• maria sären
    Åldrande,  Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

    Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

    Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.

    Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

    Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter

    Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

    Vanliga intoleranser: Jordnötter

    Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

    Kan diagnostiseras via pricktest.

    Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

    Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

    Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

    Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

    Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

    Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

    Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

    Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

    Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

    /M

  • Autoimmunitet,  Hormoner,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

    Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

    Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.

    Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld!

    Sköldkörtelns funktion

    De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?

    Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla system i kroppen helt enkelt.

    Diagnos

    Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.

    För diagnos görs prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4, ofta bara TSH och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet men man undrar inte varför problemet uppstått. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har mycket symptom.

    Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra,  sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden. Huvudsaken är att reda i grundorsaken för extremt få kroppar är trasiga – tvärtom är det kroppens sätt att säga att något i ens sätt att leva inte fungerar.

    Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?

    Sköldkörteln påverkas av oerhört många saker! Och lika viktig som den är för att allt annat ska fungera, lika lätt påverkas den av näringsbrister, stress (mental, fysisk och metabol) liksom autoimmun sjukdom.

    Stress

    Att springa för mycket, äta för lite, ha relationer som tär, inte sova tillräckligt eller äta en strikt och näringsfattig kost påverkar alla vår sköldkörtel.

    Näringsbrist

    Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.

    Oftast är det brist på järn, jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.

    Autoimmunitet

    Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks.

    Behandling

    Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så behöver man gå på grundorsaken, med andra ord – varför får man en reaktion mot kroppsegen vävnad? Kosten här är en stor faktor liksom återigen stress, både fysisk, mental och metabol. Att ta bort livsmedel man inte tål är a och o och det kan vara allt från gluten, mejerier till äggvita och nötter och fröer.

    Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos. 

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

    Så nu till saken.

    7 tips för att läka autoimmunitet

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter, dåliga oljor och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter. Eventuellt även ägg.

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet. Men de ska inte tas på måfå – testa dig!

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

    /M

  • mitt hår innan och efter cellgifter!
    Autoimmunitet,  Inflammation,  Personligt

    Mitt hår innan, under och efter cellgifter!

    Jag grävde lite i arkiven och hittade de här tre bilderna på mig själv. Ser ni någon skillnad? Kika på mitt hår innan, under och efter cellgifter. Bilden längst till vänster är innan jag fick reumatism. Mittenbilden är tagen efter ca 3 år (av totalt 8 år) på cellgifter och bilden längst till höger är tagen för ett halvår sedan. Vilken skillnad!

    Här är ännu en bild tagen efter ca 6 år.

    Så hur fick jag tillbaka mitt hår då? Jag optimerade kosten för läkning, och det var inte bara pga hår, hud och naglar. Utsidan är nämligen en oerhört bra ledtråd till hur man ser ut på insidan! Har man problem med t.ex. torr hud, torrt hår eller naglar som skivar sig så har man förmodligen även problem med mjukdelar inuti kroppen. En bra kost är förstås grunden, och man kan inte boosta med tillskott om man inte har basen klar. Det gäller allt! Tillskott av Q10 höjer inte dina energinivåer, och nyponpulver får inte ledvärk att försvinna om du fortfarande äter skräp som socker, processade livsmedel och spannmål. Städa alltid upp på tallriken först!

    Nu till några konkreta tips, och hur du kan boosta just hår, hud och naglar:

    • Mängder av kollagen och gelatin (antingen via buljong eller hydroliserat pulver) – Byggsten
    • Vitamin B5 och B7 – Celltillväxt och skydd mot skador
    • C-vitamin – Behövs för nybildning av kollagen
    • Zink – Bygger, stärker och läker
    • Högvärdigt protein – Byggstenar
    • Mängder av fett av bra kvalitet (både fleromättade, omättade och mättade) – Bygger upp cellmembran
    • Fixa tarmarna! Boosta med:
      • Glutamin
      • MSM
    • Varva ner! Stress tär något så oerhört på kroppen.

    Ovan boostar även tarmslemhinna, ligament och andra mjukdelar i kroppen. Mitt hår är inte helt och fullt tillbaka till samma mängd och tjocklek som jag hade för 15 år sedan, men med den här takten så tror jag att jag är helt återställd om ett knappt år. Hud och naglar är däremot i bättre form än aldrig förr! Naglarna är vrålstarka och huden är mjuk och behöver aldrig smörjas. Det börjar inifrån mina vänner – Ät bra mat!

    /M

  • mera gurkmeja
    Autoimmunitet,  Inflammation,  Mage

    Mera gurkmeja!

    Nu blev jag ju supersugen på att skriva om gurkmejans förträffligheter, eller rättare sagt kurkumin, som är den aktiva substansen. Jag vill ha mera gurkmeja!

     

    Kurkumin är en polyfenol, vilket är en kemisk ämnesklass som återfinns i växter. Namnet kommer sig från att de innehåller fenolgrupper och det finns olika sorter där ni säkerligen känner igen tanniner (i vin och kaffe till exempel), flavonoider (kakao, blåbär, lök, te och äggula till exempel) och fenylpropanoider. Det är ingenting som man behöver kunna, utan poängen är att det är ett mycket potent ämne som också räknas som antioxidant.

     

    Kroppen fungerar lite som ett pussel, där om man tar immunförsvaret som exempel, vissa antikroppar passar perfekt för att pussla ihop sig med ett förkylningsvirus av en viss sort. Andra passar istället för något helt annat virus, bakterie eller vad för hot det nu är. När antikropparna “dockar” ihop med valt virus så oskadliggör de viruset. Ju mer man utsätts för, ju bredare sortiment av specialanpassade pusselbitar (antikroppar) får man. Det här pusselsystemet gäller inte bara immunförsvaret utan även enzymer, inflammatoriska cytokiner, tillväxtfaktorer etc. Kurkumin är en multifunktionell pusselbit kan man säga, och passar till flera sorters celler vilket är anledningen till att den är så mångsidig.

     

    Kurkumin har potentialen att:

    • Hämma amyloider som är en grupp proteiner som ligger bakom “amyloida plack” som är en av orsakerna till Alzheimers.
    • Hämma enzymet lipooxygenas som ovandlar arakidonsyra (omega 6) till leukotriener vilka i sin tur ökar genomsläppligheten i blodkärlen.
    • Gå in och slå av och på gener som bidrar till inflammation och tumörbildning. Men den kan också aktivera celldöd hos tumörceller via TNF-α.
    • Nedreglera både MAPK och COX-2 som är spelare bakom inflammation.
    • Förbättra kolesterolprofilen, med mer av HDL och mindre av LDL.

     

    Så vad kan man använda det här till i praktiken? Kurkumin har visat effekt vid IBS (Irritable Bowl Syndrom), reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och i vissa fall cancer. I Indien används våtomslag med gurkmeja mot allt från insektsbett, hudsår, akne till brännskador.

     

    Jag kan ju också nämna att det kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder med gurkmeja för att få tydliga effekter. Detta beror dels på att gurkmeja bara innehåller 3-5% kurkumin, men också för att biotillgängligheten är så låg. Som jag skrev i förra inlägget så ökar piperin i svartpeppar upptaget av kurkumin i gurkmeja, och inte så lite heller, utan med hela 2000%! Även fett behövs då det är lösligt i fett (och alkohol). Koppar verkar också hindra aktiviteten hos kurkumin. Då det inte finns några negativa bieffekter av stora intag, så tänker jag att en shot lite då och då är en (liten men bra och enkel!) försäkring för min framtida hälsa.

    /M