Järnbrist och hjärnbrist
Järnbrist är kanske en av de vanligaste bristerna hos kvinnor idag, och det av många anledningar. Järnbrist leder faktiskt till hjärnbrist om det får pågå för länge, vi får nämligen svårt att koncentrera oss, blir trötta och svaga, får yrsel, blek hy och hjärtklappning samt tappar sköldkörtelfunktion. Men järnbrist är inte så enkel att rätta till som att dricka blutsaft eller ta kosttillskott. I detta inlägget får du reda på varför.
Kroppen är sannerligen ett fantastiskt system och man blir lätt religiös ju mer man läser om den. Järnbrist är mer vanligt bland kvinnor än överskott av järn, även om det också finns. Det senare är mer genetiskt betingat eller uppstår i en sjuk kropp – som så mycket annat. Våra kroppar kan nämligen göra så att järn blir en bristvara om den upplever att det är bättre för överlevnad. Varför?
Järn och ferritin
Man mäter järn på många sätt i kroppen, däribland Hb, dvs hemoglobin i de röda blodkropparna men också järn, ferritin och järnmättnad. Ferritin är ett mått på järndepåer förutsatt att kroppen inte är inflammerad eller befinner sig under oxidativ stress – då kan man nämligen inte lita på det här värdet. Patogener som bakterier kan leva på järn, så vid en infektion skyfflar kroppen in järn i våra depåer, dvs ferritin. Ett förhöjt ferritin är alltså inte ovanligt i samband med hög sänka och sänkt Hb, det betyder ofta en infektion. Men kroppen kan göra samma sak vid inflammation som svar på exempelvis IBS, autoimmun sjukdom som reumatism eller sköldkörtelfunktion liksom andra tillstånd som är inflammatoriska. Då är ferritin helt plötligt inte ett bra mått att gå på. Tvärtom är det då en inflammatorisk markör. Lurigt eller hur?
Järnbrist - Vad är orsaken?
Att ha järnbrist som visar sig i anemi, dvs blodbrist har gått långt. Men innan dess kan vi som sagt få en mängd andra symptom som koncentrationssvårigheter och allt som är kopplat till låg sköldkörtelfunktion, däribland håravfall, kalla händer och fötter, nedstämdhet med mera.
Det finns flera delar i att ha lågt järn och den första och enklaste anledningen är att vi får i oss för lite järn från maten vi äter. Den andra, och lite mer luriga är att kroppen inte bedömer det säkert att ha ett bra järnvärde av de anledningar jag nämnde ovan. Men vi kan också tappa massa järn när vi har kraftiga menstruationer, problemet är bara att järnbrist i sig leder till kraftiga menstruationer. En riktigt ond cirkel.
Andra faktorer som påverkar är brist på andra näringsämnen som vitamin A i form av retinol, koppar eller B2. Om det är så att man undviker animaliska produkter, vilket är den bästa källan till järn så finns det stor risk att man även har en brist på vitamin A som retinol då vegetabilier innehåller formen karoten.
Vi har ytterligare en faktor, och det är att vi äter och dricker saker som föräldrar järnupptaget. Där har vi bla polyfenoler, antinutrienter och kalcium. Här hittar vi livsmedel som kaffe, te och kryddor som gurkmeja. Polyfenoler är ju inte dåligt, tvärtom är det väldigt hälsosamt så det är inget vi ska undvika pga järnupptag. Det är en helhet när det kommer till hälsa, och man behöver gräva lite djupare än bara de mest uppenbara symptomen. Sällan är lösningen ett tillskott.
Vill du testa dina järnvärden kan du göra det via ett enkelt test men tänk på att ta in flera faktorer i tolkningen – ta hjälp! Inom referens är inte detsamma som att det är bra.
Järn som tillskott
Järn i tillskott-form ger en oxidativ stress i kroppen, och en oxidativ stress kan i sig orsaka järnbrist. Så jag rekommenderar inte att ta tillskott utan att veta vad det är som pågår och vad det är som orsakar järnbristen från början, annars kan man göra mer skada än nytta. Det finns givetvis undantag och det är vid graviditet då ett lågt järnvärde innebär en hög risk för barnet, särskilt vad gäller den kognitiva utvecklingen (hjärnan!). Då ska man ta tillskott! Men återigen, jag rekommenderar verkligen att man parallellett tar reda på varför järn är lågt.
Så kan man inte ha överskott av järn också? Absolut kan man det. Som jag skrev ovan är det mer ovanligt och beror ofta på genetik. Men det kan också vara så att man inte kan använda det järn man har i kroppen pga någon av ovan faktorer. Då är tillskott verkligen inte en bra idé.
- Vad äter du och hur tillagar du din mat?
- Hur fungerar mage och tarm – kan du ta upp vad du äter?
- Har du en pågående inflammation?
- Har du sköldkörtelproblem? Det försämrar nämligen även matsmältning i de flesta fall.
- Har du andra näringsbrister som hindrar upptaget?
Vill du veta mer om vad du kan göra åt en järnbrist rekommenderar jag mina medlemssidor där en podd om detta kommer i veckan.
/M
Vad säger ditt ansikte om dig?
Acne på haka, oljig hud, torr hy, pigmentförändringar, hudflikar, avsaknad av yttre ögonbryn, hårstrån på överläppen, rosig hy, stora porer, svullet ansikte, tunn och slapp hy eller har du blek hy? Ditt ansikte säger väldigt mycket om din hälsa. Detta inlägget ger dig en guide.
Både hormonella obalanser, sjukdomar liksom näringsbrister kan visa sig i vårt ansikte. Idag går jag igenom de mest vanliga och typiska orsakerna bakom vissa symptom.
ACNE PÅ HAKA OCH KÄKLINJE: Typiska så kallade androgenproblem där testosteron och/eller DHEA är högt i sig, eller i förhållande till progesteron och östrogen.
ACNE GENERELLT: Det har olika orsaker beroende på när i cykeln det uppstår, var i ansiktet liksom om det pågår konstant. Innan ägglossning kan vara tecken på svårighet att rensa ut östrogen om den är konstant är det troligen problem med inflammation och mage och tarm. Uppstår det i lutealfasen är det en svag ägglossning och/eller överskott av androgener.
OLJIG HY: Överskott av könshormoner, kan vara både östrogen och testosteron. Beror ofta på en svårighet att göra sig av med det och de här kvinnorna lider även ofta av svullna/ömma bröst, svullen kropp och/eller känslomässig PMS som humörsvängningar och gråtmildhet.
TORR HY: Generellt brist/underskott på könshormoner samt ofta låg sköldkörtelfunktion.
SVULLET ANSIKTE: Låg sköldkörtelfunktion. Kan också bero på långvarig stress.
RÖDFLAMMIG HY: Högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron.
PIGMENTFÖRÄNDRINGAR: Vanligt vid både preventivmedel och graviditet och är kopplat till de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. Men det är också starkt kopplat till insulinresistens, alltså blodsockerproblem. Så får du pigmentförändringar så har du troligen ett blodsockerproblem. Kvinnor blir insulinresistenta under en graviditet då pigmentfläckar ofta uppkommer varför det är extra viktigt att hålla blodsocker i schack då. Men även många hormonella preventivmedel påverkar vårt blodsocker negativt.
HUDFLIKAR: Detta gäller små trådliknande, ofta hudfärgade eller svagt färgade prickar. Dessa kommer av insulinresistens och är även de vanliga vid graviditet då kvinnan som nämnt ovan blir insulinresistens, särskilt i sista trimestern.
TAPPAR YTTRE DELEN AV ÖGONBRYNEN: Kan bero på låg sköldkörtelfunktion.
STORA PORER: En dålig kosthållning med mycket socker och dåliga oljor – blodsockerproblem och inflammation.
PLITOR: Liksom ovan beror detta på dålig kosthållning – oljor och socker.
BLEK HY: Näringsbrist, skulle särskilt kika på järn.
TUNN OCH SLAPP HY: Näringbrister och en eventuell ätstörning och/eller snabb viktnedgång. Det är när hyn tappar elasticitet och detta kan även ge så kallad kalkonhals. Vi behöver byggstenar för att bygga en stark och frisk hy som ”orkar hålla” (och det är möjligt långt upp i åren).
/M
Kött och kost under människans utveckling
Vill tipsa om en riktigt bra och utförlig artikel om människans utveckling vad gäller vad vi bör äta för att må så bra som möjligt.
Björn Axén har skrivit om Kött som nödvändigt för människans utveckling.
/M
Histaminer – Irriterad, hudproblem, IBS och rinnande näsa
Att vara känslig mot histaminer kan ge en rad olika symptom som man lätt kan tolka in att ”det är sådan jag är”. En känslighet mot histaminer kan nämligen ge allt från irritabilitet, depression, känslighet mot dofter, rinnande näsa, värmekänsla efter mat, hjärndimma och ont i leder. Det kanske inte är något du spontant kopplat samman till ett och samma grundproblem?!
Men vad är histaminer? Histaminer är en signalsubstans som vi har naturligt i våra kroppar och den fyller en viktig funktion i vårt immunsystem, men också i vakenhet, inlärning och dygnsrytm. Histaminer påverkar också våra tarmrörelser och är iblandade i allergier.
Så histamin är helt enkelt väldigt viktigt, men som med allt – i lagom mängd och på rätt plats. Problem uppstår inte för att vi har histamin, problem uppstår alltså för att vi har för mycket och på fel ställe.
En histaminintolerans är som att duscha i ett badkar med igenpluggat avlopp - det kommer att bli överfyllt.
SYMPTOM HISTAMININTOLERANS
- Irriterad
- Kliande hud och värmekänsla (vallningar) efter måltid
- Ont i leder som kommer och går
- Trötthet och hjärndimma
- Hudproblem som eksem, nässelutslag eller psoriasis
- Det ringer i öronen, särskilt efter måltid
- Näsan rinner efter måltid
- Yrsel
- Hjärtklappning
- Födoämnesintoleransesr och/eller allergier
- Har svårt för probiotika
- Huvudvärk
- Sura uppstötningar
- Om du drar en nagel på huden så tar det en stund innan det röda märket försvinner
- Får något eller fler av ovan symptom av alkohol (särskilt rött vin) lagrade ostar, fisk och citrus
Enzymet som bryter ner histaminer när de är förbrukade heter DAO. Hos de flesta fungerar det här i ett flöde. Det är som att duscha i badkaret, vattnet rinner ut i samma flöde som vi fyller på. Badkaret blir alltså inte överfullt. Har vi däremot en gen som gör att DAO fungerar lite sämre så är det som att sätta igen avloppet på badkaret så att det bara rinner ut en tiondel så mycket. Till slut kommer badkaret att bli överfullt. Detta innebär att vi får svårt att hantera histaminer och om vi redan ätit en hel del under dagen så blir det kanske mer märkbart på kvällen när badkaret är överfullt.
MAT SOM INNEHÅLLER ELLER TRIGGAR HISTAMIN
- Rött vin
- Probiotika
- Avokado
- Vissa frön och nötter
- Citrus
- Kombucha
- Skaldjur och fisksås
- Rökt, inlagd eller konserverad fisk
- Vinäger och livsmedel som innehåller vinäger (ex ketchup)
- Tofu och sojasås
- Choklad
- Baljväxter
- Färdigmat och lunchlådor
- Charkuterier som salami, korv och skinka
- Fruktjuice och torkad frukt
- Tomat
- Spenat
- Buljong
- Kanel, kryddnejlika och chili
- Örtté
- Kaffe
- Fermenterade och syrade produkter
Det är olika vad som triggar olika personer. Alla reagerar inte på allt.
Histaminer påverkar också andra system i kroppen, både sköldkörtel och menscykel via hormonerna TSH, ACTH, prolaktin och LH samt kan hämma serotonin och GABA.
För kvinnor: Om du har en histaminkänslighet kan den bli värre under ägglossning och strax innan mens. Däremot kan du må betydligt bättre under graviditet! Det beror på att moderkakan hjälper till att producera DAO. strogen påverkar också enzymet DAO varför du kan påverkas under förklimakteriet till det sämre för att sedan bli bättre efter menopaus.
Vad orsakar en histaminintolerans? En obalans i tarmbiotan, IBS och SIBO, stress, födoämnesintoleranser och för mycket histaminer i maten. Ett mer utförligt inlägg om histaminer och vad du kan göra finns på mina medlemssidor på Patreon.
Finns det någon bov i dramat?
Vi människor älskar att måla världen i svart och vit. Vad är ont, vad är gott. Vad är rätt och vad är fel. Problemet när det kommer till hälsa är att det inte är så enkelt. Här pratar vi snarare om cocktaileffekten än enstaka faktorer. Det gör ju allt lite svårare, jag förstår det. För visst är det mycket enklare att måla ut en svarte petter i dramat som att sluta med gluten, sluta drick kaffe eller ät lite mer grönkål så blir livet bra.
Det är först när bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget.
Har du också hört om någon som lagt om sin kost och därefter blev av med sina långdragna hälsoproblem inom loppet av en månad? Det kan säkerligen vara så för enstaka personer, men för de flesta är det som sagt inte så. Våra kroppar är oerhört motståndskraftig och vi hanterar både stress, gifter och trauma och klarar oss ändå. Vi bor dessutom i världens alla hörn, lever av olika mat och ändå är vi alla människor. Vår anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom är verkligen imponerande!
Men detta gör också att vi kan leva med problem som ”så har vi alltid gjort” som ändå till slut gör oss sjuka. Anledningen är att vi inte märker det under tiden eftersom vi har en buffert. Det är först när den bufferten sinar som symptom dyker upp. Då kan till synes ganska enkla saker välta hela lasset, och kanske ger vi också dem skulden när de i själva verket bara var toppen av isberget.
Om vi ska titta på vegetabiliska oljor till exempel som raps- och solrosolja så ser vi att studier visar negativa hälsoeffekter först efter fem år.
Jag har ofta försökt granska vad jag själv gjort i min egen resa för att bli frisk, och maten har haft en enorm betydelse för mig. Inte bara för att det var just mat men för att det var en inkörsport till ett nytt beteende och nya tankar. Jag granskade mina mönster inom fler områden och det är vad som krävs, oavsett om man gör det medvetet eller inte. Vi är ett resultat av allt som vi gjort, ätit och tänkt, inte enbart enstaka faktorer.
För er som inte vet så har jag startat en patreon-sida vilket är ett medlemsskap. Jag har gjort detta av två anledningar, dels för att kunna lägga mer tid till att hjälpa er utvärdera hela det som är just er cocktail och vad symptom kan bero på. Här lägger jag ut material i både text, ljud och video och det för att guida på bästa sätt för er som inte kan eller vill anlita någon coach för personlig rådgivning. Den andra anledningen är också att jag ska kunna fortsätta lägga ut material vilket jag ju har gjort i flera år (gratis) både här och på plattformar som instagram. Jag kommer att fortsätta lägga ut material här men det blir djupare och mer grundläggande på patreon.
/M
Vad ska vi äta?
Ibland tror jag att vi gör den här frågan så oerhört mycket mer komplicerad att svara på än vad den är. Vad ska människan egentligen äta? Just nu upplever jag en maktkamp mellan olika, nästan religiösa vyer av att äta på ett visst sätt. Det är väl självklart att det gör det enkelt ”jag är vegetarian”, ”jag äter allt”, ”jag äter paleo”, ’jag äter rawfood”, ”jag äter lchf”, ”jag följer Ornish / Medical medium”. Det skapar ramar för oss som blir enklare att föhålla sig till. Men är det rimligt, sunt och framför allt – vettigt att sätta den typen av etiketter på en sådan fundamental sak som mat? Att göra det sätter oss i en position där vi letar information som bekräftar det vi tror att vi redan vet. Som passar våra etiketter. Detta gör att vi missar information som ofta finns rakt framför näsan på oss.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda.
De som säger sig ”äta allt” äter oftast inte alls allt. Tvärtom så äter de en västerländsk kost som innehåller väldigt lite av många hälsosamma livsmedel. Paleo utesluter också en hel del livsmedel som bevisligen är bra för oss. Dessutom undviker vissa personer exempelvis ris och potatis för att istället unna sig paleo-godkända bakverk. Enligt LCHF ska man inte äta så mycket rotfrukter och fokuserar på ovanjord grönsaker istället. Gick våra förfäder verkligen runt och slösade energi och tid på att leta upp enorma mängder kalorifattig mat som bladgrönsaker? Ornish och medical medium utesluter orimligt många hälsosamma grupper av livsmedel. Vegetarisk och vegansk kosthållning ökar risken för många näringsbrister. Gemensamt är att vi vill demonisera saker som kolhydrater, fett eller proteinkällor. Gör vi det för att försöka förenkla och förstå verkligheten? Eller blir verkligheten istället än mer komplicerad.
Att äta raw food då? Människan har funnits i 200 000 år, och under alla de åren har vi tillagat vår mat. Våra förfäder har i sin tur åtminstone lagat mat i 500 000 år, men det finns forskare som anser att vi har gjort det så länge som 1 500 000 – 2 000 000 år tillbaka i tiden. Det är svårt att säga eftersom bevisen bokstavligt talat har gått upp i rök.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda. Detta har lett till diverse kalorisnåla alternativ – men är det skillnad på energi och kalorier? Bevisligen ja. Se bara vad som hänt de senaste decennierna med övervikt och metabola sjukdomar. Många av de livsmedel vi konsumerar är ju till och med helt utan kalorier, men ändå ökar vi generellt i vikt. Vad har den här typen av livsmedel gemensamt? De har genomgått en enorm process.
Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk
Så vad anser jag, och vart vill jag komma med det här inlägget?
Att man får resultat av en viss diet tror jag absolut på! Jag har själv använt mig av dieter för att bli frisk från min ledgångsreumatism. Men handlar det verkligen bara om vad jag äter? För jag tror nämligen att det handlar lika mycket om vad jag inte äter. Skillnaden är vad som gör mig sjuk och vad som gör mig frisk. Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk. Läs den meningen igen. Det är också skillnad på att använda sig av en uteslutningsdiet som behandlingsmetod och att använda sig av en uteslutningsdiet för normalt leverne. Bara för att en metod ger läkning så betyder det inte att det är en metod att militant förhålla sig till resten av livet.
Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver.
Jag träffar mestadels kvinnor i mitt arbete och ser vad vissa dieter och förhållningssätt till mat gör med deras hälsa över tid. Många mår bra initialt, men efter något år, eller i vissa fall flera år utvecklas olika typer av symptom som hormonella störningar, håravfall, orkeslöshet, hjärndimma, IBS, migrän, eksem och andra hudproblem, värk i leder och muskler, infertilitet och nedstämdhet. Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver. Självklart är kosten inte allt, men den påverkar en stor del.
Det här kommer att bli en serie inlägg där jag kommer att gå igenom följande:
- Traditionella kulturer – likheter och skillnader?
- Människans matsmältning – Vad säger den?
- Kan vi dra några slutsatser ur detta?
Häng med för att se vad vi ska äta för att må bra, men också vad vi bör undvika för att slippa må dåligt. Det blir kul! Och lärorikt.
/M
Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?
Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte.
Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation.
Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all ”inflammatorisk” kost.
Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar.
De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är:
- Spannmål (vete, korn, råg och havre)
- Soja
- Majs
- Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
- Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
- Mejeriprodukter
- Äggvita
- Nötter
- Fröer
- Socker
- Baljväxter
- Nattskuggeväxter
Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram.
Hur vet du vad du tål och inte?
Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.
Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel ”i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers.
Det är inte för evigt
Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd.
De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost
Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt. Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar.
Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:
- Havregryn
- Frön
- Nötter
- Nattskuggeväxter
- Baljväxter
- Soja
Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är.
All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova.
Vad ren antiinflammatorisk kost är
Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.
Risker med uteslutningskost
Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen.
/M
Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.
Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR.
Trötthet och Energi
Många klagar över trötthet och slut på energi. Varför är det så och vad är energi? Är det en kopp kaffe och en bulle? En chokladbit? För att förstå hur vi kan öka vår energi så behöver vi förstå vad energi är, eller snarare vad det inte är.
Grundkurs i matsmältning
Mat är byggstenar, information och det kan ge energi. När vi äter mat så spjälkas det i munhåla och magsäck för att därefter gå vidare ner till tunntarmen där näring tas upp. Snabba kolhydrater iform av exempelvis socker och mjöl är enkla att bryta ner och går ut som glukos eller blodsocker i blodet. Fett och protein tar lite längre tid. För att smälta maten och göra näringen tillgänglig så måste vi ha magsyra, enzymer och galla. Men näring syftar jag på vitaminer, mineraler, spårämnen, proteiner, fetter och kolhydrater bland annat. Utan tillräckligt med magsyra och enzymer – ingen bra matsmältning varpå näring inte kan tas upp fullt ut.
Mat är inte bara energi utan det är även byggstenar till nya celler, nya enzymer, nya hormoner och mer galla. Om vi inte kan ta upp maten vi äter ur en måltid, så kan heller inte bygga allt som behövs för nästa matsmältning. Då blir även kommande måltider lidande eftersom vi inte har resurser till att bryta ner dem ordentligt, och vi befinner oss i en nedåtgående spiral.
.
Men som väl är kan vi ju alltid ta upp snabba kolhydrater i en smörgås – bra va? Nej.
.
Vad är energi? ATP och blodsocker.
Socker och vita mjölprodukter ger sig ut i blodet lätt och snabbt. Det är detta som många tycker är ”energi”. Men vi ska kika lite närmre på detta. Blodsocker är inte energi, däremot så kan blodsocker bilda energi. Energi skapas nämligen i våra celler av något som kallas för mitokondrier – cellernas kraftverk. Dessa tillverkar något som kallas för ATP vilket är det faktiska bränslet som driver allting i cellen. De kan tillverka ATP av antingen glukos, aminosyror (protein) eller fett. Men för att göra det så krävs det näring – vi behöver helt enkelt vitaminer och mineraler för att denna process ska fungera.
ATP är alltså bränslet, inte glukos eller socker. ATP gör så att cellerna kan bygga saker som nya celler, hormoner och signalsubstanser. Men det gör också så att vi kan använda våra muskler, avgifta oss från saker som är skadliga, städa cellerna och utföra underhållsarbete och reparation.
Du kan ha energibrist trots att du är överviktig och äter mer än du behöver!
.
Så tillbaka till den vita smörgåsen – ger den energi? Kanske för tillfället, men den försvårar energi i längden just för att den inte innehåller någon som helst näring. Den gör nämligen att cellen behöver prioritera – vi får lite energi nu men vad som måste pausas är underhållsarbete och städning. Tänk dig en bil som du varken byter motorolja, däck eller bromsar på. Men ändå förväntar du dig att den ska gå och gå och gå… till slut gör den inte det. Detsamma händer våra mitokondrier. Det bildas restprodukter av ”normalt” leverne, när vi andas, äter och rör oss. Detta måste städas upp och kastas ut i olika processer vilka alla kräver näringsämnen. Om de inte kastas ut blir cellen full av skräp och då kan mitokondrierna till slut inte jobba. Vad som händer då är att du blir trött och orkeslös. Man kan vara överviktig, överäta och ändå ha energibrist just för att man äter fel saker.
Energi är näringstät mat – inte socker och mjölprodukter.
/M
Har du problem med blodsocker? Testa dig HÄR.
Hormonkoll – Kan du alltid äta lite till?
Det här är något som väldigt många säger till mig: Men jag kan alltid äta lite till, hur mätt jag än är – eller rättare sagt borde vara. Kanske har du vänner, bekanta eller familjemedlemmar som helt enkelt bara slutar äta när de är mätta? Det spelar ingen roll om chokladasken åker fram, lite ölkorv, ost eller vad som nu än får dig att kasta dig på ätandet igen – de sitter där nöjda och ”mätta”!
Vad beror detta på då, att vissa bara kan äta, äta, äta och nästan behöver säga till sig själva att ”det räcker nu”! I vanlig ordning beror det på hormoner, vårt signalsystem, och i detta fallet är det ett hormon som heter leptin. Det upptäcktes relativt sent faktiskt, närmare bestämt 1994, och när man upptäckte det så tänkte man att nu har vi lösningen på fetmaproblemet! Leptin är nämligen ett hormon som reglerar hunger och mättnad och det utsöndras från våra fettreserver. Själva ordet kommer från grekiska ordet för smal, och det var just det man trodde att det gjorde. Ju mer leptin – ju mer mätt och mer smal blir man! Njae, det visade sig att det inte var så.
Överviktiga personer har nämligen mer leptin medan smala har mindre. Hur går detta då ihop? För att ett hormon ska fungera så måste det fästa vid en receptor på en cell. Det är här själva kommunikationen sker! Det är ungefär som att du ringer till någon. Då måste ju den personen svara för att du ska kunna säga vad du vill säga. Tänk om du istället ringer och ringer och ringer men att den personen aldrig svarar. Vad händer då? Inte mycket. Precis samma sak är det när det kommer till hormoner, och vad som har visat sig är att överviktiga personers leptin gör just det – det bara ringer men ingen svarar. Deras känslighet för hormoner är med andra ord inte lika vass som smala personers känslighet för hormonet.
SYMPTOM PÅ LEPTINPROBLEM:
- Kan alltid äta lite till
- Ofta sugen på något
- Hungrig
- Kan uppleva ångest och oro om måltid missas
- ”Måste” ha med sig något på bilresan. Om man inte har det så ”måste” man stanna och handla snacks eller mat på vägen
Så vi behöver alltså både tillräckliga nivåer av leptin men också celler som svarar på leptinet för att vi ska hålla oss mätta och nöjda efter måltid. Hur gör vi detta? Om du upplever att du kan äta och äta utan att ha något stopp så kan du behöva återställa känsligheten för vissa hormoner.
VAD DU SKA GÖRA:
- Ät frukost när du vaknar – senast 30 minuter efter.
- Ät ordentligt med protein och fett, detta ska vara ditt största mål mat! Undvik smoothies, gröt, mackor, yoghurt, fil osv och ät istället ägg, avokado, smör och liknande mat som innehåller protein och fett.
- Ät lunch som en prins
- Ät gärna grönsaker men ät inte bara det. Protein och fett måste även ingå här. Ät ordentligt!
- Ät middag senast 17
- Ät enligt upplägget lunch men ät lite mindre. Detta är ditt sista mål. Kvalitativa kolhydrater går fint här som exempelvis rotfrukter.
VAD DU INTE SKA GÖRA:
- Fasta
- Var försiktig med långfasta om du har problem med leptin
- Undvik mellanmål
- Detta gäller även frukt, nötter och bär. Det spelar ingen roll ”hur lite det är”, ät ingenting mellan måltider.
- Skippa mackor, ingen pasta, ris eller andra mjölprodukter
- Håll dig till grönsaker under din återställningsperiod
- Undvik socker
- Skippa cardion innan frukost→ Det här är väldigt effektivt! Jag har haft många klienter som fått tillbaka leptinkänslighat av det här. Dock vill jag lägga in en brasklapp att ätstörning/Stört ätbeteendet kan ställa till det vad gäller känslor av mättnad och hunger jämte leptin.
Lite kuriosa om leptin är att fasta (liksom svält och bantning) kraftigt sänker leptinnivåerna. Sänkta leptinnivåer kan leda till sänkta nivåer av både könshormoner och sköldkörtelhormon. Den senare innebär i sin tur sänkt ämnesomsättning. Precis som jag skrivit ovan så beror effekten på hur känslig man är för hormonet, men för de med leptinproblem från början så kan detta få rejäla konsekvenser i form av infertilitet och hypotyreos. Så från en som varit där själv – kalorisvält dig inte i ett försök att tappa vikt. Det kommer inte att fungera på sikt, och du kan få behöva jobba i år för att återställa kroppen igen.
/M
Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?
Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.
Vad gör det här med våra kroppar?
Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!
Kortisol och hormoner
Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.
Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.
/M
FÖR ATT DU KAN STYRA DIN HÄLSA, INTE TVÄRTOM
