Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte. 

Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation. 

Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all “inflammatorisk” kost.

Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar. 

De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är: 

• Spannmål (vete, korn, råg och havre)
• Soja
• Majs
• Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
  • Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
• Mejeriprodukter
• Äggvita
• Nötter
• Fröer
• Socker
• Baljväxter
• Nattskuggeväxter

Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram. 

Hur vet du vad du tål och inte? 

Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.

Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel “i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers. 

Det är inte för evigt

Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd. 

De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost

Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt.  Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar. 

Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:

• Havregryn
• Frön
• Nötter
• Nattskuggeväxter
• Baljväxter
• Soja

Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är. 

All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova. 

Vad ren antiinflammatorisk kost är

Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.  

Risker med uteslutningskost

Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen. 

/M

Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.

Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR.