Är ett lågt blodsocker alltid bra? Det beror på. Ett lågt blodsocker kan indikera på lågt kortisol och problem med HPA-axeln och vad som populärt brukade kallas för binjureutmattning. Det är en term som används för att definiera att kroppen minskar på kortisolet efter en låg tid av hög press utan återhämtning. Har du yrsel och lågt blodtryck? Upplever du konstant trötthet eller har du svårt att äta på morgonen? Du kan ha problem med kortisol. Men det är sällan så enkelt som man tror att det är "högt eller lågt". 

 

Först: skillnaden mellan "lågt kortisol" och "obalans" 

• Kortisol är den aktiva formen som "gör jobbet" 

• Kortison är den inaktiva formen - Detta är en buffert i kroppen för att kunna bilda kortisol. 

• Enzymet 11β-HSD1 och 11β-HSD2 styr konverteringen mellan dessa.

Så, en person kan ha normala nivåer av totala glukokortikoider (kortisol/kortison), men ändå ha för lite aktivt kortisol om konverteringen är störd. Man kan också vara lite "kortisolresistent" vilket du kan läsa mer om längre ned. Lågt kortisol är alltså mer nyanserat än att bara säga att det är lågt. 

Vad som påverkar konvertering: 

• Hypotyreos (låg sköldkörtel → ofta högre kortison ratio 

• Kronisk inflammation

• Övervikt - framför allt visceralt fett → ökad lokal kortisolaktivering i fettväv

• Långvarig hög stress utan återhämtning 

 

Symptom på "lågt kortisol"

Dessa symptom kan komma av låg funktionell brist -dvs vi säger lågt men det kan innebära låg konvertering, resistens osv. 

Vanliga:

• Trötthet (trots sömn)

• Lågt blodsocker / humörsvängningar om du inte äter ofta

• Yrsel när du ställer dig upp (ortostatisk hypotension)

• Hjärndimma, minnessvårigheter

• Stresskänslighet, lätt att bli överväldigad

• Lågt blodtryck

• Saltbegär

• Låg kroppstemperatur / fryser lätt

• Sömnbesvär – särskilt att vakna för tidigt (kl 03–05)

• Depression / nedstämdhet 
  

• PMS / cykelrubbningar (kortisol påverkar HPA–OAT-axeln)

Mindre kända:

• Minskad aptit (eller omvänt – sug efter snabba kolhydrater p.g.a. hypoglykemi)

• Hypoglykemi under träning (p.g.a. otillräcklig glukoneogenes)

• Dålig återhämtning efter träning eller sjukdom

• Lång återhämtningsperiod efter infektion

• Allergier eller histaminöverkänslighet (kortisol är antiinflammatoriskt)

• Minskad mag- och tarmfunktion (kan ge SIBO, förstoppning eller diarré)

 

Lågt kortisol och lågt blodsocker

Kortisol är ett fantastiskt hormon som vi inte klarar oss länge utan. Det gör att du kommer upp ur sängen på morgonen! Det reglerar blodtryck, blodsocker och hur "vass" du känner dig. Det är vid vanlig funktion, kan man säga.

Vid  en akut stress läggs det in en extra växel - glukogenlager töms för att musklerna ska få tillgång till energi, dvs blodsocker och du blir mer fokuserad på en sak. Vi har ett hormon som sänker blodsocker, insulin, men vi har flera som höjer blodsocker. Här är kortisol ett av dem. Vid dysfunktion av kortisol kan du alltså känna att kroppen inte hänger med  - du blir yrslig, trött och kan inte fokusera. 

 

Vad mer är viktigt att veta om kortisol?

1. Dygnsrytm är A och O

Kortisol ska vara som högst på morgonen (för att väcka dig) och sjunka under dagen. En "flatline-kurva" – alltså att det ligger jämnt eller är för lågt hela dagen – är ofta ett tecken på dysreglering. Stress, oregelbundna rutiner, nattjobb och för lite dagsljus kan påverka detta. Men här är det viktigt att titta på tester som mäter både kortison och kortisol om man ska göra en korrekt bedömning. 

2. Det är inte alltid dåligt med högt kortisol

Högt kortisol i sig är inte negativt – det är nödvändigt för överlevnad! Kortisol har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det behövs också vid akut stress, träning och infektion. Det som blir problemet är kroniskt högt kortisol eller dysreglerad utsöndring (t.ex. högt på kvällen → sömnproblem). Det är dock viktigt att komma ihåg att detta går att påverka själv, du är inte i händerna på ditt kortisol. 

Vet du att du får en bättre kortisolhantering av träning? Träning höjer kortisol, men baseline, dvs "balansen" om du nu vill blir bättre ju mer vältränad du är. Så du har bättre möjlighet att höja kortisol vid behov, och sen gå tillbaka till en lägre baseline. 

3. Kortisol är antiinflammatoriskt – tills det inte längre fungerar

Kortisol är antiinflammatoriskt vilket du säkerligen upptäckt om du fått kortison någon gång som medicin. Långvarig stress kan dock leda till att vävnader blir resistenta mot kortisol. Det är som insulinresistens – nivåerna kan vara normala, men kroppen svarar inte som den ska. Detta kan ge låggradig inflammation och ökad känslighet för stress.

Detta är svårt att mäta i provtagning - du kan uppleva en "brist" trots att det finns. 

4. Kortisol påverkas av mycket mer än stress

• Undernäring (kalori- eller kolhydratbrist) → ökat kortisol

• Sömnbrist → ökat kortisol

• Sköldkörteln påverkar omsättningen (lågt T3 = sämre kortisolrespons)

• Levern (där mycket kortisol metaboliseras)

• Inflammation → kortisolresistens

5. Tester måste tolkas i kontext

• Serumkortisol (morgon) kan vara missvisande.

• Salivkortisol över dygnet (4-punkts) ger bättre bild men visar ofta bara kortisol. 

• Kortison/kortisol-kvot (i saliv eller urin) visar konverteringsbalans vilket kan vara av bättre värde. 

• DUTCH-test är ett av de mest informativa om man vill se hela bilden (inkl. metaboliter). 

 

Behöver du testa kortisol? 

Njae, om du vill är svaret! Det kan absolout vara otroligt intressant, och DUTCH ger ju förstås mer information än bara kortisol. Men det är inget måste för att agera. 

Misstänker du lågt kortisol och lågt blodsocker?

Som du märker påverkar ett funktionellt lågt kortisol verkligen hela din kropp! Det gör att du inte känner dig som dig själv. Detta går att få ordning på! Men det kräver tid och arbete i form av återhämtning, trygghet och näring. 

Vad som blir extra viktigt här är: 

• Bra koll på dina makros; fett, kolhydrater och protein. Du behöver alla tre och ska absolut inte ligga för lågt på kolhydrater. Fett bygger kortisol, protein kommer hjälpa dig att återhämta dig. Du behöver en bra fördelning och mängd. 
• Få koll på mikros; Du måste få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler och detta är svårt om man inte har lite koll! Att undvika animalier är inte en bra idé vid dysfunktion i HPA-axeln - du behöver kött. 
• Träning; Det är alltid bra att träna och röra dig - MEN du behöver justera det utifrån din kapacitet. Om du är utslagen dagen efter så har du tagit i för mycket 
• Återhämtning; Återhämtning är inte en syssla, det är ett tillstånd. Du behöver lära känna dig själv här och när du har möjlighet till återhämtning.