Vad ska vi äta?
Ibland tror jag att vi gör den här frågan så oerhört mycket mer komplicerad att svara på än vad den är. Vad ska människan egentligen äta? Just nu upplever jag en maktkamp mellan olika, nästan religiösa vyer av att äta på ett visst sätt. Det är väl självklart att det gör det enkelt “jag är vegetarian”, “jag äter allt”, “jag äter paleo”, ‘jag äter rawfood”, “jag äter lchf”, “jag följer Ornish / Medical medium”. Det skapar ramar för oss som blir enklare att föhålla sig till. Men är det rimligt, sunt och framför allt – vettigt att sätta den typen av etiketter på en sådan fundamental sak som mat? Att göra det sätter oss i en position där vi letar information som bekräftar det vi tror att vi redan vet. Som passar våra etiketter. Detta gör att vi missar information som ofta finns rakt framför näsan på oss.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda.
De som säger sig “äta allt” äter oftast inte alls allt. Tvärtom så äter de en västerländsk kost som innehåller väldigt lite av många hälsosamma livsmedel. Paleo utesluter också en hel del livsmedel som bevisligen är bra för oss. Dessutom undviker vissa personer exempelvis ris och potatis för att istället unna sig paleo-godkända bakverk. Enligt LCHF ska man inte äta så mycket rotfrukter och fokuserar på ovanjord grönsaker istället. Gick våra förfäder verkligen runt och slösade energi och tid på att leta upp enorma mängder kalorifattig mat som bladgrönsaker? Ornish och medical medium utesluter orimligt många hälsosamma grupper av livsmedel. Vegetarisk och vegansk kosthållning ökar risken för många näringsbrister. Gemensamt är att vi vill demonisera saker som kolhydrater, fett eller proteinkällor. Gör vi det för att försöka förenkla och förstå verkligheten? Eller blir verkligheten istället än mer komplicerad.
Att äta raw food då? Människan har funnits i 200 000 år, och under alla de åren har vi tillagat vår mat. Våra förfäder har i sin tur åtminstone lagat mat i 500 000 år, men det finns forskare som anser att vi har gjort det så länge som 1 500 000 – 2 000 000 år tillbaka i tiden. Det är svårt att säga eftersom bevisen bokstavligt talat har gått upp i rök.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda. Detta har lett till diverse kalorisnåla alternativ – men är det skillnad på energi och kalorier? Bevisligen ja. Se bara vad som hänt de senaste decennierna med övervikt och metabola sjukdomar. Många av de livsmedel vi konsumerar är ju till och med helt utan kalorier, men ändå ökar vi generellt i vikt. Vad har den här typen av livsmedel gemensamt? De har genomgått en enorm process.
Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk
Så vad anser jag, och vart vill jag komma med det här inlägget?
Att man får resultat av en viss diet tror jag absolut på! Jag har själv använt mig av dieter för att bli frisk från min ledgångsreumatism. Men handlar det verkligen bara om vad jag äter? För jag tror nämligen att det handlar lika mycket om vad jag inte äter. Skillnaden är vad som gör mig sjuk och vad som gör mig frisk. Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk. Läs den meningen igen. Det är också skillnad på att använda sig av en uteslutningsdiet som behandlingsmetod och att använda sig av en uteslutningsdiet för normalt leverne. Bara för att en metod ger läkning så betyder det inte att det är en metod att militant förhålla sig till resten av livet.
Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver.
Jag träffar mestadels kvinnor i mitt arbete och ser vad vissa dieter och förhållningssätt till mat gör med deras hälsa över tid. Många mår bra initialt, men efter något år, eller i vissa fall flera år utvecklas olika typer av symptom som hormonella störningar, håravfall, orkeslöshet, hjärndimma, IBS, migrän, eksem och andra hudproblem, värk i leder och muskler, infertilitet och nedstämdhet. Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver. Självklart är kosten inte allt, men den påverkar en stor del.
Det här kommer att bli en serie inlägg där jag kommer att gå igenom följande:
- Traditionella kulturer – likheter och skillnader?
- Människans matsmältning – Vad säger den?
- Kan vi dra några slutsatser ur detta?
Häng med för att se vad vi ska äta för att må bra, men också vad vi bör undvika för att slippa må dåligt. Det blir kul! Och lärorikt.
/M
Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?
Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte.
Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation.
Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti - inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all "inflammatorisk" kost.
Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar.
De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är:
- Spannmål (vete, korn, råg och havre)
- Soja
- Majs
- Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
- Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
- Mejeriprodukter
- Äggvita
- Nötter
- Fröer
- Socker
- Baljväxter
- Nattskuggeväxter
Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram.
Hur vet du vad du tål och inte?
Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.
Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel "i onödan", dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers.
Det är inte för evigt
Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd.
De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost
Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt. Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar.
Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:
- Havregryn
- Frön
- Nötter
- Nattskuggeväxter
- Baljväxter
- Soja
Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är.
All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova.
Vad ren antiinflammatorisk kost är
Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.
Risker med uteslutningskost
Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen.
/M
Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.
Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR.
Hormonkoll – Kan du alltid äta lite till?
Det här är något som väldigt många säger till mig: Men jag kan alltid äta lite till, hur mätt jag än är - eller rättare sagt borde vara. Kanske har du vänner, bekanta eller familjemedlemmar som helt enkelt bara slutar äta när de är mätta? Det spelar ingen roll om chokladasken åker fram, lite ölkorv, ost eller vad som nu än får dig att kasta dig på ätandet igen - de sitter där nöjda och "mätta"!
Vad beror detta på då, att vissa bara kan äta, äta, äta och nästan behöver säga till sig själva att "det räcker nu"! I vanlig ordning beror det på hormoner, vårt signalsystem, och i detta fallet är det ett hormon som heter leptin. Det upptäcktes relativt sent faktiskt, närmare bestämt 1994, och när man upptäckte det så tänkte man att nu har vi lösningen på fetmaproblemet! Leptin är nämligen ett hormon som reglerar hunger och mättnad och det utsöndras från våra fettreserver. Själva ordet kommer från grekiska ordet för smal, och det var just det man trodde att det gjorde. Ju mer leptin - ju mer mätt och mer smal blir man! Njae, det visade sig att det inte var så.
Överviktiga personer har nämligen mer leptin medan smala har mindre. Hur går detta då ihop? För att ett hormon ska fungera så måste det fästa vid en receptor på en cell. Det är här själva kommunikationen sker! Det är ungefär som att du ringer till någon. Då måste ju den personen svara för att du ska kunna säga vad du vill säga. Tänk om du istället ringer och ringer och ringer men att den personen aldrig svarar. Vad händer då? Inte mycket. Precis samma sak är det när det kommer till hormoner, och vad som har visat sig är att överviktiga personers leptin gör just det - det bara ringer men ingen svarar. Deras känslighet för hormoner är med andra ord inte lika vass som smala personers känslighet för hormonet.
SYMPTOM PÅ LEPTINPROBLEM:
- Kan alltid äta lite till
- Ofta sugen på något
- Hungrig
- Kan uppleva ångest och oro om måltid missas
- "Måste" ha med sig något på bilresan. Om man inte har det så "måste" man stanna och handla snacks eller mat på vägen
Så vi behöver alltså både tillräckliga nivåer av leptin men också celler som svarar på leptinet för att vi ska hålla oss mätta och nöjda efter måltid. Hur gör vi detta? Om du upplever att du kan äta och äta utan att ha något stopp så kan du behöva återställa dig själv.
VAD DU SKA GÖRA:
- Ät frukost när du vaknar - senast 30 minuter efter.
- Ät ordentligt med protein och fett, detta ska vara ditt största mål mat! Undvik smoothies, gröt, mackor, yoghurt, fil osv och ät istället ägg, avokado, smör och liknande mat som innehåller protein och fett.
- Ät lunch som en prins
- Ät gärna grönsaker men ät inte det. Protein och fett måste även ingå här. Ät ordentligt!
- Ät middag senast 17
- Ät enligt upplägget lunch men ät lite mindre. Detta är ditt sista mål.
VAD DU INTE SKA GÖRA:
- Fasta
- Fasta inte om du har problem med leptin
- Inga mellanmål
- Detta gäller även frukt, nötter och bär. Det spelar ingen roll "hur lite det är", ät ingenting mellan måltider.
- Inga mackor, ingen pasta, ris eller andra mjölprodukter
- Håll dig till grönsaker under din återställningsperiod
- Inget socker
- Skippa cardion innan frukost
→ Det här är extremt effektivt! Jag har själv fixat mitt eget leptin på det här sättet.
Lite kuriosa om leptin är att fasta (liksom svält och bantning) kraftigt sänker leptinnivåerna. Sänkta leptinnivåer leder till sänkta nivåer av både könshormoner och sköldkörtelhormon. Detta innebär sänkt ämnesomsättning. Precis som jag skrivit ovan så beror effekten på hur känslig man är för hormonet, men för de med leptinproblem från början så kan detta få rejäla konsekvenser i form av infertilitet och hypotyreos. Så från en som varit där själv - kalorisvält dig inte i ett försök att tappa vikt. Det kommer inte att fungera på sikt, och du kan få behöva jobba i år för att återställa kroppen igen.
/M
Därför har vi sötsug – Del 2
Häromdagen skrev jag några anledningar till varför vissa personer brottas mer med sötsug än andra, trots att de kanske generellt inte äter särskilt mycket socker och snabba kolhydrater vilka i sig triggar sug. I dagens inlägg ska vi gå igenom ytterligare några andra anledningar till varför man kan ha sötsug.
- Sämre på att bränna fett
- Vi människor ska ur ett evolutionärt perspektiv växla mellan att bränna socker och fett. Vi ska nämligen inte behöva "fylla på" med energi hela tiden. Om vi behöver det så har vi problem med blodsocker. Vissa personer växlar mer eller mindre omedvetet hela tiden, och det är de som opåverkade kan gå en hel dag utan att äta. Andra kan inte det men vänjer sig ganska snabbt (1-3 veckor) vid att använda fett som bränsle när de går över till en paleo eller stenålderskost. Men det finns också de som tar betydligt längre tid på sig att vänja kroppen vid att bränna fett som bränsle. Dessa personer känner sig troligen trötta, utmattade i kroppen liksom sötsugna. Om du känner igen dig i det så behöver du längre tid på dig att anpassa dig. Karnitin och B2 kan hjälpa här.
- Du kan inte ta upp maten du äter effektivt
- Här kan det hjälpa med ett tillskott av saltsyra och pepsin för att underlätta nedbrytningen av maten. Dessutom gäller det att tugga maten ordentligt, äta långsamt osv.
- För kvinnor: Östrogen och Progesteron är inte i balans.
- Om detta är fallet så märker du att du vissa tider i månaden känner av mer sug. Se mer om hormonell obalans på bloggen - sök efter progesteron och östrogen.
- Du äter av vana
- Vissa saker sitter helt enkelt i huvudet - det kan vara en ren vana att ha något sött efter maten. Sluta upp med det och håll ut så ska du se att det lägger sig.
Se även därför har vi sötsug del 1.
/M
- Sämre på att bränna fett
Därför har vi sötsug
Om man själv aldrig upplevt dagliga "cravings" eller sug efter sött så kan man nog tycka att det handlar om en disciplinfråga. Men faktum är att det är ett ganska jobbigt problem att brottas med, och många gör det på daglig basis. Ibland blir suget så oerhört starkt att det inte går att motstå, samtidigt som energinivån är så låg att man bara måste ha något. Känner du igen dig, och undrar du i så fall varför?
Det finns givetvis olika orsaker bakom sötsug, både psykologiska som fysiologiska. Om man till exempel äter mycket mackor, pasta och yoghurt samtidigt som man dricker juice och andra söta drycker så beror det givetvis på det. Dra ner på skräpmaten helt enkelt så kommer suget att lägga sig med tiden. Men det finns ju också de som faktiskt har gjort en rejäl kostomläggning, som äter "hälsosamt" (som i Paleo) men ändå brottas med sötsug. Ett sötsug som dessutom inte ger med sig trots att det var flera veckor sedan, eller kanske till och med månader sedan som kosten lades om. Beror det då på att den här kosthållningen inte passar dig? Jo det gör den! Men du behöver anpassa maten du äter utifrån din kropps problem och behov.
Några orsaker bakom sötsug:
- Blodsocker
- Problem med blodsocker gör att man får sötsug, och inte bara kvällstid utan detta kan dyka upp lite titt som tätt i samband med en energidipp. Undrar du om du har problem med blodsockerhantering? Ta mitt quiz om det HÄR.
- Näringsfattig kost
- Problem 1 är att man äter en kost som inte innehåller allt som man behöver vad gäller mikronutrienter - dvs vitaminer och mineraler.
- Problem 2 är att man inte får i sig tillräckligt med näring i form av makronutrienter - dvs protein, fett och kolhydrater. Här är problemet (särskilt bland kvinnor) ofta både protein och fett. Att äta tillräckligt med protein gör att dessutom att blodsockret stabiliseras så det får dubbel effekt.
- Du äter för lite
- Öka mängden mat, dvs "kalorier" även om jag inte uppmuntrar till att räkna kalorier just.
- Stress
- Stress ökar sötsug och habegäret efter "snabb energi". Det är när man som minst behöver ett svängigt blodsocker så koka hellre ägg än ät frukt.
- Sömnbrist
- När vi sover dåligt så ökar både vårt kaloriintag och kolhydratintag - dvs vi äter sämre. Det gör det efter en ynka natt dålig sömn dessutom. Anledningen är att sömnbrist ger en hormonell obalans i kortisol, insulinkänslighet och leptin. Det här betyder att vi inte har samma mättnadskänsla samtidigt som vi blir sämre på att hantera blodsocker.
Det är visserligen ingenting fel i att vilja ha en bit choklad efter middagen, men det är skillnad på om man "måste" ha det, eller om man äter det för den rena njutningens skull. I nästa inlägg behandlar jag några andra faktorer bakom varför man kan uppleva låg energi och sötsug trots att man äter bra mat.
Se även därför har vi sötsug del 2.
/M
- Blodsocker
Den perfekta dieten
Jag skrev i gårdagens inlägg om att en kosthållning är väldigt individuell. Mer exakt skrev jag: "Vi har olika behov, gener men även vår historia är olika. Hur har vi behandlat våra kroppar fram tills idag? Vad har vi ätit, druckit, hur har vi stressat, har vi haft ätstörningar eller något annat självdestruktivt beteende, hur har vi sovit och hur har vi rört på oss? Det är alla faktorer som spelar in i vad den optimala kosthållningen är för dig just idag. Och jag menar faktiskt idag, för det kan också ändras."
Jag vill utveckla det här lite mer då många undrar vad man faktiskt bör äta för att må så bra som möjligt. Tyvärr finns det finns inga enkla svar på den frågan. Det finns en anledning till att det cirkulerar så många dieter där ute i världen och människor som svär dyrt och heligt om att just deras diet är den som fungerar. Och så är det säkert, att det har fungerat bra för just dem alltså. Men vad fungerar bra för dig? Det svaret kanske du redan vet, börjar närma dig eller så är du fortfarande på jakt efter svaret. Problemet är att en perfekt och konstant kosthållning inte finns, för den är föränderlig, precis som vi är.
För att ta mig själv som exempel så hade jag ett extremt problem med blodsocker och kortisol när jag började med den här kosten. Några exempel på hur man vet det är sötsug, trötthet, jag kunde bli irriterad om jag inte fick mat i tid, jag hade fettinlagring på rygg och "lovehandles" och min syn kunde bli lite otydlig ibland. Särskilt om jag ansträngde mig på tom mage. Jag har gjort ett nytt test under "testa dina hormoner" där ni också kan testa om ni har problem med ert blodsocker. Hur som helst så var jag tvungen att vara ganska så strikt med avseende på kolhydrater i början, och med början menar jag de första åren. Nördig som jag är så hade jag också investerat i en blodsockermätare och såg hur illa jag kunde reagera på vissa livsmedel. Dessutom har jag genetiken för sämre insulinhantering och för att lagra kroppsfett. Vill du veta hur du ligger till kan du testa dina gener på 23andme. Även om samma gener skulle göra att jag lätt överlever många av er under en svältperiod! Hurra.
Med ovan nämnt så har min kosthållning inte varit statisk, utan tvärtom så har den ändrats, och fortsätter att ändras något med åren. Till exempel så äter jag betydligt mer rotfrukter idag och jag kan till och med äta dadlar och rawbollar. (Socker, bröd och pasta äter jag däremot inte och jag vågar påstå att jag aldrig kommer att göra det heller). Att jag får ett annat svar idag beror säkerligen både på min tarmbiota och min hormonella balans/status. Mycket av den mat som tidigare gjorde mig uppblåst, dåsig och sötsugen är idag en del av min stapelföda. Och den har inte alls den effekten längre. Så våga experimentera, både med makronutrienter (fett, kolhydrater och protein) liksom med fibrer.
I takt med att mitt intag av komplexa kolhydrater har ökat så har också mitt energiintag gjort det. Jag äter nämligen inte bara mer kolhydrater utan även mer protein och fett. Inte för att jag på daglig basis räknar kalorier, men någon gång i halvåret kollar jag över mitt energi- och näringsintag för mitt egna intresses skull. Jag har ökat mitt kaloriintag rätt rejält de senaste åren, nämligen med nästan 1000 kalorier om dagen (från 1500 till 2200-2500). Med ett högre kaloriintag får jag också i mig mer näring i form av vitaminer, mineraler, polyfenoler, fibrer och så vidare eftersom jag äter "rätt" typ av mat. Det har garanterat bidragit till att jag mår bättre och bättre för vart år som går.
Vad jag vill ha sagt med detta inlägg är att fortsätt att experimentera och kopiera inte någon annans framgångsrecept rakt av. Vi är olika och vi utvecklas hela tiden. Se till att du arbetar med din kropp och inte emot den. Vad behöver du?
/M
Kostrådgivning – Fakta vs Läraren
Jag funderar så oerhört mycket på min roll som kostrådgivare och hur jag ska nå mina klienter. Vissa personer är relativt enkla att nå medan andra är svårare. Visst har det mycket med personkemi, förkunskaper, motivation och så vidare att göra, men det har också till stor del med mig att göra. Det spelar liksom ingen roll vad jag kan om jag inte kan förmedla vikten av varför det är viktigt att "äta bättre", vilket förstås i sig är ett luddigt begrepp. Men jag tänker använda mig av det eftersom att äta bra för mig inte är samma sak som att äta bra för dig. Vi har olika behov, gener men även vår historia är olika. Hur har vi behandlat våra kroppar fram tills idag? Vad har vi ätit, druckit, hur har vi stressat, har vi haft ätstörningar eller något annat självdestruktivt beteende, hur har vi sovit och hur har vi rört på oss? Det är alla faktorer som spelar in i vad den optimala kosthållningen är för dig just idag. Och jag menar faktiskt idag, för det kan också ändras.
Hur som helst så slår jag ganska hårt på mig själv när jag märker att mina klienter inte får till en ordentlig livsstilsförändring även om jag rent logiskt vet att jag inte kan skapa en hållbar och stark målbild åt dem. Jag ser ibland hur gärna en person vill, men sen går det bara inte. Det är här som coachning kommer in, vilket är minst lika viktigt som kunskap under en livsstilsförändring. Men då ska personen också välja coachning...
För att kunna göra en förändring så behöver vi inte bara kunskap och information, vår motivation behöver omvandlas till starka målbilder som i sin tur görs om till strategiska vanor. Då kan vi lyckas!
Jag sitter i detta nu i full färd med att göra ett kostprogram som förhoppningsvis kommer att lyckas med allt som jag nämnt ovan - Att ge kunskap, information och en specifik plan att följa men också hjälpa dig med målbild, strategi och vanor. Så att det blir hållbart över tid. Hållbart på ditt sätt förstås!
/M
Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?
Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar - så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.
Vad gör det här med våra kroppar?
Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!
Kortisol och hormoner
Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.
Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.
/M
Äta kött och vad är artegen föda?
Det här med att äta kött har ju blivit en extremt laddad fråga idag och med det kommer frågan: Vad är egentligen artegen föda för oss människor? Det cirkulerar många konstiga argument som att vårt mage- och tarmsystem inte är anpassat för att äta kött liksom våra tänder eller våra naglar. Det här är rent felaktigt. Tyvärr verkar det ju komma som en överraskning för de flesta att vi inte är kor. Eller kaniner. Här behöver man förstå vår matsmältning för att kunna dra några rimliga slutsatser.
Nu vill jag påpeka att jag i det här inlägget syftar på så kallad konventionell uppfödning av djur inomhus på kost som inte är artegen eller för den delen djur som kräver skövling av regnskog osv. Jag pratar om schysst djurhållning, närproducerat, utan antibiotika, steroider osv. Djur som fått gå ute och beta gräs, böka jord, äta rötter och allt annat som de är gjorda för. Så som vi hade det förr kort och gott. Det är en självklarhet att välja krav-märkt och ekologiskt. Helst vilt. Att bara välja svenskt kött är inte på långa vägar tillräckligt. Punkt.
Att djurhållning dessutom håller våra jordar levande är en helt annan diskussion, men en oerhört viktig en! Åkermarker och odling av spannmål, majs, ris och soja bidrar inte till en hållbar jord.
Ledtrådar om att vi faktiskt behöver animalier i vår kost:
Det finns ett flertal näringsämnen som vi människor behöver få från animalier, dvs djurriket. Här ingår bland annat omega 3 i formen EPA och DHA som jag har skrivit om tidigare men också vitamin B6, Vitamin A, järn, vitamin D, kalcium, kolin och vitamin K2 är exempel på detta. Det här beror inte alltid på innehållet av det specifika näringsämnet i vegetabilier utan hur tillgängligt och i vilken form det kommer. Det kan finnas hur mycket som helst av kalcium i spenat men om vi bara tar upp ca 5% av innehållet, vad gör det då? Vi behöver självklart även äta spenat och andra grönsaker, men kanske inte av just den anledningen.
Många upplever problem när de äter kött så som en "tyngdkänsla", illamående eller allmänt obehag och det här skulle jag säga uteslutande beror på magsyra och enzymet pepsin. Eller rättare sagt - avsaknaden av detta! Det finns flera anledningar till att vi inte producerar tillräckligt med magsyra och enzym där näringsbrist är en av dem. Detta kan antingen bero på dåligt upptag i tarmen eller en ensidig kosthållning.
Vet ni förresten att Sverige är en stor exportör av kött i form av inälvsmat, hud, ben osv - dvs sånt som vi svenskar inte vill äta. Tvärtom så importerar vi muskelkött i form av filéer, köttfärs med mera. Hur hållbart är det här på en skala? Ät hela djuret!
Du kan läsa mer om näringsämnen på Chris Masterjohn sida eller Youtube-kanal - Den här killen är oerhört kunnig när det kommer till näringslära.
/M
Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?
Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta - och ta redan på - om du har en känslighet och i så fall mot vad.
Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.
Symptom som uppkommer akut: 30 sek - 30 minuter
Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.
Vanliga intoleranser: Jordnötter
Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc
Kan diagnostiseras via pricktest.
Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar
Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.
Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.
Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.
Symptom som uppkommer 3 timmar till 3 dagar
Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.
Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)
Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.
Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.
/M
KVINNOHÄLSA MED RESULTAT
