IBS – Kan du bli av med det?
IBS kan ta sig uttryck på många olika sätt och anledningen är att det inte är en sjukdom eller en diagnos. IBS är ett samlingsnamn för magproblem och står för Irritable Bowel Syndrome, dvs man konstaterar att tarmen är irriterad. Läser man på magtarmförbundets hemsida så står det att “kost kan hjälpa”. Vad är mage och tarmsystemets uppgift? Att ta hand om vad vi äter. Hur kan då kost kanske påverka? Det är väl klart att det påverkar! En irriterad tarm är ett resultat av fel typ av kost och livsstil. Problemet är att inte alla blir hjälpta av samma kost eftersom det finns olika orsaker bakom IBS och dess väldigt olika symptom. Så där en person svär vid vegetariskt kan en annan behöva göra precis tvärtom, dvs minska frukt, bönor och vissa grönsaker.
Jag förstår att du blir trött och ger upp. Du har provat så många saker och ingenting fungerar. Men kanske har du inte fått rätt diagnos – vad för IBS har just du och hur ska man behandla just dig?
Olika typer av IBS
Det finns olika typer av IBS, förslag på provtagning kommer längst ned i inlägget.1. Tarmbakterier på fel ställen – SIBO
Det finns olika typer av IBS och en av de vanligare är så kallad SIBO. Detta betyder small intestinal bacterial overgrowth och innebär en obalans i tarmbiotan genom att det befinner sig för många bakterier i tunntarmen. Bakterier ska främst bo och leva i tjocktarmen där de lever på den mat människokroppen inte kan bryta ner, däribland vissa typer av fibrer. I utbyte tränar de vårt immunsystem och tillverkar näringsämnen bland annat. Tunntarmen har också bakterier, men en betydligt mindre mängd än tjocktarmen. När detta ändras och det blir en överväxt av dem i tunntarmen så kallas det för SIBO. Dessa bakterier påverkar då vår matsmältning och näringsupptag och kan orsaka smärta, gasbildning, dålig andedräkt, förstoppning eller diarré. SIBO kan bli en effekt av mediciner som omeprazol, så kallade protonpumpshämmare. Många med IBS har SIBO.
Vad kan man göra? Man behöver svälta ut de tarmbakterier som bosatt sig i tunntarmen. Vår västerländska kost med mackor, Kellogs special K och pasta matar ofta dessa då det är den typen av mat som startat problemet från början. Därför krävs det en specifik och ganska uteslutande diet för att bli av med problemet, därefter kan man bygga upp igen. Ta hjälp om du är osäker på hur.
2. Obalans i tarmbiotan
IBS patienter visar ofta en obalans i tarmbiotan via avföringsprover, kallad dysbios. De har för lite goda av de goda stammarna och för mycket av de mindre bra stammarna. Vi ska ha en mångfald i våra tarmar, och egentligen blir det konstigt att namnge de bra och dåliga eftersom bra hälsa innebär en balans. Många med IBS blir bättre av att behandlas med prebiotika. Probiotika är ett bra komplement men är inte tillräckligt i sig själv. Probiotika är nämligen endast tillskott av goda tarmbakterier, men dessa kommer inte att överleva såvida de inte får mat – så kallad prebiotika.
Prebiotika kan komma i formen som både mat och bakterier, exempel på detta är syrade grönsaker. Om man inte mår bra av syrat så kan man behöva börja med en extremt liten mängd. Ta hjälp om du är osäker på dina symptom! Det kan också vara nödvändigt att svälta ut vissa bakteriestammar innan man börjar mata för mycket.
3. Läckande tarm
Tarmen ska läcka lite för att släppa in näringsämnen till vår kropp men samtidigt vara stängd nog att hålla bakterier och andra mikrober borta. En tarm som läcker mer än den ska och som släpper in mikrober, onedbrutna proteiner osv kan ge symptom på IBS. Dessa triggar nämligen immunsystemet och inflammation. (Detta kan också göra sig uttryck som sköldkörtelproblem, migrän osv).
Det finns kosttillskott som kan hjälpa vid läckande tarm, men man också leta efter grundproblemet – varför läcker tarmen mer än den ska? Vad i ens kost- och/eller livsstil har orsakat detta?
4. Parasiter
Parasiter kan också vara en orsak bakom IBS även om den inte är lika vanlig som SIBO, dysbios eller läckande tarm. Även här kan dålig matsmältning, dvs för högt pH i magsäcken liksom antibiotika och omeprazol vara en grundorsak. Vi kan nattligt ha för högt pH i magsäcken pga stress eller dålig kosthållning.
Känslighet för livsmedel
En känslighet för livsmedel kan ge samma symptom som IBS, dvs uppblåsthet, smärta, diarré och förstoppning. Men det kan också ge trötthet, humörsvängningar och hjärndimma. En känslighet mot livsmedel är inte ett grundproblem, det är en effekt av SIBO, dysbios eller läckande tarm varför man även måste läka det.
Gluten är någonting som ofta kommer upp som en bov och jag har inte träffat någon IBS patient som inte märkt skillnad på att ta bort gluten. Alla blir bättre, MEN det är inte tillräckligt att bara ta bort gluten. Ofta blir vi som sagt känsliga mot gluten för att vi till exempel har en läckande tarm samtidigt som en läckande tarm förvärras av gluten (då det bla påverkar proteinet zonulin som i sin tur styr genomsläpplighet). Men vi måste också läka, det räcker inte att utesluta en sak. Glutenfria alternativ är inte bra substitut vid IBS.
Ganska glutenfritt
Har man en känslighet för gluten så räcker det inte att minska på eller äta “ganska” glutenfritt. Det spelar ingen roll om du äter en tesked vetemjöl eller en hel limpa, du kommer att få en reaktion oavsett eftersom det handlar om en immunologisk reaktion. Om du ska vara glutenfri så är det nolltolerans som gäller.
Andra livsmedel som kan orsaka reaktion:
- Mejeriprodukter – Mjölkpoteiner kasein
- Soja
- Ägg
- Jäst
- Choklad, kaffe och jordnötter
Att ha en irriterad tarm, IBS kan vara ett stort besvär för många. Vissa vill helst inte lämna sitt hem medan andra “vänjer sig” och accepterar att de mer eller mindre alltid kommer att ha en uppblåst, smärtsam och rörig mage.
Hur du läker IBS
- Definiera grundproblemet
- Planera kosthållning utifrån problemet
- Eliminera den typen av mat som förvärrar symptom och bidrar till just din IBS
- För in mat som läker mage och tarm för just dig.
- Komplettera med kosttillskott som läker
Provtagning
Jag erbjuder provtagning för utredning av olika mag- och tarmproblem liksom problem med signalsubstanser osv. Läs mer nedan!
Jag hjälper också till med utredning – du kan boka KONSULTATION.
Läckande tarm
Testet inkluderar avföringsprov för att testa proteinet zonulin och om tarmen läcker mer än den ska. En tarm som läcker mer än den ska bidrar till en mängd olika symptom.
2250 SEK
Pris inkl tolkning
Test av tarmbiota
Testet inkluderar avföringsprov för att testa tarmbiotan. Bra för dig med IBS, ledvärk, eksem, dysbios (ex candida eller parasiter) näringsbrister, migrän, autoimmun sjukdom eller födoämnesintoleranser och allergier.
4850 SEK
Pris inkl tolkning
Näringsstatus
Testet inkluderar eventuella brister av aminosyror, mineraler och vitaminer. oxidativ stress och status av antioxidanter, ämnesomsättningsfunktion av fett och kolhydrater, kroppens förmåga att avgifta sig med mera.
3620 SEK
Pris exkl tolkning
Äntligen en bra buljong!
Jag har varit på jakt efter en bra buljong utan onödiga tillsatser sedan New Generation och nu har jag hittat en!
“Vanliga” buljonger innehåller en massa skräp som till exempel socker, jästextrakt och maltodextrin. Detta gäller även ekologiska produkter.
Buljong ger ju dels en god smak till såser, soppor och grytor men det innehåller också mineraler och proteiner som kollagen vilka bland annat är bra för vår mage och tarmhälsa, leder samt hår, hud och naglar.
Här är en adlink till Bodystore och Chicken bone broth från bättre hälsa.
/M
Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?
Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte.
Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation.
Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all “inflammatorisk” kost.
Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar.
De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är:
- Spannmål (vete, korn, råg och havre)
- Soja
- Majs
- Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
- Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
- Mejeriprodukter
- Äggvita
- Nötter
- Fröer
- Socker
- Baljväxter
- Nattskuggeväxter
Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram.
Hur vet du vad du tål och inte?
Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.
Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel “i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers.
Det är inte för evigt
Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd.
De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost
Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt. Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar.
Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:
- Havregryn
- Frön
- Nötter
- Nattskuggeväxter
- Baljväxter
- Soja
Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är.
All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova.
Vad ren antiinflammatorisk kost är
Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.
Risker med uteslutningskost
Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen.
/M
Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.
Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR.
Äta kött och vad är artegen föda?
Det här med att äta kött har ju blivit en extremt laddad fråga idag och med det kommer frågan: Vad är egentligen artegen föda för oss människor? Det cirkulerar många konstiga argument som att vårt mage- och tarmsystem inte är anpassat för att äta kött liksom våra tänder eller våra naglar. Det här är rent felaktigt. Tyvärr verkar det ju komma som en överraskning för de flesta att vi inte är kor. Eller kaniner. Här behöver man förstå vår matsmältning för att kunna dra några rimliga slutsatser.
Nu vill jag påpeka att jag i det här inlägget syftar på så kallad konventionell uppfödning av djur inomhus på kost som inte är artegen eller för den delen djur som kräver skövling av regnskog osv. Jag pratar om schysst djurhållning, närproducerat, utan antibiotika, steroider osv. Djur som fått gå ute och beta gräs, böka jord, äta rötter och allt annat som de är gjorda för. Så som vi hade det förr kort och gott. Det är en självklarhet att välja krav-märkt och ekologiskt. Helst vilt. Att bara välja svenskt kött är inte på långa vägar tillräckligt. Punkt.
Att djurhållning dessutom håller våra jordar levande är en helt annan diskussion, men en oerhört viktig en! Åkermarker och odling av spannmål, majs, ris och soja bidrar inte till en hållbar jord.
Ledtrådar om att vi faktiskt behöver animalier i vår kost:
Det finns ett flertal näringsämnen som vi människor behöver få från animalier, dvs djurriket. Här ingår bland annat omega 3 i formen EPA och DHA som jag har skrivit om tidigare men också vitamin B6, Vitamin A, järn, vitamin D, kalcium, kolin och vitamin K2 är exempel på detta. Det här beror inte alltid på innehållet av det specifika näringsämnet i vegetabilier utan hur tillgängligt och i vilken form det kommer. Det kan finnas hur mycket som helst av kalcium i spenat men om vi bara tar upp ca 5% av innehållet, vad gör det då? Vi behöver självklart även äta spenat och andra grönsaker, men kanske inte av just den anledningen.
Många upplever problem när de äter kött så som en “tyngdkänsla”, illamående eller allmänt obehag och det här skulle jag säga uteslutande beror på magsyra och enzymet pepsin. Eller rättare sagt – avsaknaden av detta! Det finns flera anledningar till att vi inte producerar tillräckligt med magsyra och enzym där näringsbrist är en av dem. Detta kan antingen bero på dåligt upptag i tarmen eller en ensidig kosthållning.
Vet ni förresten att Sverige är en stor exportör av kött i form av inälvsmat, hud, ben osv – dvs sånt som vi svenskar inte vill äta. Tvärtom så importerar vi muskelkött i form av filéer, köttfärs med mera. Hur hållbart är det här på en skala? Ät hela djuret!
Du kan läsa mer om näringsämnen på Chris Masterjohn sida eller Youtube-kanal – Den här killen är oerhört kunnig när det kommer till näringslära.
/M
Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?
Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.
Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.
Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter
Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.
Vanliga intoleranser: Jordnötter
Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc
Kan diagnostiseras via pricktest.
Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar
Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.
Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.
Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.
Symptom som uppkommer 3 timmar till 3 dagar
Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.
Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)
Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.
Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.
/M
Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?
Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.
Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld! Hur jag blev frisk kommer lite längre ner, men först lite om vad och varför.
Sköldkörtelns funktion
De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?
Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla stora system i kroppen helt enkelt.
Diagnos
Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.
Mig veterligen så görs ett prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har enorma symptom.
Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra, sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden.
Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?
De två största faktorerna är näringsbrist och en autoimmunitet.
Näringsbrist
Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.
Oftast är det brist på jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.
Autoimmunitet
Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks. Man gör ett prov på TSH, T3 och T4 och nöjer sig med att ge exempelvis levaxin. Dessvärre så visar ca 30% av alla med hashimotos negativt på ett blodprov över antikroppar, och där behöver man istället göra ett ultraljud på sköldkörteln för att ställa diagnos.
Behandling
Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så är en antiinflammatorisk kost nödvändigt!
Antiinflammatorisk kost
- Vegetabiliska oljor med undantag av olivolja, kokosolja och avokadoolja (Undvikes för gott!)
- Socker! Det här inkluderar även juicekoncentrat (Undvikes för gott)
- Spannmål – alla typer till att börja med (Undvikes 1-3 månader)
- Mejerier kan trigga en reaktion hos många, särskilt processade mejerier (Undvikes 1-3 månader). Undantag är smör.
- Äggvita kan orsaka inflammation hos vissa. (Undvikes 1 månad)
→ Läk Mage och tarmkanal! Tips på hur du gör det kan du läsa HÄR och HÄR.
Livsstil
- Stress! Oavsett om stressen kommer från upplevda krav och förmågor eller om det nedtryckta känslor spelar ingen roll. Hitta en strategi för att hantera din vardagsstress.
- Träna! Ja visst är man trött vid sköldkörtelproblem men börja med promenader för att öka mot löpning, styrketärning, simning, cykling osv.
- Var ute i solen! Vitamin D är avgörande för ett normalfungerande immunförsvar.
Om dina sköldkörteproblem beror på näringsbrist så kan man givetvis komplettera med tillskott och mat innehållande zink, selen och jod. Däremot så skulle jag vilja säga att detta är rent slöseri med tid om man inte har en välfungerande mage och tarmkanal, stressar (både fysisk och psykisk), sover dåligt eller skippar träningen. Börja där!
Är det enkelt? Nej det är det inte! Att leva hälsosamt är uppenbarligen inte enkelt för de allra flesta människor varför vi ser en uppåtgående trend i livsstilsrelaterade sjukdomar. Frågan vi istället bör ställa oss är det värt det? Ja!
Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos.
/M
Mage och tarmhälsa – Nutraceuticals och Omega 3
Jag började skriva om mage och tarmhälsa 2014 och kanske är ni trötta på mig vid det här laget, men varför inte publicera ännu ett inlägg i detta fantastiska ämne?
Idag ska jag nämligen skriva om Omega 3 oljor och “Nutraceuticals”, och deras relation till vår tarmbiota. Nutraceuticals är en blandning mellan ordet Nutrition och Pharmaceuticals och innebär kort och gott mat som medicin.
Två stora problem inom mage och tarmhälsa idag är ju begreppet “läckande tarm”, det vill säga att tarmen läcker mer än vad den bör samt “dysbios”, vilket innebär att det råder obalans mellan olika bakteriestammar. Det blir lite fel att säga onda och goda tarmbakterier, för vi ska ha lite av varje i vår tarm, men de behöver vara i balans till varandra. Om vi äter stora mängder socker och processade mjölprodukter så växer vissa stammar till sig alltför mycket, för att till och med kunna konkurrera ut andra helt och hållet. Exakt hur mycket vår tarmbiota faktiskt påverkar i vår kropp är fortfarande inte helt kartlagt. Men man vet att de kommunicerar med hjärnan, bidrar till en välfungerande tarmslemhinna, påverkar sköldkörtehormoner, ångest och depression, allergier, matsmältning, blodsockerhantering, upptag av näringsämnen, hur starkt skelett vi har, vårt immunsystem och hur vi bryter ner hormoner för att nämna några. En dysfunktionell tarmbiota är också kopplad till en rad kroniska sjukdomar och hälsotillstånd. Eller kanske blir det mest aktuellt att fundera på vid ohälsotillstånd.
Nutraceuticals
Nutraceuticals är som sagt naturliga ämnen som finns i mat som kan användas som medicin. Det finns två typer av detta och det är potentiella nutraceuticals och etablerade nutraceuticals. De flesta tillhör kategori ett, det vill säga att de har en potentiell effekt medan det finns etablerade sådana och där ingår bland annat Omega 3, antioxidanter, pro- och prebiotika.
Många känner till Omega 3s roll i inflammation, eller rättare sagt dess roll i att minska inflammation. Men vet ni att Omega 3 förbättrar tarmbiotan? Så är det! Bacteroidetes och firmicutes är kanske de mest kända bakteriestammarna i vår tarm. Enkelt uttryckt gör en överväxt av firmicutes oss tjocka medan bacteroidetes håller oss smala. Omega 3 förändrade förhållandet dem emellan, det vill säga det minskade firmicutes till förmån för bacteroidietes. Men det minskade också en hel del andra stammar som anses som “onda”. Med andra ord stammar som orsakar problem för vår hälsa om de får växa sig för starka. Några av dessa problem har jag nämnt ovan.
Vet ni vad som mer har en nutraceutical-effekt? Gurkmeja, quercetin, spirulina och aloe vera. Även om det som alltid behövs mer studier i ämnet innan säkra slutsatser kan dras, så finns det mig veterligen inga negativa effekter av att äta mer av bra mat som exempelvis färgstarka bär, grönsaker och rotfrukter.
Några länkar:
https://www.sciencedaily.com/releases/2015/04/150414083718.htm
https://peerj.com/articles/4465/
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/08/170821122736.htm
https://www.theatlantic.com/health/archive/2015/06/gut-bacteria-on-the-brain/395918/
https://www.telegraph.co.uk/science/2017/09/08/depression-physical-illness-could-treated-anti-inflammatory/
https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12916-017-0791-y
https://www.theguardian.com/society/2017/jul/27/too-much-sugar-could-increase-depression-risk-in-men-study-suggests
https://academic.oup.com/jcem/article/92/11/4180/2598186
Hormoner och mage och tarmhälsa
Vad har mage och tarmhälsa med hormoner att göra? Oerhört mycket! Här kommer ett utdrag ur min kommande bok, hormonkalendern, där jag går igenom några effekter av en trasig mage och tarmkanal.
…kan påverka hur vi bryter ner hormoner
Vår tarmbiota kan påverka de enzymer som är med och bryter ner hormoner i levern. Vi återanvänder då hormoner som inte fungerar optimalt vilket bidrar till en mängd oönskade biverkningar. En vanlig effekt av detta är östrogendominans med metaboliter av östrogen (varianter) som ökar risken för bröst- och livmodercancer. Det ökar också PMS och andra besvär som kommer av lågt progesteron.
….kan öka kortisolutsöndringen i kroppen
Det här beror bland annat på den inflammation som uppstår i hela kroppen med en mage och tarm som inte fungerar. Kroppen svarar då med kortisol som är antiinflammatoriskt om det får arbeta som det ska vid infektion och sårläkning. Studier visar att intag av prebiotika (som bidrar till en större bredd av tarmbiota) minskar kortisolutsöndringen. Kortisol påverkar i sin tur alla andra hormoner.
…kan hämma produktionen av hormoner
Om mage och tarmkanal inte fungerar som den ska så blir resultatet som sagt inflammation. De signalmolekyler som skickas ut i svar på inflammation har bland annat en hämmande effekt på hypotalamus och hypofysen. Som du kanske kommer ihåg från avsnittet om HPA-axeln så ger hypotalamus och hypofysen order till kroppens hormonbildande organ om att tillverka hormoner. Det här innebär att inflammation har en hämmande effekt på produktionen av könshormoner och sköldkörtelhormoner.
…kan skapa resistens i cellerna
Inflammation från mage och tarmkanal kan också göra så att våra receptorer på cellerna blir resistenta. Hormonerna kan då inte skapa samma effekt som de kunnat tidigare, vilket ger bristsymptom. Det här påverkar allt från sköldkörtelhormon till progesteron, kortisol, insulin och så vidare.
…kan påverka vårt humör
Inflammation från mage- och tarmkanal sänker ett av våra ”må-bra”- hormon i hjärnan, nämligen serotonin. Det kan också sätta igång vår stressrespons. Det finns många studier som visar på att människor med psykisk ohälsa som ångest, oro och depression har problem med mage och tarm. Men det går också åt andra hållet, mage- och tarmproblem kan bidra till psykisk ohälsa.
Läs mer om Hormonkalendern HÄR.
/M
MSM – Organiskt svavel
Jag fick en fråga om jag kunde skriva om MSM – Organiskt svavel som det är och vad det kan ha för fördel vid ledproblem. Själv tar jag tillskott av MSM varje dag i min “morgondrink” tillsammans med C-vitamin och gurkmeja. Ofta får även nässelpulver följa med!
Men varför tillskott av MSM? Behövs det? Trots att svavel är en av de mineraler som förekommer mest i våra kroppar (den kommer på tredje plats) så hör vi sällan om det som ett potentiellt tillskott. Det har mängder med funktioner i kroppen så jag kommer inte att gå in på alla utan har gjort ett eget urval. Svavel bygger bland annat upp hår, hud, naglar, muskler, skelett, brosk och ligament. Det hjälper också levern att avgifta sig och dämpar inflammation i kroppen.
Kollagen
Kollagen finns i hud, hår, naglar, bindväv osv. och svavel är nödvändigt för att bilda kollagen! När vi blir äldre så försämras kollagenproduktionen och detta är med och bidrar till rynkig hud som kanske är det som syns mest. Men det leder också till försämrad funktion i våra leder då bland annat bindväv och brosk innehåller kollagen.
Lever
Svavel behövs för steg 2 i vår levers avgiftning – För att föra ut gifter ur kroppen!
Antioxidanter
Svavel behövs för att bygga upp glutation, kroppens viktigaste antioxidant. Förutom att glutation hjälper oss bli av med skräp så sänker det också inflammation! Ni har säkerligen hört talas om oxidativ stress, eller fria radikaler – detta är reaktiva syreföreningar som bildas som en restprodukt av vår egen kropp till följd av att vi bara lever. Att andas ger oss till exempel fria radikaler! Detta tar kroppen dock hand om genom sina antioxidanter, där som sagt glutation är den kraftigaste. Genom att utsätta sig för mycket alkohol, socker, skräpmat eller sol så höjer vi nivåerna av fria radikaler i kroppen. Kombinerar vi det med en kost fattig på potentiella antioxidanter så kommer “ålder” som ett brev på posten. Antioxidanter och byggstenar till antioxidanter finns i grönsaker, frukt, inälvsmat och buljonger. Det finns inte lika gott om det i rena köttprodukter som filéer eller i spannmålsprodukter.
Mage och tarmhälsa
Ja svavel är också med och bygger upp vår tarmslemhinna! Jag har skrivit mängder med inlägg om varför en välfungerande tarm är avgörande för ens hälsa – den påverkar våra hormoner, vårt immunförsvar, vår vikt, inflammationsgrad osv så därför kommer jag inte att skriva mer om det i detta inlägget.
Så tillbaka till frågan – Behöver vi ta tillskott av svavel? Svavel försvinner något vid tillagning av mat men blir mer tillgängligt vid fermentering. Löskokta ägg och surkål är exempel på utmärkta källor till svavel! Personligen nöjer jag mig inte med det utan tar MSM varje morgon för säkerhets skull.
/M
Styr våra gener vilken diet vi ska äta?
Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?
Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?
Omega 3 – ALA vs DHA och EPA
Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.
Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.
- Gen: FADS2
- SNP: rs1535
Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!
Vitamin A – Betakaroten vs Retinol
Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:
- Gen: BCMO1
- SNP: rs7501331 och rs12934922
Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.
Intag av mättat fett och risk för övervikt?
LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.
- Gen: FTO
- SNP: rs17817449
Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.
Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.
- Gen: PPARG
- SNP: rs1801282
Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.
En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!
Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss!
Kolin
En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.
Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.
- Gen: FADS1
- SNP: rs174548
Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.
För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).
Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!
/M
HÄLSOSTRATEGIER FÖR LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR HÄLSA
