• vad är bra mat?
    Kost

    Vad är bra mat?

    Ett par mail har trillat in angående kokosoljan och att ha AHA, American heart association, har satt upp den på sin “undvik-lista”. Jag hade dock inte tänkt skriva något inlägg om det utan snarare referera till Chris Kressers artikel. Det kokas nämligen ner till att mättat fett är farligt, och att vi därför ska äta mindre mättat fett. In och läs Chris Kressers artikel om ni är intresserade. Dagens inlägg ska istället handla om balans – Vad är bra mat?

     

    Vad vet vi idag om vad människan ska äta?

    Varierat! Och oprocessat.

    Bland de jägar-samlar folk som lever idag så existerar knappt hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller andra välfärdssjukdomar. Förutom ett för oss oerhört högt intag av fibrer och en stor variation av vegetabilier så äter de även en hög andel mättat fett och animalier. Att gå över till en paleo-kost (som är baserad på jägar-samlar folkens kosthållning) har också visat sig förbättra hälsan (och fettprofilen) hos människor här i väst.

     

    Människan är en allätare, och mår också bäst av att äta varierat av livsmedel som är så lite processade som möjligt. Det är egentligen det enda vi kan säga med säkerhet!

     

    Vi har ett STORT problem här i västvärlden och det är bristen på balans. Bara för att någonting är hälsosamt så betyder det inte att det är hälsosamt i alla kvantiteter, rimliga som fullständigt orimliga! Kokosolja, kött, vitkål, fisk, D-vitamin, kaffe, nötter, kakao – ja till och med vatten är hur bra som helst – i lagom mängd! Men vid överdriven konsumtion kan det istället ha skadliga effekter i kroppen. Ja även vitkål och fisk.

     

    Det är också många som försöker väga upp en dålig kosthållning med kosttillskott så som till exempel omega 3 eller nyponpulver (!). Problemet är inte att vi får i oss för lite omega 3, problemet är snarare att vi får i oss för mycket omega 6 så ett kosttillskott här gör inte saken bra igen såvida man inte ändrar sin kosthållning. Detsamma gäller nyponpulver, du har givetvis inte ont i lederna för att du har brist på nypon! Du har ont i lederna för att du har dragit på dig inflammation genom att äta för mycket socker, raffinerade kolhydrater, oxiderade oljor av låg kvalitet osv. Kommer du att lösa problemet med nyponpulver? Knappast. Möjligen kan en viss placeboeffekt infinna sig men det betyder inte att du har stoppat den farliga inflammationen.

     

    Varför är det såhär? De allra, allra flesta har ingen kontakt med sina kroppar utan har istället hela sitt fokus utanför kroppen. Jag kastar inga stenar då jag också varit en av dem, och jag måste fortfarande arbeta aktivt dagligen med att behålla den kontakten. Kroppen signalerar hela tiden till oss om vad vi behöver, vår uppgift är att börja lyssna.

    /M

  • meditation personlig utveckling
    Epigenetik,  Inflammation,  Mentalitet,  Stress

    Meditation minskar inflammation orsakad av stress

    Om du läser den här bloggen regelbundet så vet du hur mycket jag älskar meditation, och vilken otrolig effekt det kan ha! Häromdagen kom det en artikel i Science Daily som visar att meditation, yoga och tai-chi även skapar epigenetiska effekter – dvs påverkar genuttryck vad gäller inflammation på cellnivå. Superintressant! Som ni säkerligen också vet vid det här laget så är inflammation kopplat till nästan alla välfärdssjukdomar, såväl fysiska som mentala.

     

    Vår stressrespons

    Vi har utvecklats under många, många tusen år till att ha ett effektivt och alert svarssystem på stressande situationer. Detta fungerar utmärkt – om det är en tillfällig situation! Vårt system är fortfarande inte anpassat efter den kroniska stress som många går runt med idag. Hur som helst, vid en stressig situation så ökar produktionen av en molekyl som heter NF-kB, nuclear factor kappa. Den här molekylen har förmågan att gå in och reglera genuttryck och är inblandad i oerhört många processer i våra kroppar. Vad gäller en stressig situation dock, så meddelar den att det är dags att öka produktionen av inflammatoriska cytokiner. Om det här pågår under en lång tid så ökar det risken för cancer, depression samtidigt som det åldrar cellerna.

     

    Meditation, yoga och stress

    Meditation och yoga har visat sig sänka nivåerna av NF-kB och därmed också minska den inflammatoriska responsen. Detta gör att människor som mediterar eller utöver yoga regelbundet har en betydligt lägre risk för att drabbas av sjukdomar som cancer och depression, men de håller också sina celler yngre! Meditation och yoga sätter nämligen igång det parasympatiska nervsystemet till skillnad från stress som aktiverar det sympatiska nervsystemet.

     

    Meditation är inte så svårt!

    Många drar sig nog för meditation för att det verkar svårt att stänga av hjärnan från tankar. Men meditation handlar inte om att stänga av hjärnan, det handlar om att ge hjärnan en paus. Tankarna kommer inte att försvinna, utan istället handlar det om att skapa en förmåga att låta tankar komma – och gå! – utan att fastna eller spinna vidare på dem. Man blir en observatör till sin egen tankeverksamhet och låter det passera utan inblandning. Att bli en riktigt bra meditatör tar visserligen många, många år, men du kan få jättebra resultat av så lite som 3 minuter om dagen! Alla har 3 minuter till övers under sin dag, och har man inte det så har man större problem med sin organisation- och strukturförmåga än något annat. Då behöver man betydligt mer än 3 minuters meditation 😉

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

     

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

     

    Så nu till saken.

     

    7 tips för att läka autoimmunitet

     

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

     

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

     

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

     

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

     

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

     

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

     

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

     

    /M

     

  • dopamin inflammation hjärna
    Hormoner,  Inflammation

    Nivåerna av dopamin sänks av inflammation

    Jag har tidigare skrivit om hur inflammation sänker nivåerna av serotonin i hjärnan (inlägg HÄR) och nu hittade jag en studie som visar att även nivåerna av dopamin sänks av inflammation (länk HÄR). Resultatet blir då bland annat depression och utmattning.

    Vad har dopamin för funktion i kroppen?

    Dopamin gör oss fokuserade, alerta, motiverade, vakna, entusiastiska och glada, men det styr även vår motorik. Höga nivåer av dopamin gör också så att vi blir mer “njtuningsbenägna”, dvs att vi söker oss till saker som ger oss njutning och belöning.

    Vid tillfällig stress så ökar dopamin vilket då gör oss mer alerta, fokuserade och vakna. Kortisol stimulerar nämligen utsöndringen av dopamin, men bara i pulser. Det innebär att man vid långvarig stress får motsatt effekt då dopaminreceptorerna förlorar sin känslighet. Resultatet blir istället depression, utmattning, likgiltighet osv som säkerligen många känner igen sig i.

    Dopamin är även en föregångare till adrenalin och noradrenalin samt att det också påverkar hormonet TSH och därmed också  vår ämnesomsättning.

    Mer om studien – Nivåerna av dopamin påverkas av inflammation

    I studien undersökte man personer med Kronisk hepatit C virus (HCV) och vad som hände när man gav dem Interferon alfa. Gruppen interferon är proinflammatoriska cytokiner som produceras av kroppen som svar på virus, men också vissa maligna celler (dvs cancerceller). Man kan tillverka syntetiskt interferon och använda som behandling vid sjukdomstillstånd så som bland annat hepatit, för att hjälpa kroppens egna immunförsvar.

    Vad hände när man injicerade Interferon Alfa?

    Dels så såg man sänkta nivåer av dopamin, vilket antingen beror på mindre produktion eller mindre utsöndring. Man såg också en minskad aktivitet i den delen av hjärnan som kallas för basala ganglierna, och särskilt då Ventrala striatum som kan kopplas till vårt känsloliv. Detta resulterade bland annat i depression, utmattning och likgiltighet, men vissa patienter fick också parkinson-liknande symptom som sedan upphörde när de behandlades med en syntetiskt variant av dopamin.

    (Parkinson’s sjukdom innebär en underfunktion av dopamin då nervceller i en del av de basala ganglierna i hjärnan bryts ner.)

    Det här betyder varken att låga nivåer av dopamin måste orsaka depression, eller att människor med depression har låga nivåer av dopamin. Däremot så har man i ett flertal studier funnit en koppling mellan kronisk inflammation och depression, vilket är väldigt intressant. Betyder det att depression inte är en sjukdom i sig utan ett symptom? 

    /M

  • åldrande och broccoli
    Åldrande,  Kost

    Åldrande och broccoli!

    Något som förstås påverkar hur vi mår är hur väl våra mitokondrier producerar energi! Ni vet de där små kraftverken som finns inuti våra celler. Det är dem som gör om fettsyror och glukos till ett bränsle som är användbart för cellen, via cellandning och citronsyracykeln. Av någon anledning så blir mitokondrierna sämre på att producera energi ju äldre vi blir, vilket i sin tur gör oss ännu äldre. Men vad kan åldrande och broccoli ha gemensamt? Jo, broccoli innehåller ett ämne som verkar sakta ner vårt åldrande, och jag ska förklara hur!

    NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid) är ett ämne som har en väldigt central roll i cellens energiproduktion, men tyvärr så avtar det kraftigt med åldern. Utan tillräckligt med NAD+ så kan cellens metabolism inte fungera ordentligt vilket ger en rad effekter i kroppen så som bland annat sänkt ämnesomsättning och åldersrelaterad viktuppgång, sänkt insulinkänslighet, minskad fysisk aktivitet, sämre syn och immunförsvar, minskad bentäthet och sämre muskelfunktion. Forskning gjord på möss har dock visat att tillskott av NAD+ inte ger någon positiv effekt. Men det gör däremot tillskott av något annat, nämligen Nicotinamide mononucleotide (NMN) som är ett förstadie till NAD+. Tillskott av NMN har visat ge en ökad koncentration av NMN i blodet, vilket sedan snabbt har omvandlats till NAD+ i kroppens olika vävnader.

    I studien gav man möss NMN från 5 månaders ålders till och med att de blev 17 månader (medellivslängden för en labbmus är 24 månader). De möss som fick tillskott av NMN visade sig ha bättre syn, immunförsvar, muskelfunktion och bentäthet som äldre än sina muskompisar i kontrollgruppen. De vägde dessutom mindre samtidigt som de var mer fysiskt aktiva och hade bättre insulinkänslighet. Det intressanta var dock att förbättringarna först visade sig när mössen blev äldre! Unga möss producerar nämligen tillräckligt med NMN varför ett tillskott då inte ger någon effekt.

    Så vad kan vi göra med den här informationen? Ja vår cellandning fungerar ju på samma sätt som mössens varför ett tillskott av NMN tros vara en bra idé på ålderns höst även hos oss människor. Rent NMN är inte tillgängligt för allmänheten, MEN vi kan förstås hitta det i vanlig mat också så som broccoli, kål, gurka och avokado. Wohoo!

    /M

  • orsakar inflammation åldrande
    Åldrande,  Hormoner,  Inflammation,  Kortisol,  Östrogen,  Progesteron

    Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

    Då var det dags för del 2 i den här serien om åldrande och inflammation. Jag tycker att sådant här är oerhört spännande, då jag åtminstone personligen skulle föredra att leva alla mina år med perfekt hälsa. Det går! Idag ska jag skriva om hur hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande!

    Minskade hormonnivåer med åldern

    Vårt endokrina system, dvs våra hormonproducerande organ, tappar produktionstakt med åldern. Det är särskilt könshormoner och tillväxthormonet HGH och vitalitetshormonet DHEA som kraftigt minskar ju äldre vi blir. Exempel här är när kvinnor når klimakteriet, och äggstockarna slutar att producera könshormoner. Kvar är då endast binjurarna, som måste ta över hela produktionen av östrogen och progesteron, varpå nivåerna minskar. Vad gäller män så behåller testiklarna förmågan att producera testosteron hela livet, och även om det inte måste avta med åldern, så är det vanligt förekommande att testosteronhalten ändå minskar. Det finns olika teorier om varför det blir så där stress och olika infektioner och sjukdomar tros ligga bakom. Vi blir ju mer utsatta för infektion med åldern, och stress (både mental och fysisk) minskar produktion av könshormoner kraftigt. Mer om det senare.

    Hur kan våra hormoner påverka åldrande?

    Det har visat sig att IL-6 som är en inflammatorisk cytokin hämmas av östrogen, testosteron och androgener så som DHEA. Detta har blivit tydligt hos både kvinnor som passerar klimakteriet, och hos äldre män med lägre nivåer av testosteron. IL-6 har dock två funktioner, både att verka inflammatoriskt och antiinflammatoriskt.

    (Under akut inflammation så som en skada så verkar IL-6 både inflammatoriskt och antiinflammatoriskt. Men IL-6 kan också vara en medlare där den gör den akuta inflammationen till en kronisk inflammation, vilket händer vid tex diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism osv. Mer om det i sista inlägget)

    IL-6 är som sagt en signalmolekyl som stimulerar inflammatoriska och autoimmuna processer i en mängd olika sjukdomar så som diabets, åderförkalkning, alzheimers och reumatism. Man har även sett att personer med olika typer av cancer har höga nivåer av IL-6 i blodet, och ju högre nivåer, desto lägre chans verkar det vara för överlevnad.

    En annan faktor som minskar nivåerna av våra hormoner är stress. Stress kan som sagt vara både fysisk och psykisk, dvs komma från mentala faktorer och sömnbrist liksom fysiska skador eller infektioner. Detta gör att kortisolproduktionen ökar, vilket är vanligt förekommande hos äldre varpå produktionen av DHEA och tillväxthormoner dras ner. Binjurarna måste prioritera vad som är viktigast, och för kortsiktig överlevnad är det i detta fallet kortisol. Om vi har en ung och frisk kropp när vi blir äldre är liksom oviktigt om vi inte ens lever så länge. (Det finns också de som får ordentligt förhöjda nivåer av DHEA vid stress).

    kaffe förlänger telomerer

    Vi har ytterligare en faktor som påverkas av våra könshormoner, och det är telomerlängd. Telomerer är små “skyddshjälmar” som sitter i båda ändarna av DNA-kedjor. Celler delar sig väldigt många gånger under vår livsstid, och varje gång de gör det så “skadas” de lite och får inte med allt. Här kommer telomererna in, de tar nämligen smällen istället för de viktiga DNA-sekvenserna, de så kallade kromosomerna. Fördelen här är att det finns ett enzym, telomeras, som bygger upp telomererna igen.

    Hur kommer hormoner in här? Östrogen och testosteron främjar aktivitet av telomeras, medan stresshormonet kortisol hindrar det. Om telomererna inte byggs upp igen, så är DNAt mer utsatt för skaderisk. Som jag skrev ovan så avtar könshormonerna med åldern vilket då gör att telomeras får mindre utrymme.

    Kortare telomerer ökar inflammation i kroppen genom cellen då producerar inflammatoriska cytokiner. Med andra ord så skyddar man sig från sjukdom och åldrande genom att “vara rädd om” sina telomerer. Hur man gör det kommer i nästa inlägg.

    Minskat immunförsvar med åldern

    Brässen är ett viktigt organ i vårt immunsystem, där bland annat lymfocyter får mogna till T-celler, vilka är vita blodkroppar som är specialister. Efter puberteten minskar dock brässen i både storlek och funktion. Även vitalitetshormonet DHEA och tillväxthormonet, HGH avtar tyvärr med åldern. (Men vi kan faktiskt påverka det vilket jag ska skriva om i nästa inlägg).

    Både brässen, DHEA och HGH är väldigt viktiga för att immunförsvaret ska kunna fortsätta att utvecklas, och bilda antikroppar mot nya främmande ämnen (antigener). Vad händer när det inte längre har förmågan att bilda riktade T-celler? Då skapar kroppsfrämmande ämnen istället en kronisk inflammatorisk respons vilket är det vi kallar för “tyst inflammation”. Inflammationen bryter då ner kroppsegen vävnad, och försämrar celler i hela kroppen, däribland immunsystemet. Dessutom, när cellerna inte riktigt fungerar som de ska, så utsöndrar de i sin tur proinflammatoriska cytokiner. Kronisk inflammation är alltså inte bara ett resultat av sämre immunförsvar, utan skapar också en feedbackloop som ytterligare sänker immunförsvaret.

    Nästa inlägg kommer att handla om epigenetiska faktorer, dvs vad du med livsstil kan göra för att motverka åldrande 🙂

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost

    Minska inflammation naturligt

    Jag vet inte om jag har skrivit förut om hur viktigt det är att hålla nere inflammationsgraden i kroppen? Kanske har nämnt det någon gång 😉 Här kommer ett inlägg i hur du kan minska inflammation naturligt.

    Inflammation ligger bakom nästan alla sjukdomar, om inte alla, och vilket typ av symptom som uppstår beror på vart inflammationen är som mest aktiv. Tvärtom mot vad många tror, så behöver man inte alls märka av att man har en tyst inflammation, utan symptomen är många och kan vara ganska luddiga. Några exempel är värk i kroppen, låga energinivåer, ångest och depression, huvudvärk/migrän, sköldkörtelproblem, magproblem, viktuppgång eller koncentrationssvårigheter. På sikt kan det orsaka cancer, hjärt- och kärlsjukdom, alzheimers, autoimmunitet… ja ni fattar grejen!

    Kosten är den allra, allra största orsaken bakom inflammation. Som väl är så verkar det åt båda håll, vilket innebär att kosten också kan användas för att bli av med det. Att äta “ren” mat som är så lite processad som möjligt är kanske en självklarhet, men det finns några saker till man kan boosta med:

    Vad som minskar inflammation:

    • Omega 3 olja (EPA och DHA är mest effektivt vilka kommer från djurriket)
    • Gurkmeja – fantastisk krydda, glöm inte att tillsätta lite svartpeppar för optimalt upptag. Tidigare inlägg HÄR.
    • Ingefära
    • Grönsaker och bär! Gröna bladgrönsaker, alla typer av kål, vitlök, blåbär, hallon, rödbetor, selleri, svamp, morötter osv. Länk HÄR och HÄR
    • Oliver och olivolja (oupphettad)
    • Kokosolja.
    • Benbuljong – läker mage- och tarmkanal. Länk till tidigare inlägg HÄR.
    • Fermenterade grönsaker som surkål, kimchi osv
    • Te, särskilt grönt te men även svart
    • Tillskott av aminosyran glutamin för tarmarnas skull. Länk till tidigare inlägg HÄR.

    -> Att läka mage och tarm är en stor vinst!

    Övriga saker man kan göra

    • Svettas! Träning gör underverk
    • Sov ordentligt!
    • Stressa ner…
    • Umgås med folk!

    Vad som är inflammationsskapande:

    • Socker – alla typer av socker. Länk till tidigare inlägg HÄR.
    • Kassa, processade vegetabiliska oljor, och särskilt upphettade sådana.
    • Vita mjölprodukter
    • Mejerier – för vissa!

    Folk blir verkligen upprörda när man säger att mejerier kan orsaka inflammation, det är en sådan grundpelare i vår kosthållning jämte spannmål. Självklart så behöver det här inte vara sanningen för alla, men har man “provat allt” och fortfarande lider av något av symptomen ovan, så kan det vara en bra idé att utesluta mejerier en tid. Allt eftersom man läker mage och tarm, så kan man mycket väl tåla mejerier framöver igen, så det måste inte vara “för gott”. Personligen så äter jag och maken ost någon gång per vecka, men i övrigt är det mejerifritt här hemma. Vi mår båda två bättre av att dra ner på mejerier. Anledningen till att vi äter ost ibland är både för att det är väldigt gott (!), och för att vi klarar det betydligt bättre än övriga mejerier. Hade man kunnat handla rå grädde i Sverige så hade vi nog konsumerat det också 🙂

    /M

  • Kost,  Mage

    Glycin för att stödja avgiftning i levern

    Egentligen är jag lite tveksam till ordet avgiftning, då levern är fullt kapabel till att ta hand om gifter helt utan vår inblandning, och att ta specifika tillskott väger inte upp för den skräpmat man stoppar i sig i övrigt. Vad som underlättar leverns arbete är istället att äta en allmänt “bra kost” som är rik på bra fetter som smör och omega 3 till exempel, fibrer och protein. Men vad som är särskilt viktigt är kanske att undvika toxiner i maten, socker och dåliga fetter som margarin, rapsolja, solrosolja, upphettad olivolja och andra konstiga vegetabiliska skräpoljor. Därtill är det nödvändigt med gott om mineraler, vitaminer och aminosyror av hög kvalitet. När man väl gjort det så kan man börja kika på tillskott, eller fundera på vilken mat som stödjer den här avgiftningsprocessen lite extra. Jag vet dock inte om det faktiskt har effekt, eller om det bara mentalt känns bättre. Hur som helst, nu kikar vi på hur det fungerar! Hur använder man glycin för att stödja avgiftning i levern.

    Över till glycinet roll i levern! De flesta gifter hanteras av kroppen i två steg, eller två faser som man säger. I fas ett gör levern om giftet till en annan produkt, som faktiskt brukar vara mer farlig än vad det var från början. Det har förstås ett syfte, och det är att kroppen i fas två ska kunna binda det nya ämnet till ett transportmedel. Transportmedlet för sedan ut det ur kroppen via urin, svett, avföring eller skickar ut det i håret där det inte gör skada. Att binda ett ämne på det här viset kallas för konjugering, och när det händer så inaktivares det skadliga ämnet. Här kan det dock slå fel. Antingen så är fas två väldigt långsam, dvs transportämnen och enzymer tillverkas alltför långsamt (man kan testa detta med hjälp av DNA-prov), vilket innebär att det reaktiva mellanämnet hinner göra skada på celler innan det oskadliggörs och transporteras ut. Eller så har man brist på byggstenar för att kunna tillverka transportämnen. Det händer när man äter mycket skräpmat, socker, dricker mycket alkohol osv.

    På tal om alkohol så avslöjar faktiskt baksmällan hur bra du är på att ta hand om det, och därmed också hur mycket du tål! Blir du ofta bakfull? Då bör du dra ner på alkoholen. Det betyder nämligen att mellanprodukten, som orsakar baksmälla, får härja runt i kroppen en längre tid innan det förs ut.

    I steg två så behövs det två saker; transportämnen och enzymer som möjliggör att gifterna sammanfogas med transportämnen. Glutation är ett av kroppens kraftigaste antioxidanter, och används för att föra ut gifter. Så hur kommer glycin in i bilden då? Jo, glycin behövs för att tillverka glutation, tillsammans med glutamin och cystein. Men glycin kan också direkt binda till farliga ämnen och transportera ut dem. Varför tillverkas glutation när andra ämnen kan göra samma jobb? Glutation är som jag skrev kroppens kraftigaste antioxidant, vilket innebär att det kan återanvändas betydligt fler gånger och därmed ta hand om större kvantiteter. Det är effektivitet!

    I övrigt så behövs även C-vitamin, zink, vitamin D, vitamin E, magnesium och selen för att fas två ska fungera optimalt vad gäller konjugering. Vitamin B12 och folat (B9) är också oerhört viktiga i den här processen, varför brist på det leder till en försämrad avgiftningsprocess. Det är också därför de med MTHFR-generna verkligen behöver vara extra noga med sina gröna bladgrönsaker, så att de får i sig gott om folat. Se ett tidigare inlägg HÄR om varför man ska ta folat och ALDRIG (!!) folsyra!

    Nu har jag inte ens gått in på glycins roll i produktionen av galla… Men väldigt kort så ingår glycin även som byggsten i galla, och galla är också viktigt för vår avgiftningsprocess. Mer om det någon annan gång!

    Summa summarum?

    Glycin sänker kortisol, bidrar till att få ut gifter ur kroppen, gör att vi får fin hud och stark stödjevävnad, fungerar som en hämmande signalsubstans, och till att förbättra funktionen hos nervceller. Glycin är rätt bra alltså skulle jag nog vilja påstå!

    Ja mina vänner, vilken makalöst härlig, underbar och komplicerad kropp vi lever i!

    /M

  • Hur socker ökar inflammation!
    Inflammation,  Kost

    Hur socker ökar inflammation!

    Man får ju ha ansträngt sig ordentligt om man ska ha missat att socker orsakar inflammation i kroppen. Hos alla! Vad de flesta däremot inte vet, är hur. Så idag kikar vi lite på hur socker ökar inflammation! Det sker nämligen på ett par olika sätt.

     

    HJÄRT- & KÄRLSJUKDOM

    Stora mängder socker varje dag orsakar ett högt blodsocker, och ett högt insulin. Att ha ett högt blodsocker ofta är skadligt för blodkärlen, då glukos hindrar produktionen av kväveoxid i blodet. Kväveoxid är viktigt för att få kärlen att slappna av och kunna utvidgas, varför sänkta nivåer leder till högre blodtryck. Ett högt blodsocker leder också till tjockare blodkärlsväggar som blir mindre flexibla, vilket i förlängningen ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Men det gör också att de små kapillärerna skadas och läcker varför blodcirkulationen försämras, och man kan få problem med ögon, hud, händer, tår osv.

     

    Socker är en reaktiv molekyl och bildar gärna så kallade AGE produkter, advanced glycation end products med proteiner. När detta händer så förstör reaktionen funktionen hos det drabbade proteinet, och bildandet och ackumuleringen av dessa AGE-produkter är kopplade till åldersrelaterade sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdom och demens. Det är också en av orsakerna bakom rynkor, då kollagen är särskilt känsligt för AGE-produkter. Ju mer socker, desto rynkigare blir man.

     

    FETTLEVER

    Kroppen kan hantera små mängder socker, men vid stora mängder så överfylls kroppens celler i lever, muskler och fett varpå levern börjar att omvandla sockret till fett. Detta lagras sedan in i levern och orsakar i förlängningen fettlever. Förr var det här känt som något alkoholister fick, men idag är det tyvärr en mer vanlig åkomma, och det kryper allt längre ner i åldrarna. Stora bakomliggande faktorer är såklart läsk, juice, smågodis, bakverk och vitt köpebröd. Många äter långt över det som anses vara maxkonsumtion, nämligen 15 energiprocent. Att ha fettlever leder till sämre avgiftningsförmåga, sämre ämnesomsättning och därmed högre inflammationsgrad i kroppen. Det som är lurigt är att man kan gå runt med det här utan att ha en aning om det, då sjukdomssymptom är ovanliga innan det är väldigt långt gånget. Bukfetma är däremot en tydlig varningsklocka, men man kan även vara smal och lida av det. Här är det fruktos som är den största boven, vilken finns i vanligt vitt strösocker.

     

    TARMBIOTAN

    Nu kommer vi till de intressanta, nämligen tarmbiotan! Det är här det händer grejer… att äta mycket socker ökar nämligen gifter i kroppen. Hur? Häng med.

     

    Socker orsakar en obalans i tarmbiotan genom att mata de bakterier som har negativa effekter för vår hälsa, medan de som har positiva effekter får mindre utrymme. LPS är ett ämne som tillverkas av tarmbakterier för att bygga upp sin cellvägg, men det fungerar också som en viktig signalmolekyl till bland annat vårt immunförsvar. Det tränar immunsystemet kan man säga, men när det blir för mycket LPS, som det blir av de sockerälskande bakterierna så ger det upphov till en rad negativa effekter. LPS binder nämligen in till receptorer och ökar inflammatoriska ämnen i tarmen.

     

    Men LPS kan också ta sig ut i blodet där det också ökar frisättningen av inflammatoriska ämnen. Detta gör det genom att dels binda till fettceller i kroppen som då ökar utsöndringen av cytokiner som TNF-α, varför övervikt är en stor riskfaktor bakom kronsik inflammation. Men LPS kan också binda till immunceller som då sätter igång en kaskad av inflammatoriska processer.

     

    Vad gäller tillväxt av tarmbakterier med en negativ effekt på hälsan, så är det även här fruktos som är den största boven.

     

    Hur mycket socker kan en normal kropp hantera egentligen? Det beror helt på! Faktorer som ålder, träning, genetik, vikt, muskelmassa osv har en stor avgörande roll i hur mycket man kan komma undan med. Men också ens historia, har man en gång varit överviktig så är man lite mer känslig än vad man skulle ha varit annars. 

     

    Hur är det med frukt? Faktiskt så finns det inga enorma mängder fruktos i frukt, namnet till trots, och det finns dessutom mängder med fibrer och antioxidanter som motverkar fruktosens negativa effekter. Det är en enorm skillnad på tillsatt socker och det socker som följer med hela livsmedel.

    /M

     

  • mera gurkmeja
    Autoimmunitet,  Inflammation,  Mage

    Mera gurkmeja!

    Nu blev jag ju supersugen på att skriva om gurkmejans förträffligheter, eller rättare sagt kurkumin, som är den aktiva substansen. Jag vill ha mera gurkmeja!

     

    Kurkumin är en polyfenol, vilket är en kemisk ämnesklass som återfinns i växter. Namnet kommer sig från att de innehåller fenolgrupper och det finns olika sorter där ni säkerligen känner igen tanniner (i vin och kaffe till exempel), flavonoider (kakao, blåbär, lök, te och äggula till exempel) och fenylpropanoider. Det är ingenting som man behöver kunna, utan poängen är att det är ett mycket potent ämne som också räknas som antioxidant.

     

    Kroppen fungerar lite som ett pussel, där om man tar immunförsvaret som exempel, vissa antikroppar passar perfekt för att pussla ihop sig med ett förkylningsvirus av en viss sort. Andra passar istället för något helt annat virus, bakterie eller vad för hot det nu är. När antikropparna “dockar” ihop med valt virus så oskadliggör de viruset. Ju mer man utsätts för, ju bredare sortiment av specialanpassade pusselbitar (antikroppar) får man. Det här pusselsystemet gäller inte bara immunförsvaret utan även enzymer, inflammatoriska cytokiner, tillväxtfaktorer etc. Kurkumin är en multifunktionell pusselbit kan man säga, och passar till flera sorters celler vilket är anledningen till att den är så mångsidig.

     

    Kurkumin har potentialen att:

    • Hämma amyloider som är en grupp proteiner som ligger bakom “amyloida plack” som är en av orsakerna till Alzheimers.
    • Hämma enzymet lipooxygenas som ovandlar arakidonsyra (omega 6) till leukotriener vilka i sin tur ökar genomsläppligheten i blodkärlen.
    • Gå in och slå av och på gener som bidrar till inflammation och tumörbildning. Men den kan också aktivera celldöd hos tumörceller via TNF-α.
    • Nedreglera både MAPK och COX-2 som är spelare bakom inflammation.
    • Förbättra kolesterolprofilen, med mer av HDL och mindre av LDL.

     

    Så vad kan man använda det här till i praktiken? Kurkumin har visat effekt vid IBS (Irritable Bowl Syndrom), reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och i vissa fall cancer. I Indien används våtomslag med gurkmeja mot allt från insektsbett, hudsår, akne till brännskador.

     

    Jag kan ju också nämna att det kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder med gurkmeja för att få tydliga effekter. Detta beror dels på att gurkmeja bara innehåller 3-5% kurkumin, men också för att biotillgängligheten är så låg. Som jag skrev i förra inlägget så ökar piperin i svartpeppar upptaget av kurkumin i gurkmeja, och inte så lite heller, utan med hela 2000%! Även fett behövs då det är lösligt i fett (och alkohol). Koppar verkar också hindra aktiviteten hos kurkumin. Då det inte finns några negativa bieffekter av stora intag, så tänker jag att en shot lite då och då är en (liten men bra och enkel!) försäkring för min framtida hälsa.

    /M