Kortisol
Vad säger ditt ansikte om dig?
Acne på haka, oljig hud, torr hy, pigmentförändringar, hudflikar, avsaknad av yttre ögonbryn, hårstrån på överläppen, rosig hy, stora porer, svullet ansikte, tunn och slapp hy eller har du blek hy? Ditt ansikte säger väldigt mycket om din hälsa. Detta inlägget ger dig en guide.
Både hormonella obalanser, sjukdomar liksom näringsbrister kan visa sig i vårt ansikte. Idag går jag igenom de mest vanliga och typiska orsakerna bakom vissa symptom.
ACNE PÅ HAKA OCH KÄKLINJE: Typiska så kallade androgenproblem där testosteron och/eller DHEA är högt i sig, eller i förhållande till progesteron och östrogen.
ACNE GENERELLT: Det har olika orsaker beroende på när i cykeln det uppstår, var i ansiktet liksom om det pågår konstant. Innan ägglossning kan vara tecken på svårighet att rensa ut östrogen om den är konstant är det troligen problem med inflammation och mage och tarm. Uppstår det i lutealfasen är det en svag ägglossning och/eller överskott av androgener.
OLJIG HY: Överskott av könshormoner, kan vara både östrogen och testosteron. Beror ofta på en svårighet att göra sig av med det och de här kvinnorna lider även ofta av svullna/ömma bröst, svullen kropp och/eller känslomässig PMS som humörsvängningar och gråtmildhet.
TORR HY: Generellt brist/underskott på könshormoner samt ofta låg sköldkörtelfunktion.
SVULLET ANSIKTE: Låg sköldkörtelfunktion. Kan också bero på långvarig stress.
RÖDFLAMMIG HY: Högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron.
PIGMENTFÖRÄNDRINGAR: Vanligt vid både preventivmedel och graviditet och är kopplat till de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. Men det är också starkt kopplat till insulinresistens, alltså blodsockerproblem. Så får du pigmentförändringar så har du troligen ett blodsockerproblem. Kvinnor blir insulinresistenta under en graviditet då pigmentfläckar ofta uppkommer varför det är extra viktigt att hålla blodsocker i schack då. Men även många hormonella preventivmedel påverkar vårt blodsocker negativt.
HUDFLIKAR: Detta gäller små trådliknande, ofta hudfärgade eller svagt färgade prickar. Dessa kommer av insulinresistens och är även de vanliga vid graviditet då kvinnan som nämnt ovan blir insulinresistens, särskilt i sista trimestern.
TAPPAR YTTRE DELEN AV ÖGONBRYNEN: Kan bero på låg sköldkörtelfunktion.
STORA PORER: En dålig kosthållning med mycket socker och dåliga oljor – blodsockerproblem och inflammation.
PLITOR: Liksom ovan beror detta på dålig kosthållning – oljor och socker.
BLEK HY: Näringsbrist, skulle särskilt kika på järn.
TUNN OCH SLAPP HY: Näringbrister och en eventuell ätstörning och/eller snabb viktnedgång. Det är när hyn tappar elasticitet och detta kan även ge så kallad kalkonhals. Vi behöver byggstenar för att bygga en stark och frisk hy som ”orkar hålla” (och det är möjligt långt upp i åren).
/M
Kan man ha trötta binjurar?
Svårigheter i att vakna och komma igång på morgonen, är söt- och saltsugen, har yrsel, hjärndimma, ingen eller väldigt lite sexlust, blir trött på eftermiddagen och kan inte längre lösa problem och vara stresstålig – Känner du igen dig? Betyder detta att du har trötta binjurar? Förmodligen inte. Kan man ha trötta binjurar? Man kan ha en sjukdom som drabbar binjurarna som heter Addison’s vilket är ett allvarligt tillstånd. Det är dock mer troligt att din hjärna fått nog av stress och press och att du därför känner igen ovan symptom. Vi börjar från början.
Vi får inte trötta eller utmattade binjurar. Istället är det hjärnan som säger stopp!
Binjurarna är två små ”hattar” på njurarna och de tillverkar mängder av olika hormoner. Bland dessa hittar vi livsviktiga hormoner som kortisol, adrenalin, noradrenalin och DHEA liksom östrogen och testosteron, särskilt efter menopaus. Vi har en daglig utsöndring av kortisol som är som högst på morgonen för att därefter avta på kvällen. Kortisol är inte bara ett krishormon utan styr också basala kroppsfunktioner som blodsocker, inflammation och immunsystem samt blodtryck. Vi behöver alltså ha kortisol. Men som du säkert vet är detta också ett hormon som utsöndras under press och stress. Vid direkt fara, som att kliva ut i vägen när en bil kommer så är det adrenalin och noradrenalin som får oss att bli mer närvarande, fokuserade och reflexmässigt agera. Om en situation däremot är långvarig, som en krävande relation, ätstörning, stressigt arbete, dålig självkänsla, hög fysisk belastning i form av mycket träning osv så kan kortisol gå in för att ”rädda” situationen. Kortisol är alltså fantastiskt om det får jobba kortvarigt och som det ska. Får det däremot arbeta under lång tid bryts kroppen ned. Om detta sker under långa perioder så kommer hjärnan – för att skydda kroppen – säga stopp. Det gör den genom att minska ett hormon som heter ACTH. ACTH säger till binjurarna att producera bland annat kortison, och utan detta gör den inte det. Det är då vi får symptom som de jag nämnde i inledningen. Kroppen gör alltid saker för att skydda oss. Det är förresten också kortisol som hjälper till att hantera skador som benbrott och skärsår samt infektioner. Så när hjärnan säger stopp kan vi också få problem med att läka och vi kan drabbas av många infektioner.
Du kan läka! Men du behöver ge kroppen stöttning i form av näring och mental träning.
Utbrändhet är bara ett symptom på att hjärnan säger stopp. Många går inte in i den berömda väggen utan får istället sömnsvårigheter, håravfall, nedstämdhet, orkeslöshet, låg kroppstemperatur, lågt blodtryck, torr och tunn hud, hjärtklappning, förstoppning samt brist på energi och lust till att göra saker. Kan du läka? Ja det kan du, men kroppen behöver återhämtning genom ordentligt med kvalitativ mat och näring liksom sömn, trygghet och mental träning. Här är det nämligen lika viktigt vad vi gör mentalt som fysiskt. Negativa och ”giftiga” tankar kommer hämma läkning oavsett hur väl du äter eller rör på dig.
När hjärnan säger stopp till binjurarna så får vi inte bara problem att komma ur sängen på morgonen, vi får också problem med att avgifta oss, reglera vätskebalans, skydda oss mot infektioner samt att kemin i hjärnan ändras så att vi får svårare att vara glada, energiska och drivna. Andra effekter är ökad fettinlagring på mage och rygg.
Ibland kan vi behöva hjälp för att ta oss ur den här spiralen och då finns det exempelvis kosttillskott som kan hjälpa. För mer råd om vilka som kan passa just dig – ta hjälp eller se generella tips HÄR och HÄR
/M
Hur kommer man till rätta med symptom?
Att komma tillrätta med hälsoproblem och symptom kan vara en utmaning. Det finns hur mycket information på nätet som helst vilket är både bra och dåligt. Bra för att vi kan lära oss saker bekvämt hemifrån, men dåligt för att det inte är några krav på att publicera innehåll på nätet. Därtill, vad gör man med all information om man inte vet vad problemet är? För det är nämligen här vi måste börja.
De flesta som söker till mig har inte brist på kunskap, tvärtom är de flesta väldigt pålästa själva. Vad som ofta är problemet är att de behöver hjälp med att reda i vad som är problemet. Olika ”diagnoser” kräver nämligen sina olika behandlingar, och här kan vi inte gissa eftersom det kan bli väldigt fel.
Vad är den faktiska grundorsaken till dina symptom? Det är här vi måste börja.
Hypothalamus Amenorré eller PCOS?
Den kanske vanligaste problematiken jag ser är att man blandar ihop Hypothalamus Amenorré med PCOS. De kan vara väldigt lika i symptom, båda kan ha PCO, dvs polycystiska ovarier och båda kan ha håravfall liksom uteblivna eller väldigt sporadiska blödningar. Behandlingen för dessa två problem är dock helt olika både vad gäller kost, träning och kosttillskott.
Här behöver man titta på personens livsstil men också provsvar. Om du inte tar hjälp utan försöker reda i detta på egen hand – var då ärlig mot dig själv. Du kanske inte alls känner dig stressad till exempel men vilka krav ställer du på dig själv? Hur ser din historia ut? Bara för att vi anser att vi har lämnat exempelvis en ätstörning bakom oss betyder det inte att kroppen är trygg. Du kan läsa mer om detta HÄR.
Sköldkörtel
Ett annat vanligt problem jag ser är sköldkörtelproblematik, kanske också för att det här drabbar så oerhört många. Väldigt många har symptom men de ligger inom referens på sina provsvar. Så det första är ju att referens är väldigt breda och inte säger någonting om vad som är optimalt för just dig. Så om du har symptom som trötthet, hjärndimma, håravfall, frusenhet, minnesproblem, förstoppning osv så löser ju inte de sig bara för att provsvaren visar ”normalt”. Men en sak att komma ihåg är ju att sköldkörteln inte bara slutar fungera utan anledning. Åtminstone inte för merparten av befolkningen. Istället har vi underliggande faktorer som stress, inflammation, näringsbrist, dieter, antikroppar, miljögifter med flera som påverkar. Så även om symptom går ihop med provsvar som ligger utanför referens så är det inte säkert att medicin fixar hela problemet. Tvärtom. Med det sagt är jag absolut inte emot medicin, det är fantastiskt i de fall det behövs. Men vi behöver se till hela bilden också.
Så för att summera sköldkörtel: Du kan ha problem med sköldkörteln även om provsvar är inom referens. Vårt hormonsystem är mer komplext än så och för det första så ser vi inte alla markörer i vanliga blodprover, därtill ser vi inte hur cellerna reagerar på hormonerna. Men kika på hela bilden, hur lever du och vad kan ha orsakat detta? Innan du springer iväg och inhandlar tillskott eller ändrar din kosthållning, har du verkligen sett grundproblemet?
Återigen så har vi helt olika behandlingsmetoder till en sköldkörtelproblematik om det beror på näringsbrist, autoimmunitet eller stress. Och vad som används för näringsbrist (exempel tillskott av jod) kan vara direkt skadligt om problemet är antikroppar. Detsamma gäller om det är en diet (ex lågkolhydrat eller vegan/vegeterian) jämte inflammation.
Du kan läsa mer om sköldkörteln HÄR.
Jag kommer att lägga upp mer information på min Patreon om hur du kan börja gräva i dina symptom, men framför allt hur du tolkar dem. Patreon är en sida där jag lägger upp material i video, text och ljud. Jag vill kunna göra information tillgänglig för alla men då detta också är min inkomstkälla tar jag betalt för det som går mer på djupet. Här har du också möjlighet att ställa frågor och få svar.
/M
Stress – Hur stor påverkan har det?
”Jag äter bra, tränar och ändå mår jag inte bra – hur kommer det sig Maria?” Efter en stunds samtal framkommer den lilla detaljen att personen arbetar på ett krävande arbete, renoverar huset, tränar fem dagar i veckan, äter för lite och undrar om det här egentligen är vad hon eller han vill göra med sitt liv. Jag skriver absolut inte detta med sarkasm eller hån, detta är verkligheten för oerhört många människor. Hur stor påverkan på vår hälsa har egentligen stress, fysisk som mental? Vad är viktigast – att äta bra eller stressa ner? I det här inlägget kommer du att förstå stress och dess påverkan på kroppen och varför det är den absolut viktigaste faktorn att adressera när det kommer till hälsa.
En stressor är positiv när den är tillfällig och övergående samt följs av en återhämtningsfas. En stressor är negativ när den är konstant under lång tid.
Då kör vi igång. Vad ÄR stress? Stress är något som gör att vår kropp behöver göra något extra för att klara av händelsen. Vi svarar genom att pumpa ut hormoner och signalsubstanser som kortisol, adrenalin och noradrenalin till exempel. Dessa gör oss mer alerta genom att vi får tillgång till mer energi och vi blir mer uppmärksamma. En stressor är i sig inte negativ, träning är till exempel en stress liksom att äta vissa typer av hälsosamma livsmedel. Båda dessa gör att vår kropp bygger upp sig så att den blir lite bättre än den var innan så att den ska klara av sådana här typer av händelser igen, fast mer effektivt! Så stressorer är helt enkelt utvecklande och bra för oss. Men när är då en stressor negativ? När den pågår under en för lång tid utan tid för återhämtning. En stressor är positiv när den är tillfällig och övergående samt följs av en återhämtningsfas. En stressor är negativ när den är konstant under lång tid.
Hur skiljer man då en positiv stressor från en negativ?
Det här är klurigt. Stress är sällan andan i halsen och mer en gnagande tanke och oro, därför kan den vara svår att identifiera. Att träna x antal gånger i veckan eller lägga upp bra mat på tallriken är ju väldigt mätbart och tydligt. Att ”stressa ner” och återhämta sig är varken mätbart eller tydligt. Tvärtom är det mer av en känsla. Att inte utvecklas och känna att man har stagnerat eller att inte ha kontroll över sin egen situation är till exempel vanliga faktorer bakom stress.
Exempel på saker som stressar:
- Jobbrelaterad stress
- Att inte utvecklas, stagnation
- Att inte tycka om sitt arbete
- Att känna att man inte har kontroll över sin situation
- Inflammation
- Svajigt blodsocker
- Ensamhet
- Vara bitter på saker som hänt
- Banta eller äta för mycket
- Att oroa sig och älta
- Krävande relationer
- Resor
- Snabba viktföränignar, både upp och ner i vikt
- Sömnbrist och/eller dålig sömnkvalitet
- Oroa sig över och/eller ta hand om sjuka familjemedlemmar
- Ilska
- Pessimistisk världsbild
Hormonkalendern handlar om kvinnors hormoner och vad du själv kan påverka när det kommer till livsstil som stress, kost, sömn och träning. Kan jag ha symptom på både högt och lågt kortisol samtidigt?
Högt och lågt kortisol och Binjureutmattning
Långsiktig stress kan leda till lågt kortisol, hur funkar det och får man slut på kortisol då?
Kortisol är som sagt livsnödvändigt om det får arbeta som det är tänkt vilket är högt på morgonen så att vi är pigga och alerta när vi vaknar, och lågt på kvällen så att vi kan sova. Då får cellerna vila mellan påslagen och göra annat. Om vi däremot lever ett liv som kräver ett ständigt kortisolpåslag, även på tider där det inte ska vara högt så kommer hjärnan förr eller senare att säga stopp. Det är nämligen hjärnan som säger till binjurarna att tillverka kortisol liksom många andra hormoner, balansen sköts sedan av en så kallad negativ feedbackloop där mängden justeras beroende på vad som finns i omlopp. Binjureutmattning är därför inte en korrekt term eftersom det inte är binjurarna det är fel på, det är hjärnan som valt att säga stopp. Den gör det här för att skydda dig eftersom högt kortisol i längden blir toxiskst för cellerna. Så nej du får inte slut på kortisol, såvida du inte har en sjukdom som Addisons.
En annan sak som händer är att cellerna slutar svara på kortisol. Detta är samma mekanism som vid diabetes typ 2 där cellerna slutar svara på insulin, just för att det finns för mycket hela tiden. Så dels drar hjärnan ner kortisolproduktionen och dels svarar vi sämre på kortisol. Detta är anledningen till att vi kan ha symtom på både för högt och för lågt kortisol samtidigt.
Symptom på Högt kortisol
- Du tänker alltid på nästa uppgift vad du än gör
- Rastlös men samtidigt trött
- Svårt att somna på kvällen
- Instabilt blodsocker
- Viktuppgång på mage och rygg
- Lätt för att bli irriterad och arg
- Hudproblem som eksem och plitor
- Håravfall
- Sug efter sött oavsett hur mätt du är
- Du blir skakig och yr om du inte ätit på länge
- Högt blodtryck
- Ältar
- Svårt för att bli gravid
Symptom på Lågt kortisol
- Trött på morgonen när du vaknar
- Svårt att lösa problem
- Stresskänslig
- Lågt blodsocker
- Lågt blodtryck
- Svårt att somna
- Tappar energin runt dagen, särskilt vid 14-15-tiden
- Sjuk ofta och svårt med återhämtning
- Läker sår väldigt långsamt
- Blodtrycksfall och yrsel
- Suddig syn vid ansträngning
- Nedstämd
- Sug efter salt och sött
Stress och dess påverkan på kroppen
Kortisol är kroppens chefshormon och påverkar en mängd sak i kroppen. Om vi befinner oss i konstant stress så är det många saker som får prioriteras bort och vanliga effekter är:
- Nedsatt sköldkörtelfunktion, hypotyreos.
- Minskad sexlust
- Förstoppning, diarré eller andra matsmältningsproblem
- Utebliven ägglossning vilket innebär både minskat östrogen och progesteron. Detta kan leda till PMS men också torra slemhinnor och utebliven eller oregelbunden menstruation.
- Hormonella obalanser som PCOS eller HA – Läs mer om det HÄR.
- Åldrar kroppen och ökar risken för en mängd olika sjukdomar som autoimmunitet, hjärt- och kärlsjukdom, Alzheimers och cancer.
Vi kan alltså slå fast att stress är en av de absolut viktigaste faktorerna att adressera när det kommer till hälsa!Vi kan aldrig kontrollera allt som händer i våra liv, men det finns alltid något vi kan kontrollera.
Vi kan aldrig kontrollera allt som händer i våra liv, men det finns alltid något vi kan kontrollera. Genom att fokusera på detta något kan vi vända vår situation och vår inre, farliga stress. Det finns intressant forskning kring detta och KASAM, känsla av sammanhang vilket studerar vad som gör en människa frisk framför vad som gör någon sjuk. Varför klarar vissa personer livets motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det. Aaron Antonovsky sammanfattar detta till tre ledord som är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Detta innebär att om en människa ser något som hanterbart, begripligt och meningsfullt så klarar hon eller han sig bättre.
/M
Onlineföreläsning Stress
I min Online föreläsning går jag igenom mer om stress och hur det påverkar kroppen. Men också vad du kan göra själv och vilka tillskott som kan hjälpa! Läs mer och boka en plats här. Du får också tillgång till föreläsningen i efterhand om du vill välja ett eget tillfälle att titta.
Lågt kortisol ger lågt blodsocker
Är ett lågt blodsocker alltid bra? Det beror på. Ett lågt blodsocker kan indikera på lågt kortisol och problem med HPA-axeln och vad som populärt kallas för binjureutmattning. Detta används för att definiera lågt kortisol vilket kan ske efter en tid med hög stress i kombination med för lite återhämtning. Har du yrsel, lågt blodtryck eller ingen sexlust? Upplever du konstant trötthet eller har du svårt att äta på morgonen? Du kan ha problem med lågt kortisol.
Symptom på lågt kortisol
- Trötthet på morgonen när du går upp
- En krasch på eftermiddagen runt 14-16-tiden
- Svårt att återhämta sig efter träning (ännu tröttare i dagar efteråt)
- Svårt att återhämta sig efter infektion
- Lågt blodtryck
- Yrsel
- Dålig blodcirkulation
- Ingen eller låg sexlust
- Obalans mellan könshormoner
- Låg kroppstemperatur
- Sug efter salt
Varför får man lågt kortisol?
Om man stressar under en lång tid i kombination med för lite återhämtning så kan kortisolet gå från att vara högt till att bli lågt. Kortisol ska ha sin naturliga dygnsrytm och det ska svara på stimuli, dvs utsöndras vid behov. Vid problem med kortisol är det här systemet rubbat och kroppen mäktar inte med att svara på samma sätt längre. Detta kallas för ”binjureutmattning” eller dysfunktion i HPA-axeln. HPA står för hypotalamus, hypofys och binjurar fast på engelskans hypothalamus, pituitary gland, and adrenal glands. Kortisol är ett fantastiskt och livsnödvändigt hormon om det får verka när det ska och i lagom mängd. Kortisol ska vara högt på morgonen, avta under dagen och vara lågt på kvällen. Både för högt och för lågt kortisol ger en mängd symptom, och ingen av dessa tillstånd är önskvärda.
Kortisol kan bli lågt till följd av för höga stressnivåer under för lång tid.
Ett för högt kortisol trycker ner immunsystem, hindrar läkning av kroppsvävnad, och stör blodsockerhanteringen. Det senare är anledningen till varför man ofta får en fettinlagring på mage och rygg vid problem med kortisol, en så kallad äppleform – även om man i övrigt är smal. Högt kortisol ger också ofta sömnproblem och en rastlöshet på kvällen även om man varit trött under dagen. Lågt kortisol är lika illa och leder till en konstant trötthet, hjärndimma, svårt att lösa problem, nedstämdhet, lågt blodtryck, låg kroppstemperatur och så vidare. Lågt kortisol kan också bidra till autoimmun sjukdom då kortisol är ett måste för att reglera delar av immunsystemet som inte fungerar. Exempel kan vara sköldkörtelproblem som Hashimotos eller Graves eller reumatiska sjukdomar.
Binjureutmattning
Termen binjureutmattning är inte korrekt då det inte är fel på binjurarna i sig, utan på signaleringen från hjärnan men problemet kvarstår – efter en lång tids stress så blir kortisolet lågt. Som nämnt ovan är dysfunktion i HPA-axeln en mer korrekt term då det är hjärnan som bestämmer att det är skadligt för kroppen att behålla höga nivåer kortisol – därför drar den ner signaleringen eller ”ordern” om att producera detta.
Utbrändhet är bara en effekt av dysfunktion i HPA-axeln. Alla behöver inte bli utbrända till följd av stress.
Lågt kortisol ger lågt blodsocker
En vanlig effekt av lågt kortisol är problem med blodsockerhantering och att få lågt blodsocker mellan måltider. Personer med lågt blodsocker mellan måltider kan ha ett högt/normalt blodsocker efter måltid. För de här personerna är det viktigt att äta regelbundet och att inte fasta förrän kroppen är återhämtad. Dessa personer har en tendens att inte vara hungriga på morgonen när de vaknar, men det är viktigt att äta frukost ändå och det ska vara en proteinrik sådan. I början kan det kändas motigt men efter några dagar vänjer man sig.
När kroppen mår bra igen kan man hoppa över måltider och köra fastor men som sag – inte för att bli frisk. Det kommer bara att stressa kroppen än mer.
Kolhydrater
En person med lågt kortisol bör inte äta för lite kolhydrater även om mängden givetvis är individuellt. Kvalitativa kolhydrater som rotfrukter, potatis och bär brukar dock vara nödvändigt för tillfrisknande.
Om kroppen ska kunna återhämta sig och hitta tillbaka till sitt naturliga tillstånd, dvs att ha högt kortisol på morgonen och lågt på kvällen samt att svara på olika stimuli så kräver det återhämtning, näring och en livsstilsförändring. Det går att komma tillbaka, men det kräver arbete.
Provtagning
Om du få en snabb indikation på hur det står till med ditt kortisol så kan du testa dig via mina symptomtester för lågt kortisol och högt kortisol.
Fasteblodsocker (glukos) och långtidsblodsocker (HbA1c) är inte tillräckliga markörer för att bestämma ovan då båda dessa kan vara låga hos personer med lågt kortisol som grundproblem.
Blodsockermätare
Med hjälp av en blodsockermätare kan man också se hur man ligger till med sin blodsockerhantering. Det kräver dock att man tar testerna flera gånger under dagen. Man kan köpa en blodsockermätare på apoteket.
Salivprov
Letar du provtagning för kortisol? Ett bodprov på morgonen är inte så intressant för att testa kortisol. Däremot är saliv- eller urinprov som tas vid flera tillfällen under en dag det.
Läs mer om att testa könshormoner + kortisol + DHEA HÄR
DUTCH-test
Vill du ha ett riktigt bra test för hur din kropp reagerar på stress så rekommenderar jag DUTCH test, läs mer HÄR.
Vill du ha hjälp med rådgivning så kan du läsa mer om hur jag arbetar samt boka tid HÄR.
/M
Balansera ditt kortisol
Frågor kring kortisol och stress är de absolut vanligaste jag får – hur kan man balansera sitt kortisol? Hur sänker man ett högt kortisol, och hur höjer man ett för lågt. Vilka tillskott ska man använda när, och vilka ska man undvika när. Det snabba svaret är att ett högt eller lågt kortisol inte balanseras av kosttillskott. Alls. Istället måste man skilja på negativ och positiv stress, liksom se över sin kost och livsstil. Hur påverkas kroppen av hur du lever, äter, tränar, sover och tänker? Balansera kortisol på rätt sätt.
Kortisol är livsviktigt
Kortisol är livsviktig och inte alls negativt när det får arbeta som det är menat att arbeta. Kortisol är det som gör att vi kommer ur sängen på morgonen, det gör att kroppen kan hantera olika infektioner från bakterier, virus och parasiter liksom inflammationer från exempelvis sår och skador. Men det är också avgörande vid träning och pulshöjande aktiviteter, och som ni säkert vet, så utsöndras extra mycket vid stressande situationer.
Stress som i utsöndring av kortisol och andra stresshormoner är helt enkelt positivt och livsviktigt för kroppen.
Däremot så kan det ju förstås bli för mycket av det goda – så kallad negativ stress. Negativ stress är stress som inte är konstruktiv och som inte kombineras med återhämtning.
Stress utan återhämtning leder till
- Sämre blodsockerhantering och fettinlagring på mage och rygg (även om vissa personer går ner i vikt istället)
- Hormonella obalanser bland könshormoner
- Sköldkörtelproblem
- Högt blodtryck
- Ökad risk för demens
- Sämre blodfettsprofil (kolesterol)
- Sämre immunförsvar
- Tappar muskelmassa
- Lägre ämnesomsättning
- Problem med matsmältning
- Förstoppning
- Sura uppstötningar
- Diarréer
Du kan läsa mer om stress i min bok hormonkalendern, sid 34. Finns även på bokus.
När man kört på full gas för länge så kan det bli så att kroppen drar ner på produktionen av kortisol och andra stresshormoner. Det här gör den för att skydda kroppen och det är sällan för att det är fel på binjurarna i sig, organet där kortisol tillverkas, utan det är snarare så att hjärnan slutar skicka signaler om att tillverka mer. Om det inte var dags för en kost- och livsstilsförändring tidigare så är det verkligen dags nu!
Kortisol och autoimmunitet
Vad som inte är särskilt känt är att ett för lågt kortisol gör att risken ökar för autoimmuna sjukdomar, då en höjning av kortisol på morgonen har en immunreglerande effekt, dvs det gör att de celler som inte fungerar som de ska förstörs. Själv hade jag ett oerhört lågt kortisol när jag insjuknade, och det förblev lågt under många, många år. Det bidrog till ständig trötthet och att jag inte kunde göra något för intensivt vad gäller träning (eller ens vardagssysslor i perioder) utan att få yrsel och må oerhört dåligt.
Vad är negativ stress?
Så vad är egentligen negativ stress då? Hur vet man om man befinner sig en karusell av negativ stress och för lite återhämtning? Det kan ingen annan avgöra än du själv. Jag stressas inte av samma saker som du, jag tankar inte energi på samma sätt som du så att jämföra produktivitet eller sysslor är inte till hjälp. ”Men hon gör ju allt detta och mår jättebra…” Spelar ingen roll. Du måste titta på dig själv, och enbart dig själv. Hur känns det i din kropp?
Saker som innebär negativ stress:
- Dålig kosthållning i form av skräpmat, mackor och socker – oerhört stressande för kroppen
- Äter för lite mat
- För lite sömn
- Att inte trivas på ditt arbete
- Att känna dig ensam
- Att inte veta vad ”du ska göra med ditt liv”
- Att inte utvecklas
- Negativa tankar och dålig självbild
- Oro och ångest
Att göra en livsstilsförändring och komma till rätta med negativ stress tar tid och är svårt. Vi är vanedjur kring det mesta vi gör, tänker, äter, känner och så vidare, hur mycket vi än vi vill se oss som ”spontana och utvecklande”. Men det går att förändra och förbättra allting, om man har bestämt sig och bibehållen sin motivation. Motivation är något man måste skapa själv. Det är ingenting man hittar eller kan vänta på ska dyka upp. Det här kan ju förstås kännas oerhört svårt och tungt i samband med exempelvis utbrändhet och utmattning, när man absolut inte känner att man orkar ta tag i något och allra minst göra några större förändringar. I sådana situationer rekommenderar jag att man tar hjälp av exempelvis en kostrådgivare och coach (som jag) så att man kommer igång och får en riktning.
Balansera ditt kortisol
- Bra och näringsrik kost – Detta lugnar kroppen och ger den rätt byggstenar så att den kan tillverka alla de signalsubstanser och hormoner den behöver för att må bra
- Träning – Vältränade människor hanterar stress bättre än otränade.
- Inrätta en ordentlig sovrutin
- Lägg in återhämtning – Hur hämtar du energi? Planera in det i kalendern oavsett om det är promenader, meditation, ett bad, att rita, läsa en bok eller leka med barnen.
- Mental träning för att komma till rätta med negativa tankar, oro, vantrivsel på arbete, dålig självbild osv
Det är egentligen inte mer komplicerat än så att balansera sitt kortisol, det finns inga quickfix eller magiska drycker. Kroppen läker sig själv när man börjar ge den vad den vill ha. Det är helt enkelt en grundläggande livsstilsinventering, vilket absolut inte innebär att du ska förändra allt. Men du behöver lägga om fokus och planera in det som får dig att må bra i lika stor utsträckning som alla måsten och sysslor. Du behöver din stund för återhämtning, vad det än kan vara för aktivitet för just dig.
Och som du kanske sett mig skriva förr – Det är när du behöver återhämtning som allra mest som det känns som ett motstånd att ta den där promenaden eller sitta i stillhet. När du inte behöver det däremot så är det inte särskilt svårt eller jobbigt. Planera in det oavsett hur det känns, och gör det.
Kosttillskott
Först när man gjort sin livsstilinventering, insett sina problemområden och gjort upp en plan för hur man ska komma till rätta med dessa så kan man hjälpa till med kosttillskott som exempelvis ashwagandha, magnesium och rosenrot. Dessa är väldigt effektiva om de används rätt. Men det är viktigt att ha koll på sin kost och livsstil först. Ett kosttillskott kommer som sagt inte att lösa problemen åt dig.
Om du är intresserad av produkter som kan komplettera en kost- och livsstilsförändring så hittar du de samlade HÄR.
/M
Tester
Vill du veta mer om du har problem med kortisol? Ta mitt quiz på lågt kortisol eller högt kortisol och få en indikation med en gång. När du vet vart du befinner dig kan du börja arbeta på att balansera ditt kortisol.
Provtagning
Du vet väl att du kan testa dina hormoner via Matstarkts Hälsotest på Medisera? I testet ingår 15 blodmarkörer som testar sköldkörtelfunktion, könshormoner, blodsocker och vissa markörer för stress.
Läs mer om Matstarkts hälsotest
Med koden matstarkt får du 100 kronor i rabatt.
Om du är kvinna som fortfarande menstruerar tas provet på dag 21 i din cykel, dvs ca 7 dagar innan beräknad menstruation. Räkna baklänges från den dagen du väntar din menstruation. Provet tas även fastande.
Har du passerat menopaus eller är man kan provet tas när som helst under månaden. Provet tas på fastande mage.
5 reaktioner på negativ stress
Stress kan ju som ni säkert vet vid det här laget både vara positiv och negativ. Positiv stress utmanar och utvecklar oss som människor medan negativ stress gör precis tvärtom. Det ”bryter” ner oss. Det finns en kvinna som heter Syvlia Boorstein, psykoterapeut som även vekar inom den buddistiska läran. Hon har kommit fram till ”5 reaktioner på negativ stress” som jag tycker är väldigt bra. Det finns nämligen några mönster man kan leta efter – hos sig själv eller andra för att se hur det står till. Tvärtom mot vad många tror så är stressens påverkan väldigt subtilt, och vi är ofta inte medvetna om att vi är mitt uppe i det. Här kommer dem.
5 reaktioner på negativ stress– Älta– Blir förbannad och irriterad– Lägga sig ner och ge upp– Göra sig själv till offret– Ta till mat, alkohol eller sex för att må bättreJag ska förklara de här lite närmre. Ofta har människor ett par olika strategier för att hantera stress, så det ena utesluter inte det andra.Vad gäller älta så är det dels när man ältar problemet eller situationen ifråga, men också när man hela tiden matar in meningar som ”Det är så mycket nu” eller ”Jag är så stressad”. Gör det här dig mindre stressad eller mer stressad?Det är inte helt ovanligt att bli förbannad och irriterad under situationer, och jag tror att alla kan känna igen både sig själv, en kollega eller en partner i detta.Vissa personer reagerar med att lägga sig ner och ge upp, ”Det är ändå ingen idé”, ”Det kommer aldrig att gå”. Hjärnan står still och tankeverksamheten avstannar.Att göra sig själv till offer betyder att tankarna och kommunikationen tar sig i uttryck i form av ”Allt jag gör blir fel”, ”Det är alltid mitt fel” ”Det spelar ingen roll vad jag gör, det blir fel ändå”.Sist men inte minst så har vi nog den absolut vanligaste taktiken: Att ta till mat, alkohol eller sex för att må bättre och dämpa känslor. Man småäter, snacksar, dricker kaffe eller tar ett glas vin för att slappna av.Jag kan av egen erfarenhet berätta att det händer otroligt mycket om man lyckas identifiera och avstå från ovan beteenden. Att ta en paus och känna efter vad det verkligen är som händer. Då kommer tankar och känslor istället och man kan få fantastiska insikter om sig själv. Vad är det som händer i kroppen, varför öppnar man till exempel kylskåpet eller skafferiet? Eller varför gör man sig till offer?Det ligger mycket information i att erkänna och studera sina beteenden och strategier. När och varför skapade du dig den specifika strategin? Men framför allt – tar detta dig framåt?/MFörresten, jag skriver mer om hur stress påverkar alla andra hormoner i Hormonkalendern, länk HÄR.Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?
Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.
Vad gör det här med våra kroppar?
Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!
Kortisol och hormoner
Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.
Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.
/M
Hormonell obalans – Generella symptom
Vad gäller hormonell obalans så kan man generellt säga att de med sköldkörtelproblem främst har problem med trötthet, svårighet att gå ner i vikt och de har väldigt låg energi i den fysiska kroppen. Man orkar helt enkelt inte. För de med problem med kortisol så är oro, ångest och depression de dominerande symptomen och har man problem med de kvinnliga könshormonerna så är det särskilt hjärndimma, rikliga och/eller smärtsamma blödningar och PMS som utmärker sig. När androgener spökar så är det istället PCO/PCOS, ingen sexlust, infertilitet och acne som är problemet. Det finns självklart en hel uppsjö med symptom, och de varierar från person till person. Vi blir till exempel även trötta vid problem med kortisol liksom vi kan ha svårt att tappa i vikt vid brist på könshormonet progesteron. Därtill har vi en faktor till, och det är att kroppen är ett system vilket innebär att samtliga hormoner påverkar varandra. Du kommer att märka att många symptom uppstår vid olika obalanser, och därför är det viktigt att gå på grundorsaken till en hormonell obalans så att vi inte skapar än mer kaos.
Kan man titta på en person och se hennes hormonella status?
-Ja det kan man faktiskt!
Att ha lite extra fett inlagrat på…
…RUMPA OCH LÅR: Högt östrogen. Den här personen är ofta ”päronformad”.
…MAGE: Högt insulin, högt kortisol och lågt östrogen. Det här gäller både ovanför navel, buk och ”love handles”. Ofta har den här personen smala ben.
…RYGG: Högt insulin och/eller högt kortisol
…ÖVERARMAR: Högt insulin
…NACKE OCH I ÖVRE DELEN AV RYGGEN: Högt insulin
…ANSIKTE OCH UNDER HAKA: Högt kortisol och/eller högt insulin
…GENERELL VIKTUPPGÅNG ÖVER HELA KROPPEN: Låga nivåer sköldkörtelhormon
Däremot så är det helt normalt för en kvinna att ha underhudsfett. Vi ser alla olika ut av många anledningar, men att ha lite underhudsfett tyder inte på en hormonell obalans. Det är istället när fett lagras in på ställen där det inte bör vara som det uppstår problem, och inte så mycket ur ett estetiskt perspektiv som ur hälsosynpunkt. Det är ditt uppdrag att ta ansvar för hur och när din kropp mår som bäst!
/M
Inlägget är ett utdrag ur boken Hormonkalendern – Länk till boken HÄR
