!

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

    /M

  • balansera ditt kortisol
    Hormoner,  Mentalitet

    Balansera ditt kortisol!

    Förra inlägget handlade om vad som händer i kroppen vid stress och högt kortisol, nu kommer lite tips på hur man naturligt kan sänka det. Såhär kan du balansera ditt kortisol:

     

    • Träning – Gärna styrketräning eller något man tycker är roligt! Dock ska man vara försiktig med för långa cardiopass eller crossfit när kortisolet är off.
    • Kost – Välj mindre högprocessad mat, socker och snabba kolhydrater, och mer naturlig mat då gifter i kosten stressar kroppen. Kortisol är ett steroidhormon, precis som könshormonerna, och består av fett varför rikligt med bra fetter i kosten stöder produktion och hormonbalans.
    • Dra ner på alkoholen. Sluta helst helt under en period.
    • Sluta med kaffet.
    • Kramas eller se till att få en ordentlig massage med jämna mellanrum. Oxytocin är “kärlekshormonet” som utsöndras vid beröring och som effektivt sänker kortisol.
    • Skriv tacksamhetsdagbok varje dag – 3 saker du är tacksam för! Att flytta fokus från det jobbiga till det bra tränar huvudet att se på livet lite annorlunda.
    • Få en orgasm! Jajjemän! Detta gäller särskilt för kvinnor som utsöndrar betydligt mer oxytocin vid orgasm än män, vilket som jag skrev ovan – sänker kortisol!
    • Häng lite i naturen. Gärna barfota!
    • Umgås med vänner. (Utan telefoner och iPads).
    • Mindfulness i form av yoga, promenader, dans, simma, meditation… vad som än passar dig!
    • Roliga saker är avstressande, tråkiga och framför allt “måsten” är stressande.

     

    Att rent allmänt äta en näringsrik kost är oerhört viktigt, men det finns också vissa tillskott som “snabbar” på det hela, nämligen:

    • Vitamin C – Ta gärna i pulverform i ca 1-3 veckor. Vitamin C ska cyklas, och inte tas regelbundet.
    • Fiskolja (funkar för allt 😉 ) – Välj en flytande variant, exempelvis fiskleverolja och förvara i kylen. 1 msk per dag brukar vara lämpligt.
    • Aminosyran Glycin – Sänker effektivt kortisol och förbättrar sömn. Ta 1-2 tsk innan läggdags.

     

    Somliga tycker också att ginseng eller rosenrot kan hjälpa, men här får man prova sig fram vad man själv tycker fungerar.

     

    Att ha det stressigt på jobbet är en sak, det kan man träna sig i att koppla bort när man går därifrån, men att ha en psykisk stress är inte lika lätt! Det är ingenting som man kan gå hem ifrån. Oavsett miljö så finns det där. Jag är ingen psykiatriker men jag har levt med en hel del psykisk stress under åren, och det enda tipset jag kan ge, som fungerar, är att möta skiten. Fullt ut! Att försöka “sluta tänka” eller sysselsätta sig med något annat är inte hållbart i längden. Man måste våga känna de obehagliga känslorna hela vägen, och acceptera att de är här just nu. Precis som med alla känslor. De är flyktiga och tillfälliga. Med lite träning så går man efter en stund över från att känna in, till att bli en “åskådare” där man mer objektivt kan bedöma varför, hur och när det blev som det blev. Man kan också välja vilken känsla man vill fortsätta dagen i. Meditation, yoga, promenader… det finns många verktyg till att lära sig att landa.

     

    Ni vet säkert sedan tidigare att jag tycker att allt börjar inifrån, och det gäller även stress. Stress beror inte på yttre omständigheter, det beror på ens egen reaktion på de omständigheterna. Man kan inte hjälpa vad som händer runt omkring sig, men man har 100% kontroll över hur man reagerar, och därmed vilka känslor och sinnesstämningar man tar på sig. Jag säger inte att det är enkelt att bestämma sig för att vara glad istället för att vara nedstämd och stressad, men det är fortfarande ett eget val man gör. Enkelt är ju snarare att välja nedstämdhet och stress över glädje, i tron om att det är pga yttre omständigheter.

    /M

  • hur påverkar stress kroppen, balansera ditt kortisol
    Hormoner,  Mentalitet

    Hur påverkar stress kroppen?

    Jag har skrivit många gånger innan om hur viktigt kortisol är för en välfungerande kropp, och hur viktigt det är att det ligger på rätt nivå. Både för lågt och för högt kroniskt kortisol ger en kaskad av otrevliga symptom, och påverkar dessutom en mängd andra hormoner och signalsubstanser vilka ger ännu mer otrevliga symptom. Hur påverkar stress kroppen?

    HÖGT KORTISOL

    Kroniskt högt kortisol får man av stress, oavsett om den är psykisk eller fysisk, medveten eller omedveten. Det kan bero på många saker på både arbetet eller hemma där prestationsångest, osäkerhet, ekonomiska bekymmer, hög arbetsbörda, dödsfall och sjukdom är exempel som inverkar. Eller så kanske man “bara” inte trivs. Trivs med livet, arbete, där man bor eller sin partner… faktorerna är många, och samverkar oftast.

    LÅGT KORTISOL

    Vad är ett lågt kortisol? Då har en dysfunktion i binjurarna uppstått vilket kan vara en följd av för att man haft för högt kortisol för länge. Läget kan i de fallen förbättras med livsstil och kost. Undantag för lågt kortisol är givetvis sjukdomar så som Addisons, där binjurarna av andra skäl inte tillverkar kortisol.

    SYMPTOM & KONSEKVENSER

    Exempel på symptom av stress är många; depression eller nedstämdhet, håglöshet och utmattning, dåligt minne, viktuppgång, sköldkörtelproblem, konstant söt- och/eller saltsug, ångest, hudåkommor, problem med matsmältningen, aptitlöshet, otålighet, sömnlöshet, ilska, irritation och en bortglömd sexlust. För kvinnor kan menstruationscykeln bli lidande.

    Det räcker dock inte där, för vad som också sker är att muskler, skelett och bindväv bryts ner, blodtryck ökar, blodcirkulation minskar till vävnad förutom skelettmuskulatur, blodsockerkontroll försämras, risken för hjärt- och kärlsjukdom ökar, immunförsvaret försämras och en hel del hormoner dras med ner. Vi börjar helt enkelt åldras mycket snabbare än vad vi bör, både kroppsligt och mentalt. Långsiktig hälsa bortprioriteras för kortsiktig överlevnad. Hjärnan degraderas och huden blir slapp och rynkig. Bland annat. Faktum är telomererna blir kortare av långvarig stress, dvs de små skydden, “hjälmen” om man så vill, i ändarna på varje DNA-kedja. Ju kortare telomerer, desto högre biologisk ålder och ju högre risk för cancer har man.

    Kortisol påverkar alltså hela kroppen, och att leva i stress är knappast ett ställe man vill befinna sig på under någon länge period.

    KOST & KORTISOL

    Över till kost, som ju är den här bloggens passion! Det är nämligen inte enbart är psykisk och fysisk stress som kan orsaka förhöjda nivåer av kortisol, och kronisk stress, utan även mat kan göra detta. Precis lika bra! Mycket snabba kolhydrater i form av bröd, pizza, godis, läsk, juice osv är nämligen enormt stressande för kroppen! Först gör kakorna att insulinet rusar ut i blodet, och städar undan blodsockret. Men det gör det lite för bra, vilket resulterar i en ordentlig dal. Då behöver kroppen utsöndra kortisol för att hjälpa till att akut höja blodsockret. Material för en höjning av blodsockret kommer av delvis lagrat glykogen men också muskler, bindväv och skelett. Förresten, vad äter folk gärna när de redan är stressade? Ofta smörgåsar, kakor, godis, energidrycker och kaffe. Ett glas vin för att varva ner på kvällen. Samtliga är kortisolhöjande. Vilken röra! Vad som är hönan och vad som är ägget suddas med tiden ut.

    Även gifter i kosten stressar kroppen eftersom den då måste arbeta hårt för att bli av med dem, vilket gäller snabbmat, tillsatser, spannmål och all påhittad och högprocessad mat.

    Personligen så får jag inga märkbara symptom av den kroniska stressen, och med det menar jag att jag inte blir inåtvänd, gråtfärdig, otrevlig, nedstämd, arg, full av bortförklaringar och alltid snörvlig och sjuk. Ingen ser på mig om jag är stressad. Utåt sett är jag lugn. Däremot så sitter mina symptom under ytan och dinglar med benen i form av sömnproblem (major sådana!), viktuppgång, rastlöshet och svårt att varva ner och släppa tankar. Det är när man behöver meditation och yoga som mest, som det oftast är svårast att utöva…

    TESTER

    Det finns tester att göra för att se om man har ett högt kortisol eller inte, och jag rekommenderar att i samma veva testa hormonet DHEA för att verkligen få en bra bild över hur binjurarna mår.  Kortisol ska vara högt på morgonen, för att sedan avta under dagen. Morgonpigga personer, så som jag, har ett väldigt högt kortisol på morgonen varför vi fyllda med glädje och förväntan svingar oss ur sängen vid soluppgången. För ett morgonsim. Jag älskar mitt morgonsim. Andra kanske har lite lägre på morgonkvisten. Båda är normala, och huvudsaken är att kortisolet varken stiger eller håller en jämn nivå utmed dagen.

    Det var lite om orsaker bakom ett högt kortisol. I nästa inlägg kommer jag att skriva om konkreta tips på hur man kan balansera sitt kortisol och vända eländet 🙂

    /M