• Inflammation,  Kost,  Mage

    Histaminer – Irriterad, hudproblem, IBS och rinnande näsa

    Att vara känslig mot histaminer kan ge en rad olika symptom som man lätt kan tolka in att “det är sådan jag är”. En känslighet mot histaminer kan nämligen ge allt från irritabilitet, depression, känslighet mot dofter, rinnande näsa, värmekänsla efter mat, hjärndimma och ont i leder. Det kanske inte är något du spontant kopplat samman till ett och samma grundproblem?! 

    Men vad är histaminer? Histaminer är en signalsubstans som vi har naturligt i våra kroppar och den fyller en viktig funktion i vårt immunsystem, men också i vakenhet, inlärning och dygnsrytm. Histaminer påverkar också våra tarmrörelser och är iblandade i allergier. 

    Så histamin är helt enkelt väldigt viktigt, men som med allt – i lagom mängd och på rätt plats. Problem uppstår inte för att vi har histamin, problem uppstår alltså för att vi har för mycket och på fel ställe. 

    En histaminintolerans är som att duscha i ett badkar med igenpluggat avlopp - det kommer att bli överfyllt. 

    SYMPTOM HISTAMININTOLERANS
    1. Irriterad
    2. Kliande hud och värmekänsla (vallningar) efter måltid
    3. Ont i leder  som kommer och går 
    4. Trötthet och hjärndimma
    5. Hudproblem som eksem, nässelutslag eller psoriasis
    6. Det ringer i öronen, särskilt efter måltid
    7. Näsan rinner efter måltid
    8. Yrsel
    9. Hjärtklappning
    10. Födoämnesintoleransesr och/eller allergier 
    11. Har svårt för probiotika
    12. Huvudvärk
    13. Sura uppstötningar 
    14. Om du drar en nagel på huden så tar det en stund innan det röda märket försvinner 
    15. Får något eller fler av ovan symptom av alkohol (särskilt rött vin) lagrade ostar, fisk och citrus

    Enzymet som bryter ner histaminer när de är förbrukade heter DAO. Hos de flesta fungerar det här i ett flöde. Det är som att duscha i badkaret, vattnet rinner ut i samma flöde som vi fyller på. Badkaret blir alltså inte överfullt. Har vi däremot en gen som gör att DAO fungerar lite sämre så är det som att sätta igen avloppet på badkaret så att det bara rinner ut en tiondel så mycket. Till slut kommer badkaret att bli överfullt. Detta innebär att vi får svårt att hantera histaminer och om vi redan ätit en hel del under dagen så blir det kanske mer märkbart på kvällen när badkaret är överfullt. 

    MAT SOM INNEHÅLLER ELLER TRIGGAR HISTAMIN
    • Rött vin
    • Probiotika
    • Avokado
    • Vissa frön och nötter
    • Citrus
    • Kombucha
    • Skaldjur och fisksås
    • Rökt, inlagd eller konserverad fisk
    • Vinäger och livsmedel som innehåller vinäger (ex ketchup) 
    • Tofu och sojasås
    • Choklad
    • Baljväxter
    • Färdigmat och lunchlådor
    • Charkuterier som salami, korv och skinka
    • Fruktjuice och torkad frukt
    • Tomat
    • Spenat
    • Buljong
    • Kanel, kryddnejlika och chili 
    • Örtté
    • Kaffe
    • Fermenterade och syrade produkter 

    Det är olika vad som triggar olika personer. Alla reagerar inte på allt. 

    Histaminer påverkar också andra system i kroppen, både sköldkörtel och menscykel via hormonerna TSH, ACTH, prolaktin och LH samt kan hämma serotonin och GABA. 

    För kvinnor: Om du har en histaminkänslighet kan den bli värre under ägglossning och strax innan mens. Däremot kan du må betydligt bättre under graviditet! Det beror på att moderkakan hjälper till att producera DAO. strogen påverkar också enzymet DAO varför du kan påverkas under förklimakteriet till det sämre för att sedan bli bättre efter menopaus. 

    Vad orsakar en histaminintolerans? En obalans i tarmbiotan, IBS och SIBO, stress, födoämnesintoleranser och för mycket histaminer i maten. Ett mer utförligt inlägg om histaminer och vad du kan göra finns på mina medlemssidor på Patreon

  • Mage,  Tarm

    IBS – Kan du bli av med det?

    IBS kan ta sig uttryck på många olika sätt och anledningen är att det inte är en sjukdom eller en diagnos. IBS är ett samlingsnamn för magproblem och står för Irritable Bowel Syndrome, dvs man konstaterar att tarmen är irriterad. Läser man på magtarmförbundets hemsida så står det att “kost kan hjälpa”. Vad är mage och tarmsystemets uppgift? Att ta hand om vad vi äter. Hur kan då kost kanske påverka? Det är väl klart att det påverkar! En irriterad tarm är ett resultat av fel typ av kost och livsstil. Problemet är att inte alla blir hjälpta av samma kost eftersom det finns olika orsaker bakom IBS och dess väldigt olika symptom. Så där en person svär vid vegetariskt kan en annan behöva göra precis tvärtom, dvs minska frukt, bönor och vissa grönsaker.  

     

    Jag förstår att du blir trött och ger upp. Du har provat så många saker och ingenting fungerar. Men kanske har du inte fått rätt diagnos – vad för IBS har just du och hur ska man behandla just dig? 

    Olika typer av IBS

    Det finns olika typer av IBS, förslag på provtagning kommer längst ned i inlägget. 
     

    1. Tarmbakterier på fel ställen – SIBO

    Det finns olika typer av IBS och en av de vanligare är så kallad SIBO. Detta betyder small intestinal bacterial overgrowth och innebär en obalans i tarmbiotan genom att det befinner sig för många bakterier i tunntarmen. Bakterier ska främst bo och leva i tjocktarmen där de lever på den mat människokroppen inte kan bryta ner, däribland vissa typer av fibrer. I utbyte tränar de vårt immunsystem och tillverkar näringsämnen bland annat. Tunntarmen har också bakterier, men en betydligt mindre mängd än tjocktarmen. När detta ändras och det blir en överväxt av dem i tunntarmen så kallas det för SIBO. Dessa bakterier påverkar då vår matsmältning och näringsupptag och kan orsaka smärta, gasbildning, dålig andedräkt, förstoppning eller diarré. SIBO kan bli en effekt av mediciner som omeprazol, så kallade protonpumpshämmare. Många med IBS har SIBO. 

    Vad kan man göra? Man behöver svälta ut de tarmbakterier som bosatt sig i tunntarmen. Vår västerländska kost med mackor, Kellogs special K och pasta matar ofta dessa då det är den typen av mat som startat problemet från början. Därför krävs det en specifik och ganska uteslutande diet för att bli av med problemet, därefter kan man bygga upp igen. Ta hjälp om du är osäker på hur. 

     

    2. Obalans i tarmbiotan

    IBS patienter visar ofta en obalans i tarmbiotan via avföringsprover, kallad dysbios. De har för lite goda av de goda stammarna och för mycket av de mindre bra stammarna. Vi ska ha en mångfald i våra tarmar, och egentligen blir det konstigt att namnge de bra och dåliga eftersom bra hälsa innebär en balans. Många med IBS blir bättre av att behandlas med prebiotika. Probiotika är ett bra komplement men är inte tillräckligt i sig själv. Probiotika är nämligen endast tillskott av goda tarmbakterier, men dessa kommer inte att överleva såvida de inte får mat – så kallad prebiotika. 

    Prebiotika kan komma i formen som både mat och bakterier, exempel på detta är syrade grönsaker. Om man inte mår bra av syrat så kan man behöva börja med en extremt liten mängd. Ta hjälp om du är osäker på dina symptom! Det kan också vara nödvändigt att svälta ut vissa bakteriestammar innan man börjar mata för mycket. 

     

    3. Läckande tarm 

    Tarmen ska läcka lite för att släppa in näringsämnen till vår kropp men samtidigt vara stängd nog att hålla bakterier och andra mikrober borta. En tarm som läcker mer än den ska och som släpper in mikrober, onedbrutna proteiner osv kan ge symptom på IBS. Dessa triggar nämligen immunsystemet  och inflammation. (Detta kan också göra sig uttryck som sköldkörtelproblem, migrän osv).

    Det finns kosttillskott som kan hjälpa vid läckande tarm, men man också leta efter grundproblemet – varför läcker tarmen mer än den ska? Vad i ens kost- och/eller livsstil har orsakat detta?

     

    4. Parasiter 

    Parasiter kan också vara en orsak bakom IBS även om den inte är lika vanlig som SIBO, dysbios eller läckande tarm. Även här kan dålig matsmältning, dvs för högt pH i magsäcken liksom antibiotika och omeprazol vara en grundorsak. Vi kan nattligt ha för högt pH i magsäcken pga stress eller dålig kosthållning. 

     

    Linda symptom eller bota problemet 

    Det är skillnad på att lindra symptom och ta hand om grundproblemet. Det betyder att de livsmedel som ger symptom inte måste vara de typ av livsmedel som orsakar själva problemet. Du vet att du är på rätt väg när du kan hantera avsteg emellanåt utan att bli dålig. Känner du däremot att det går åt andra hållet, att du istället behöver avstå från fler och fler livsmedel så är du på fel väg. 

     

    Känslighet för livsmedel

    En känslighet för livsmedel kan ge samma symptom som IBS, dvs uppblåsthet, smärta, diarré och förstoppning. Men det kan också ge trötthet, humörsvängningar och hjärndimma. En känslighet mot livsmedel är inte ett grundproblem, det är en effekt av SIBO, dysbios eller läckande tarm varför man även måste läka det. 

    Gluten är någonting som ofta kommer upp som en bov och jag har inte träffat någon IBS patient som inte märkt skillnad på att ta bort gluten. Alla blir bättre, MEN det är inte tillräckligt att bara ta bort gluten. Ofta blir vi som sagt känsliga mot gluten för att vi till exempel har en läckande tarm samtidigt som en läckande tarm förvärras av gluten (då det bla påverkar proteinet zonulin som i sin tur styr genomsläpplighet). Men vi måste också läka, det räcker inte att utesluta en sak. Glutenfria alternativ är inte bra substitut vid IBS. 

    Ganska glutenfritt eller fruktaner? 

    Har man en känslighet för gluten så räcker det inte att minska på eller äta “ganska” glutenfritt. Det spelar nämligen ingen roll om du äter en tesked vetemjöl eller en hel limpa, du kommer att få en reaktion oavsett eftersom det handlar om en immunologisk reaktion. Om du ska vara glutenfri pga just gluten så är det nolltolerans som gäller. Detta gäller som sagt om du har en intolerans mot det, det gäller inte alla. 

    Många som har just IBS är inte nödvändigtvis känsliga mot just gluten utan kan även vara känsliga mot fruktaner, en sorts kolhydrat som finns i spannmål. Det kan vara värt att undersöka skillnaden och vad som är känsligt för just dig. 

    Det är skillnad på att lindra symptom och ta hand om grundproblemet. Det betyder att de livsmedel som ger symptom inte måste vara de typ av livsmedel som orsakar själva problemet. 
    Andra livsmedel som kan orsaka reaktion: 
    • Mejeriprodukter – Mjölkpoteinet kasein liksom mjölksocker laktos
    • Soja
    • Ägg
    • Majs
    • Jäst
    • Choklad, kaffe och nötter
    • Baljväxter

    Att ha en irriterad tarm, IBS kan vara ett stort besvär för många. Vissa vill helst inte lämna sitt hem medan andra “vänjer sig” och accepterar att de mer eller mindre alltid kommer att ha en uppblåst, smärtsam och rörig mage. 

    Laktos

    Om du har skadat tarmludd i tarmen pga IBS under många år så är du troligen känslig mot laktos, mjölksocker. Detta beror på att enzymet laktas som bryter ner laktos sitter i just tarmluddet, och när det är skadat kan du uppleva problem. Detta kan därför återgå efter läkning, då kan du tåla laktos igen. 

    Havre

    Havre är oftast inte att rekommendera vid IBS, men du får prova dig fram till vad som fungerar för just dig. 

    Kan du läka IBS? 

    Ja det kan du! Men du kanske inte kan förvänta dig att kunna äta en pizza dagligen, men de flesta kan tillåta sig avsteg efter det att de läkt. 

     

    Hur du läker IBS

    1. Definiera grundproblemet 
    2. Planera kosthållning utifrån problemet
    3. Eliminera den typen av mat som förvärrar symptom och bidrar till just din IBS
    4. För in mat som läker mage och tarm för just dig. 
    5. Komplettera eventuellt med kosttillskott som läker

    Provtagning

    Jag erbjuder provtagning för utredning av olika mag- och tarmproblem liksom problem med signalsubstanser osv. Läs mer nedan! 

    Jag hjälper också till med utredning – du kan boka BOKA TID

    Test av tarmbiota

    Testet inkluderar avföringsprov för att testa tarmbiotan. Bra för dig med IBS, ledvärk, eksem, dysbios (ex candida eller parasiter) näringsbrister, migrän, autoimmun sjukdom eller födoämnesintoleranser och allergier.

    4850 SEK

    Pris inkl tolkning

    Näringsstatus

    Testet inkluderar eventuella brister av aminosyror, mineraler och vitaminer. oxidativ stress och status av antioxidanter, ämnesomsättningsfunktion av fett och kolhydrater, kroppens förmåga att avgifta sig med mera.

    3620 SEK

    Pris exkl tolkning

  • Mage,  Tarm

    Äntligen en bra buljong!

    Jag har varit på jakt efter en bra buljong utan onödiga tillsatser sedan New Generation och nu har jag hittat en! 

    “Vanliga” buljonger innehåller en massa skräp som till exempel socker, jästextrakt och maltodextrin. Detta gäller även ekologiska produkter. 

    Buljong ger ju dels en god smak till såser, soppor och grytor men det innehåller också mineraler och proteiner som kollagen vilka bland annat är bra för vår mage och tarmhälsa, leder samt hår, hud och naglar. 

    Här är en adlink till Bodystore och Chicken bone broth från bättre hälsa

    /M

  • Hur du äter matstarkt tävling vinn gratis kostrådgivning
    Inflammation,  Kost,  Mage

    Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?

    Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte. 

    Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation. 

    Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all “inflammatorisk” kost.

    Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar. 

    NCGS - finns det? bör man undvika gluten?

    De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är: 

    • Spannmål (vete, korn, råg och havre)
    • Soja
    • Majs
    • Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
      • Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
    • Mejeriprodukter
    • Äggvita
    • Nötter
    • Fröer
    • Socker
    • Baljväxter
    • Nattskuggeväxter

    Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram. 

    Hur vet du vad du tål och inte? 

    Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.

    Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel “i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers. 

    Det är inte för evigt

    Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd. 

    De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost

    Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt.  Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar. 

    Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:

    • Havregryn
    • Frön
    • Nötter
    • Nattskuggeväxter
    • Baljväxter
    • Soja

    Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är. 

    All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova. 

    Kostrådgivning program online coachning

    Vad ren antiinflammatorisk kost är

    Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.  

    Risker med uteslutningskost

    Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen. 

    /M

     

    Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.

    Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR

     

  • maria sären
    Åldrande,  Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

    Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

    Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.

    Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

    Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter

    Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

    Vanliga intoleranser: Jordnötter

    Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

    Kan diagnostiseras via pricktest.

    Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

    Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

    Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

    Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

    Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

    Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

    Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

    Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

    Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

    /M

  • Autoimmunitet,  Hormoner,  Kost,  Mage,  Sköldkörtel

    Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

    Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.

    Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld!

    Sköldkörtelns funktion

    De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?

    Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla system i kroppen helt enkelt.

    Diagnos

    Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.

    För diagnos görs prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4, ofta bara TSH och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet men man undrar inte varför problemet uppstått. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har mycket symptom.

    Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra,  sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden. Huvudsaken är att reda i grundorsaken för extremt få kroppar är trasiga – tvärtom är det kroppens sätt att säga att något i ens sätt att leva inte fungerar.

    Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?

    Sköldkörteln påverkas av oerhört många saker! Och lika viktig som den är för att allt annat ska fungera, lika lätt påverkas den av näringsbrister, stress (mental, fysisk och metabol) liksom autoimmun sjukdom.

    Stress

    Att springa för mycket, äta för lite, ha relationer som tär, inte sova tillräckligt eller äta en strikt och näringsfattig kost påverkar alla vår sköldkörtel.

    Näringsbrist

    Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.

    Oftast är det brist på järn, jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.

    Autoimmunitet

    Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks.

    Behandling

    Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så behöver man gå på grundorsaken, med andra ord – varför får man en reaktion mot kroppsegen vävnad? Kosten här är en stor faktor liksom återigen stress, både fysisk, mental och metabol. Att ta bort livsmedel man inte tål är a och o och det kan vara allt från gluten, mejerier till äggvita och nötter och fröer.

    Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos. 

    /M

  • hormoner
    Hormoner,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Östrogen,  Progesteron,  Sköldkörtel

    Hormoner och mage och tarmhälsa

    Vad har mage och tarmhälsa med hormoner att göra? Oerhört mycket! Här kommer ett utdrag ur min kommande bok, hormonkalendern, där jag går igenom några effekter av en trasig mage och tarmkanal.

    …kan påverka hur vi bryter ner hormoner

    Vår tarmbiota kan påverka de enzymer som är med och bryter ner hormoner i levern. Vi återanvänder då hormoner som inte fungerar optimalt vilket bidrar till en mängd oönskade biverkningar. En vanlig effekt av detta är östrogendominans med metaboliter av östrogen (varianter) som ökar risken för bröst- och livmodercancer. Det ökar också PMS och andra besvär som kommer av lågt progesteron.

    ….kan öka kortisolutsöndringen i kroppen

    Det här beror bland annat på den inflammation som uppstår i hela kroppen med en mage och tarm som inte fungerar. Kroppen svarar då med kortisol som är antiinflammatoriskt om det får arbeta som det ska vid infektion och sårläkning. Studier visar att intag av prebiotika (som bidrar till en större bredd av tarmbiota) minskar kortisolutsöndringen. Kortisol påverkar i sin tur alla andra hormoner.

    …kan hämma produktionen av hormoner

    Om mage och tarmkanal inte fungerar som den ska så blir resultatet som sagt inflammation. De signalmolekyler som skickas ut i svar på inflammation har bland annat en hämmande effekt på hypotalamus och hypofysen. Som du kanske kommer ihåg från avsnittet om HPA-axeln så ger hypotalamus och hypofysen order till kroppens hormonbildande organ om att tillverka hormoner. Det här innebär att inflammation har en hämmande effekt på produktionen av könshormoner och sköldkörtelhormoner.

    …kan skapa resistens i cellerna

    Inflammation från mage och tarmkanal kan också göra så att våra receptorer på cellerna blir resistenta. Hormonerna kan då inte skapa samma effekt som de kunnat tidigare, vilket ger bristsymptom. Det här påverkar allt från sköldkörtelhormon till progesteron, kortisol, insulin och så vidare.

    …kan påverka vårt humör

    Inflammation från mage- och tarmkanal sänker ett av våra ”må-bra”- hormon i hjärnan, nämligen serotonin. Det kan också sätta igång vår stressrespons. Det finns många studier som visar på att människor med psykisk ohälsa som ångest, oro och depression har problem med mage och tarm. Men det går också åt andra hållet, mage- och tarmproblem kan bidra till psykisk ohälsa.

    Läs mer om Hormonkalendern HÄR.

    /M

  • Kost,  Mage,  Tarm

    Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

    Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

     

    Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

     

    Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

    Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

    Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

    • Gen: FADS2
    • SNP: rs1535

    Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

     

    Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

    Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

    • Gen: BCMO1
    • SNP: rs7501331 och rs12934922

    Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

     

    Intag av mättat fett och risk för övervikt?

    LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

    • Gen: FTO
    • SNP: rs17817449

    Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

    Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

    • Gen: PPARG
    • SNP: rs1801282

    Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

     

    En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

    Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

     

    Kolin

    En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

    Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

    • Gen: FADS1
    • SNP: rs174548

    Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

    För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

     

    Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

     

    /M

  • Autoimmunitet,  Inflammation,  Kost,  Mage,  Mentalitet,  Stress,  Tarm

    Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

    Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

    Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

    För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

    Så nu till saken.

    7 tips för att läka autoimmunitet

    1. Hantera stressnivåer

    Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

    Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

    2. Städa upp på tallriken!

    Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter, dåliga oljor och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter. Eventuellt även ägg.

    3. Fixa magen

    Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

    4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

    Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet. Men de ska inte tas på måfå – testa dig!

    5. Träna

    Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

    6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

    Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

    7. Personlig utveckling!

    Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

    /M