• Hormoner,  Kortisol,  Östrogen,  Progesteron,  Sköldkörtel,  Stress,  Testosteron

    Hormonell obalans – Generella symptom

    Vad gäller hormonell obalans så kan man generellt säga att de med sköldkörtelproblem främst har problem med trötthet, svårighet att gå ner i vikt och de har väldigt låg energi i den fysiska kroppen. Man orkar helt enkelt inte. För de med problem med kortisol så är oro, ångest och depression de dominerande symptomen och har man problem med de kvinnliga könshormonerna så är det särskilt hjärndimma, rikliga och/eller smärtsamma blödningar och PMS som utmärker sig. När androgener spökar så är det istället PCO/PCOS, ingen sexlust, infertilitet och acne som är problemet. Det finns självklart en hel uppsjö med symptom, och de varierar från person till person. Vi blir till exempel även trötta vid problem med kortisol liksom vi kan ha svårt att tappa i vikt vid brist på könshormonet progesteron. Därtill har vi en faktor till, och det är att kroppen är ett system vilket innebär att samtliga hormoner påverkar varandra. Du kommer att märka att många symptom uppstår vid olika obalanser, och därför är det viktigt att gå på grundorsaken till en hormonell obalans så att vi inte skapar än mer kaos. 

    Kan man titta på en person och se hennes hormonella status? 

    -Ja det kan man faktiskt!

    Att ha lite extra fett inlagrat på…

    …RUMPA OCH LÅR: Högt östrogen. Den här personen är ofta ”päronformad”. 

    …MAGE: Högt insulin, högt kortisol och lågt östrogen. Det här gäller både ovanför navel, buk och “love handles”. Ofta har den här personen smala ben. 

    …RYGG: Högt insulin och/eller högt kortisol 

    …ÖVERARMAR: Högt insulin 

    …NACKE OCH I ÖVRE DELEN AV RYGGEN: Högt insulin 

    …ANSIKTE OCH UNDER HAKA: Högt kortisol och/eller högt insulin 

    …GENERELL VIKTUPPGÅNG ÖVER HELA KROPPEN: Låga nivåer sköldkörtelhormon 

    Däremot så är det helt normalt för en kvinna att ha underhudsfett. Vi ser alla olika ut av många anledningar, men att ha lite underhudsfett tyder inte på en hormonell obalans. Det är istället när fett lagras in på ställen där det inte bör vara som det uppstår problem, och inte så mycket ur ett estetiskt perspektiv som ur hälsosynpunkt. Det är ditt uppdrag att ta ansvar för hur och när din kropp mår som bäst! 

    /M

    Inlägget är ett utdrag ur boken Hormonkalendern – Länk till boken HÄR

  • Finns det verkligen experter på kost?
    Mentalitet,  Stress

    Vad är för mycket stress?

    Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

    Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

    1. Begriplighet
    2. Hanterbarhet
    3. Meningsfullhet

    → En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

    Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

    Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

    Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

    Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

    Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

    Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

     

    /M

     

    Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.

  • Mentalitet,  Personligt,  Stress

    Läkemedel eller läke-medel

    Jag tänker ofta på ord och vad de egentligen betyder. Ofta säger vi ord utan att  reflektera vad de består av. Ett exempel är läkemedel. Läke-medel, med andra ord medel för läkning. Då tänker de flesta spontant på medicin. Men medel för läkning är så mycket mer än medicin. Har vi inte sömn, återhämtning och en vettig självbild så blir vi sjuka. Jag har sett det så många gånger och när jag arbetar med klienter så hamnar vi nästan alltid där. Hur sover du, vad äter du, hur tränar du och hur återhämtar du dig är kanske självklara frågor. Men vad vi också behöver fråga oss är HUR ser du på dig själv och på vad du gör om dagarna? Är du nöjd med vad du gjort när du går och lägger dig om kvällarna? Sorgligt ofta är svaret nej. Vad är syftet och meningen?

    Vi kan inte separera tanke från kropp. Mental hälsa är starkt sammankopplad med vår fysiska hälsa, och givetvis tvärtom. Ofta är det “enkelt” att börja med en livsstilsförändring med avseende på kost och träning då det finns “scheman” och guidning i det. När det kommer till självbild och personlig utveckling så finns det ingen guide eftersom vi alla är olika och har olika utgångslägen, bagage och mål. Vi kan heller inte mäta vart vi befinner oss och exakt vart vi ska. Hur vet vi när vi kommit fram? Det är din uppgift att ta reda på.

    Jag har varit nära utbrändhet ett par gånger i min yrkeskarriär och särskilt vid ett tillfälle 2014. Det här året arbetade jag inte bara oerhört hårt på ett arbete som jag inte kände uppfyllde någon som helst mening i mitt liv, jag skulle också gifta mig och jag hade lagt av med alla mina mediciner året innan för att “äta mig frisk”. Samtidigt hade jag en utdragen konflikt med en som stod mig väldigt nära och jag var aldrig, aldrig hemma. Jag har ett stort behov av att vara själv och ladda ibland men det här året fick jag inte det. Vi var iväg och hälsade på folk varenda helg. Det hade givetvis pågått en längre tid än bara ett år men kulmen nåddes i juni 2014 strax efter bröllopet. För att rädda min mentala hälsa så sa jag upp mig utan att ha ett nytt arbete. Det här har jag gjort tre gånger nu och jag har inte ångrat mig en enda gång. Det leder alltid till något bättre men framför allt så innebär det att jag respekterar mig själv. Att köra på oavsett vad ens magkänsla och hjärta säger innebär att jag skiter i mig själv. Oavsett om jag uttalat det högt eller inte. Jag kan ha hur många ursäkter som helst gällande lojalitet och vad jag “måste göra” och så vidare men det kokar faktiskt ner till min egen självbild. Att köra över sig själv innebär att vi inte värderar oss själva högt nog. Vi är rädda för att bli uteslutna ur gemenskapen och att inte vara behövda. Tänk om ingen skulle behöva oss? Det här i min mening leder inte bara till utbrändhet utan även fysiska sjukdomar.

    Min övertygelse är att utbrändhet och sjukdom inte har med mängden arbete att göra. Det beror snarare bristen på självrespekt och förmågan att ta hand om sig själv. Om du respekterar dig själv så tar du också hand om dig själv. Kost, träning och återhämtning är verktyg för detta. Det är min övertygelse.

    Så kanske behöver vi omvärdera ordet läke-medel till att även inbegripa sömn, kost och träning MEN framförallt självbild! 

    /M

  • blodsocker för lågt
    Hormoner,  Kost,  Mentalitet,  Stress

    Strikt kost vid hormonobalans?

    Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

     

    Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

     

    Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

     

    Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

     

    Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

     

    Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

     

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

    Så nu till saken.

    7 tips för att läka autoimmunitet

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter, dåliga oljor och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter. Eventuellt även ägg.

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet. Men de ska inte tas på måfå – testa dig!

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

    /M

  • Tillskott av D-vitamin eller inte?
    Kortisol,  Stress

    En stressad kropp

    Nu närmar vi oss semestertider. Wohoo! Eller jag vet inte riktigt om jag har någon semester. Någonsin egentligen. Jag jobbar alltid och sällan samtidigt. Men det var inte det jag skulle skriva om utan stress! Många människor längtar 48 veckor om året efter detta, och startar gärna med att bli sjuka. Att gå upp eller ner i vikt, känna sig utmattad och/eller att sova dåligt är kanske de tecken som är mest kända för en stressad kropp. Men betydligt mer händer i kroppen, och “stresshormonet” kortisol påverkar så oerhört mycket.

     

    Melatonin-and-Cortisol-960x500

     

    Kortisol ska vara högt på morgonen, för att sedan avta mot kvällen och bytas av mot “sömnhormonet” melatonin. Innan läggdags ska det vara lågt, nära noll. Ett högt kortisol på morgonen gör att man pigg och alert studsar ur sängen och vill börja sin dag. Människor som inte känner den här förväntan, har ofta ett ganska lågt kortisol även på morgonen. Viktigast är dock att kortisolet under dagen ska avta. Det finns de som har höga nivåer hela dagen, och de finns de vars kortisol under dagen ökar fram emot kvällen. Inte särskilt bra! I något av fallen.

     

    Så vad gör egentligen kortisol med kroppen? Alla hormoner har flera uppgifter i kroppen förstås, men kortisol har bland annat utvecklats för att vara ett “beredskapshormon”. För att uttrycka det enkelt; Kortisol bortprioriterar de processer i kroppen som inte anses nödvändiga för akut överlevnad.

     

    • Matsmältning och tarmrörelser nedregleras
    • Kan orsaka sköldkörtelproblem, samtidigt som sköldkörtelproblem påverkar kortisol.
    • Höjer blodsockernivåerna genom att:
      • Nedreglera produktionen av insulin, vilket helt enkelt beror på att kroppen inte ska lagra in det glukos som cirkulerar. (Det ska användas till att “fly eller fäkta”)
      • Tillverka glukos från kroppens proteinkällor; muskler, skelett och bindväv.
    • Nedreglerar kroppens fettförbränning
    • Leder till en obalans bland hormonerna genom att dedreglerar produktionen av andra steroidhormoner som testosteron, progesteron och östrogen.
    • Påverkar signalsubstanser i hjärnan så att man får svårare att fokusera, och känner sig allmänt omotiverad, “dimmig” och trött.
    • Kan orsaka humörsvängningar. För kvinnor förvärras PMS då kortisol kapar receptorerna för progesteron.
    • Ökar över tid aptiten, särskilt sug efter sött och salt.
    • Ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att öka blodtrycket vilket i förlängningen skadar blodkärl och ökar risk för plackbildning.
    • Minskar blodcirkulationen till vävnad som hår, hud och naglar
    • Nedreglerar immunförsvaret över tid

     

    I de flesta fall så är en stressande situation övergående, varför också kroppen återgår till ett normaltillstånd. Att ha ett högt kortisol ibland, och tillfälligt kan vara nyttigt för kroppen. Träning är ett exempel på något nyttigt som ökar kortisol tillfälligt. Men det finns de som är kroniskt stressade. Eller ganska många faktiskt. Det är inte nyttigt.

     

    Varför får man ett kroniskt förhöjt kortisol?

    Stressigt på jobbet, en skilsmässa eller ett dödsfall i familjen är kanske självklara saker som orsakar förhöjda kortisolnivåer. Men faktum är att detta inte är de vanligaste orsakerna bakom “stress”. Både mentala och fysiska faktorer inverkar.

     

    Inflammation och mag- och tarmhälsa

    Inflammation ökar kortisol, och kortisol ökar i förlängningen inflammation. Akut verkar det dock inflammationshämmande. Vad är hönan och vad är ägget? Inflammation kan komma från många källor, och ofta är det kosten som är boven oavsett symptom. När kortisol är högt nedprioriteras matsmältningen. När maten inte tas om hand på ett bra sätt så ökar inflammationen i tarmarna, vilket i sin tur ökar kortisol. Det är en cirkel som är svår att bryta. Men inflammation kan också orsakas av läckande tarmar, vilket både kan komma från en okänd födoämnesallergi, eller helt enkelt en kost fylld av dålig (icke)mat som är inflammationsskapande.

     

    Sömn

    Otillräckligt med sömn höjer kortisol, medan ett högt kortisol försämrar vår sömnkvalitet. Man känner sig aldrig utvilad när man går upp på morgonen.

     

    Mental hälsa

    Hur man mår mentalt spelar också in. Någonting som man måste komma ihåg är nämligen att det inte finns någon verklighet, det finns bara en upplevd verklighet. Depression ökar stress, medan stress ökar risken för depression. Det är med andra ord inte sällan där det är svårt att urskilja vad som orsakade vad. Att inte trivas med sin situation här och nu, sin kropp, sitt jobb, sin relation… allt sådant påverkar våra kortisolnivåer.

     

    Kost

    Alla är rädda för högt kolesterol, men faktum är att kolesterol är nödvändigt för att tillverka samtliga steroidhormoner där kortisol, testosteron, östrogen och progesteron bland annat ingår. Människan behöver fett i kosten, och äter man för fettsnålt, så får kroppen lida för det. Sämre stresshantering och minne, mindre ork och lust till att göra saker, mindre sexlust och mer led- och muskelvärk är vanliga symptom. Fett ÄR livsviktigt! Ät ägg.

     

    Kroppen ökar också kortisol om leverns avgiftningsfaser inte fungerar som de ska. Protein, fett, vitaminer och mineraler är nödvändiga för att systemet ska fungera. Vad som sliter ut det här är förstås socker- och kalorität, näringsfattig mat och alkohol.

     

    Att ha ett svängigt blodsocker ökar också kortisolutsöndringen. Om frukost består av yoghurt, corn flakes och en smörgås så spikas blodsockret upp. Vad som alltid följer en blodsockerpeak är ett fall. Kroppen pumpar då ut kortisol för att tillverka mer glukos för att höja blodsockret till normala nivåer. Nu kommer lunchen ner i magen, en pasta, och blodsockret åker upp igen. Därefter faller det, och kortisolet börjar arbeta. Det är dags för trefika! En smörgås… ja du fattar grejen! Ett högt fasteblodsocker är ett säkert kort på förhöjda nivåer av kortisol.

     

    Så vad i allsin dar kan man göra för att enkelt balansera sitt kortisol? Njut av livet, ät rätt, träna och kramas massor! 

    Ta hand om er i sommar.

    /M