Hormoner genom livet

Hur påverkas kvinnans hormoner genom livet och hur vet man om man har hormonell obalans – men framför allt vad har det för betydelse? Hormoner har ju inte bara med fertilitet att göra, tvärtom så är de extremt betydelsefulla när det kommer till hälsa. Det här upptäcktes ju ganska tidigt och experiment med diverse djurtestiklar (för tillskott av testosteron) har intagits för bättre vitalitet, potens och styrka. När det kommer till kvinnohälsa så har man i många gamla kulturer haft ritualer där kvinnor faktiskt har tillåtits vila under de dagar de blöder. Dagens samhälle ser inte riktigt ut såhär och vi förväntar prestera på samma sätt oavsett vart i cykeln vi befinner oss. 

Menscykeln – Kvinnans 5e hälsotecken

Vår cykel är lika viktig som blodtryck, andning, temperatur och puls. Vi kan alltså använda vår cykel som ett diagnosverktyg – hur mår kroppen? Våra hormoner fungerar nämligen när vi fungerar. 

En kvinna i förklimakteriet och efter menopaus kan behöva hormonterapi, dvs tillskott av hormoner. Hon har nämligen inte längre en hormonproduktion i sina äggstockar och kan behöva detta för att fungera under en övergångsperiod. En kvinna under 45 ska däremot inte behöva tillskott av hormoner såvida det inte finns medicinska orsaker till detta. 

Det är inte normalt att ha humörsvägningar, bli svullen, nedstämd, få ömma bröst, vara gråtmild, irriterad, ha cykelrelaterad migrän, acne eller packa en väska och vilja dra från man, barn och familj. Det är vanligt, men det är inte normalt. Och absolut inte nödvändigt! 

Vad är hormonell balans och hormonell obalans? 

Hormonell balans hos en fertil kvinna, dvs en kvinna mellan pubertet och menopaus handlar inte om mensen utan om ägglossning. Det är nämligen ägglossningen som producerar hormoner! Om vi inte har ägglossning har vi därför ingen produktion. 

Varje månad mognar ganska många ägg men det är ett ägg som väljs ut för att ägglossa. Denna mognar i en follikel, dvs äggblåsa. Äggblåsan tillverkar testosteron och östrogener fram till ägglossning. Därefter omvandlas den till en gulkropp och tillverkar främst progesteron men även testosteron och östrogener. Mycket kan hända som påverkar kvaliteten på både äggblåsa och gulkropp och med det också tillverkningen av hormoner. 

Varför kan ägglossning stänga ner? 
  • Stress – mental eller fysisk
  • Näringsbrist
  • Sköldkörtelproblem
 

Vad kan påverka kvaliteten på ägglossning? Samma som ovan. Vad vi då kan få som symptom är olika former av PMS så som att vi blir svullna, får ömma bröst, huvudvärk, nedstämdhet, irritation, humörsvägningar, gråtmildhet osv. Det här är alltså symptom på att cykeln inte fungerar som den ska, men dessa är så vanliga att vi tar det som normalt. 

Men här finns det fler faktorer som påverkar, och det är dels status på mage och tarm samt lever. Det är nämligen inte bara hur vi producerar hormoner, det är också hur vi gör oss av med dem när de är använda. Sen har vi även en annan faktor och det är hur cellerna svarar på hormon. Du kan alltså ha fullt normala provsvar men ändå uppleva symptom. Detta gäller både könshormoner, sköldkörtelhormon liksom stresshormoner. 

Kroppen är ett system och för att fungera optimalt behöver vi:
  • Näring
  • Frisk mage och tarm
  • Frisk lever
  • Återhämtning
  • Rörelse
  • Sömn
  • Bra och stärkande relationer
  • Känna syfte och mening

En normal cykel:

Mens: Lite trötthet är vanligt och helt normalt – vi blöder ju ut något vi spenderat en månad på att bygga upp! Vill ofta ha järnrika livsmedel. 

Innan Ägglossning: Utåtriktade, mycket energi, drar gärna igång projekt och man känner sig snygg. Mindre hungrig och sugen på lättare mat. 

Ägglossning: Ännu snyggare, stark (PB på gymet kanske?) och utåtriktad. 

Efter ägglossning: Nu är det dags att fixa hemma, sortera papper, tvätta och krypa in under en filt och se en film. Vi sover mer, äter mer och vill inte dra igång något stort. 

Pubertet:

Kroppen övar sig de första åren och behöver lite tid på sig att ställa in cykler. Det kan ta upp till 7 år. Östrogen går bananas och ibland har vi ägglossning, ibland inte. Polycystiska ovarier är inte ovanligt under den här tiden. 

20-45:

Nu ska vi må bra – cykeln fungerar fint och är regelbunden. Om du har symptom, ta de på allvar. Menscykeln är som sagt ett hälsotecken och fungerar när vi fungerar. Har du problem med hormonell obalans – sök hjälp hos någon som tar dig på allvar och som kan hjälpa dig med strategier för att må bättre. Hormonella precentivmedel är inte en lösning. 

45+:

Nu har de flesta ett par förklimakteriesymptom och detta är som en omvänd pubertet kan man säga. Östrogenet går bananas och kan vara högre än det någonsin tidigare varit. Samtidigt är progesteron jättelågt till följd av fler uteblivna ägglossningar. Vissa kvinnor kan behöva tillskott av progesteron nu alternativt andra tillskott för bättre sömn, mindre humörsvägningar och för att få lättare att slappna av. Ta hjälp om du upplever att din vardag inte fungerar.  

50+:

Menopaus träder in och binjurarna ska ta över produktionen. Hur väl de gör detta beror på hur väl vi har tagit hand om oss. Övergångsbesvär ska vara just det – övergående. Östrogenet sänks och progesteron blir nästan obefintligt. Återigen, ta hjälp om du inte mår bra – det finns hjälp att få!

 

/M 

Du kan läsa mer om hormonell obalans HÄR

Du kan också boka tid för provtagning eller rådgivning

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.