• Hormoner

    Är det ohälsosamt att vara tjock?

    Fick en så himla bra fråga från en följare på instagram som gällde om hur man vet att man är frisk trots lite hull. Med tanke på allt som florerar idag och synen på vad hälsosamt är och inte är så ville jag gärna ge ett ordentligt svar. Historien har verkligen tagit oss kvinnor genom en bergochdalbana och bara 1900-talet har bjudit på både Marily Monroe, twiggy och crossfit-kroppar. Men vad är då hälsosamt?

    Att ha lite extra hull som kvinna är absolut inte ohälsosamt – tvärtom! Att ha hormonell hälsa är däremot att vara hälsosam, det är ett kvitto kan man säga och det här ligger inte i att vara för tjock eller för smal, åtminstone inte bara. Vissa kvinnor är smala naturligt och har perfekta cykler, andra behöver mer hull för att ha det. Ytterligare andra är överviktiga men har ”ändå” problem. Inget är fel och i mitt arbete struntar jag i vad en kvinna väger. Vad jag bryr mig om är hur kvinnan förhåller sig till mat, till sig själv, träning, prestation osv. Det handlar om hur din kropp mår och hur trygg den är. Trygghet har inte bara med fettprocent att göra utan även tankar, känslor , galen träning, minimalt med mat, för mycket socker eller för lite näring och andra typer av stress. Det är alla olika former av det.

    Men återigen – är det hälsosamt med fettprocent? Ja! Men… det beror också på. 

    Om din kropp inte svarar dig, om du kan dra ner på maten och träna mer men den vägrar släppa envisa depåer så har du en kropp som är i stor obalans. Våra kroppar är inga förbränningsmaskiner och mat är definitivt inte bränsle. Hur kroppen ser ut är ett resultat av vad som sker hormonellt.  Vad skickar vi för signaler? Vad får kroppen för information? Jag säger inte att kalorier absolut inte betyder något, vad jag säger är att det inte är det enda som betyder något. 

    Så tänk om du skulle vända på det och titta på att platsen du befinner dig på idag kanske bara är din kropps sätt att försöka få dig att överleva?

    Det är nämligen ingen slump att människor helt plötsligt börjar tappa vikt när de har semester eller “inte orkar bry sig längre”. Kroppen kan börja prestera när man lägger ner piskan. 

    Att lägga på sig i vikt är nämligen dels en försvarsmekanism och därför kan man vara jättesmal och sjuk, man kan också vara mullig och kärnfrisk. Det handlar liksom inte om det. Att ha högt blodsocker är livsfarligt varför kroppen lagrar in det som glykogen och fett. Att inte göra det, att förbli smal hur mycket skräp man än äter kan därför vara farligt – då fungerar kroppen inte som den ska. Att vara mullig kan därför vara hälsosamt beroende på vart det sätter sig på kroppen, dvs hur det lagras in. Men återigen, det handlar inte bara om det – man måste se hela bilden. 

    Att lägga på sig i vikt är också ett sparande, en sorts säkerhet att det finns lite extra depåer för att säkra överlevnad liksom att klara en eventuell graviditet. Var den här gränsen går, hur mycket just din kropp vill ha och behöver för att känna sig trygg beror på många saker: genetik, historia, stress… för att nämna några. Hur har du hanterat tidigare “lågkonjukturer”?  Har den varit med om perioder där flödet av inkomster har ekat tomt och blivit orolig, eller har den blivit trygg med ett ständigt flöde oavsett omständigheter? Att det alltid ordnar sig, eller att det tvärtom är oerhört instabilt och osäkert i huruvida saker löser sig. 

    Hur mycket behöver du kämpa för att kroppen ska svara på träning och kost? Ju mer du behöver kämpa, desto mer otrygg kan man enkelt förklara att den är. Kanske är det tankar och känslor, kanske är det att du äter saker du inte tål, kanske är det att du sover dåligt… orsakerna är många och alla de här faktorerna är synonymer med stress. Generellt behandlar vi inte våra kroppar på ett bra sätt, vi piskar dem och när de försöker skydda oss så piskar vi dem ännu mer. Så tänk om du skulle vända på det och titta på att platsen du befinner dig på idag kanske bara är din kropps sätt att försöka få dig att överleva?

    Det är därför saker som humörsvängningar, irritation, gråtmildhet, nedstämdhet håglöshet, svullna bröst och andra former av PMS liksom smärtsamma menstruationer, uteblivna menstruationer, PCOS osv inte fixas av varken medicin eller kosttillskott. De är beroende av grundstatus i vår kropp – vi måste lägga om hela pusslet! Saker som att äta livsmedel du inte tål, äta mängder med socker och processad mat påverkar självklart i stor utsräckning. Men andra frågor är också värda att ställa sig: hur går dina tankar, är du orolig, ältar du mycket och har du ångest? Kör du en powerwalk innan frukost på morgonen för att sedan äta en fruktsmoothie och ge dig iväg till ett stressigt arbete? 

    Om vi kikar tillbaka i tiden har kvinnokroppen framställts på ett helt annat sätt, och mer lik Marilyn än Twiggy där ”lite hull” behövs för hormonell balans. Eftersom hormonell balans är hälsa är hormonell obalans det inte. Men det har inte med hullet att göra – eller avsaknaden av det. Det har att göra med hur kroppen uppfattar världen! Det har att göra med om vi behöver kämpa eller inte, oavsett om det är att kämpa med att hålla oss fortsatt smala eller kämpa med att ens gå ner ett gram i vikt. Så för att summera, lite hull är inte ohälsosamt i sig liksom att vara “smal och vältränad” är synonymt med att vara frisk. 

    Men det har inte med hullet att göra - eller avsaknaden av det. Det har att göra med hur kroppen uppfattar världen.

    Jag vill också lägga till att fettdepåer är endokrina organ, inte bara “dödvikt” som vi bär runt på. Därför påverkar en kraftig övervikt oss mer än bara utseendemässigt – den gör oss sjuka på en mängd olika sätt. Vad jag skriver om här är bilden av “hull”, “tjock” och “smal” och att den bilden inte är skriven i sten och inte kan definieras av varken sociala media eller tidningsartiklar. Snarare är denna bild förvriden och normalspannet är bredare än vad det visar. 

  • Hormoner

    Vår diet handlar inte bara om vad vi äter

    Inlägget innehåller annonslänk till adlibris. 

    “Men jag vill ha hjälp med min PMS!”. Ja, det är  den här vägen vi får gå, lita på mig. 

    Våra kroppar pratar med oss på olika sätt men generellt kan man säga att symptom är tecken på att något är fel. Vad jag gör, och vi “alternativa” som jobbar på ett funktionsmedicinskt sätt är att fråga varför. Varför är kroppen utbränd och trött, varför har du migrän, PMS, IBS, sköldkörtelproblem, håravfall, autoimmun sjukdom… listan kan göras lång. Vad vi äter har en stor betydelse för hälsan, och kanske den största investeringen vi kan göra då den utgör åtminstone 70% av resultatet. Men de övriga 30% då – vad är det? Jag träffar kvinnor dagligen som befinner sig i situationer där de kämpar med att sätta gränser, att inte vara bra nog, att vilja mer och där målen är väldigt luddiga. Luddiga mål gör att vi får en oerhörd negativ stress. 

    Som min coach säger: Du vill ha något för att du vill känna vad du tror att du ska känna när du får det. 

    Kost utgör minst 70% av vårt mående, men det gör inte de övriga 30% oviktiga. Vad kan vi göra här?

    Vad är negativ stress? 

    Stress kan vara både positiv och negativ, och stress för mig är inte samma sak som det är för dig. Allt handlar om hur det upplevs. Det handlar delvis om den berömda stegen som sätts på fel vägg. Vi klättrar upp på karriär- och livsstegen för att upptäcka när vi kommit upp att den står på fel vägg. Vad vill du egentligen? För vet du inte det är det väldigt svårt att sätta gränser, att prioritera och göra val. Du tappar fart och riktning men framför allt meningsfullhet och tillfredsställelse! 

    Att negativ stress ökar risken för många typer av sjukdomar är inget konstigt då våra tankar och känslor påverkar hormoner i kroppen, vilka i sin tur påverkar alla inre system. Kroppen kan inte skilja på en äkta kris och en upplevd kris. Det är alltså fullt möjligt att stressa ihjäl sig för “fiktiva” kriser och tankar om att inte vara tillräckligt bra, höra till eller aldrig ha nog. “Alla andra” verkar ju fixa det eller vara lyckliga och vara så satans uppfyllda av mening, varför känner inte du så? 

     

    Du tappar fart och riktning men framför allt meningsfullhet och tillfredsställelse! 

    Måste man alltid veta vad man vill? 

    Nej, men man kan ta reda på det. Enda sättet att veta är att testa olika saker. Och det är väl ändå det livet handlar om, att våga testa och ta reda på vad man tycker om?! Och ta reda på vad man inte tycker om. Det är lika viktigt; vilka situationer trivs du inte i, vilka människor mår du inte bra av osv. Det betyder inte alltid att vi kan undvika det till 100% men vi kan skapa en medvetenhet och göra den biten mindre. Inte bara tro att det ska vara på ett visst sätt eller att du borde må bra av det där du trodde att du ville ha. Men när du väl fick det så gör du inte det. 

    Vi människor är beroende av utveckling och utmaning, växer vi inte så dör vi. Vi är också beroende av kvalitativ återhämtning. Hur ser din balans mellan dessa ut? Upplever du inte meningsfullhet och tillfredsställelse så är det något som saknas och det påverkar hälsan, hur bra du än äter. 

    Grunden är en förutsättning för hälsa

    Så vart är jag på väg med detta inlägget? Jo att en bra grund är en förutsättning för hälsa och den behöver många delar; kosthållning, träning, återhämtning men också gränssättning och att “klättra på rätt stege”. En bra coach kan vara en guldgruva liksom terapi. Men för dig som inte kan eller har möjlighet till det kommer här två förslag på böcker att läsa. 

    Mod att vara sårbar - Brené Brown

    Detta är en bok jag verkligen rekommenderar till dig som känner igen dig som en prestationsprinsessa eller perfektionist. Det är en bok som definitiv fått mig att reflektera över både föräldraskap, relationer, hur jag agerar och vilka strategier som inte arbetar för mig.

    Upptäck din livsenergi - Maria Nemeth

    Trots en amerikansk och väldigt "cheesy" titel så är det en bra bok som handleder dig på ett konkret sätt i hur du hittar dina styrkor, din passion och din gnista.

    /M

  • Hormoner,  Kortisol,  Kost,  Östrogen,  Progesteron,  Sköldkörtel

    Vad säger ditt ansikte om dig?

    Acne på haka, oljig hud, torr hy, pigmentförändringar, hudflikar, avsaknad av yttre ögonbryn, hårstrån på överläppen, rosig hy, stora porer, svullet ansikte, tunn och slapp hy eller har du blek hy? Ditt ansikte säger väldigt mycket om din hälsa. Detta inlägget ger dig en guide. 

    Både hormonella obalanser, sjukdomar liksom näringsbrister kan visa sig i vårt ansikte. Idag går jag igenom de mest vanliga och typiska orsakerna bakom vissa symptom. 

    ACNE PÅ HAKA OCH KÄKLINJE: Typiska så kallade androgenproblem där testosteron och/eller DHEA är högt i sig, eller i förhållande till progesteron och östrogen. 

    ACNE GENERELLT: Det har olika orsaker beroende på när i cykeln det uppstår, var i ansiktet liksom om det pågår konstant. Innan ägglossning kan vara tecken på svårighet att rensa ut östrogen  om den är konstant är det troligen problem med inflammation och mage och tarm. Uppstår det i lutealfasen är det en svag ägglossning och/eller överskott av androgener. 

    OLJIG HY: Överskott av könshormoner, kan vara både östrogen och testosteron. Beror ofta på en svårighet att göra sig av med det och de här kvinnorna lider även ofta av svullna/ömma bröst, svullen kropp och/eller känslomässig PMS som humörsvängningar och gråtmildhet. 

    TORR HY: Generellt brist/underskott på könshormoner samt ofta låg sköldkörtelfunktion

    SVULLET ANSIKTE: Låg sköldkörtelfunktion. Kan också bero på långvarig stress. 

    RÖDFLAMMIG HY: Högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron. 

    PIGMENTFÖRÄNDRINGAR: Vanligt vid både preventivmedel och graviditet och är kopplat till de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. Men det är också starkt kopplat till insulinresistens, alltså blodsockerproblem. Så får du pigmentförändringar så har du troligen ett blodsockerproblem. Kvinnor blir insulinresistenta under en graviditet då pigmentfläckar ofta uppkommer varför det är extra viktigt att hålla blodsocker i schack då. Men även många hormonella preventivmedel påverkar vårt blodsocker negativt. 

    HUDFLIKAR: Detta gäller små trådliknande, ofta hudfärgade eller svagt färgade prickar. Dessa kommer av insulinresistens och är även de vanliga vid graviditet då kvinnan som nämnt ovan blir insulinresistens, särskilt i sista trimestern. 

    TAPPAR YTTRE DELEN AV ÖGONBRYNEN: Kan bero på låg sköldkörtelfunktion

    STORA PORER: En dålig kosthållning med mycket socker och dåliga oljor – blodsockerproblem och inflammation. 

    PLITOR: Liksom ovan beror detta på dålig kosthållning – oljor och socker. 

    BLEK HY: Näringsbrist, skulle särskilt kika på järn. 

    TUNN OCH SLAPP HY: Näringbrister och en eventuell ätstörning och/eller snabb viktnedgång. Det är när hyn tappar elasticitet och detta kan även ge så kallad kalkonhals. Vi behöver byggstenar för att bygga en stark och frisk hy som “orkar hålla” (och det är möjligt långt upp i åren). 

     

    /M

  • Hormoner,  Östrogen,  Progesteron

    Spända, ömma bröst och gråtmild? Det beror på östrogen

    Inlägget innehåller annonslänkar till bodystore

    Beroende av var i cykeln vilka symptom dyker upp kan man få en indikation på hur det står till med sin hormonella balans – eller obalans. Just spända och ömma bröst är ett tecken på högt östrogen och så kallad östrogendominans. Som med mycket annat är detta ett av kroppens sätt att prata med dig och en signal om att kroppen behöver hjälp. 

    Detta kan även komma ihop med andra symptom som ökade humörsvängningar som lätt till gråt och irritation. Läs mer om varför i dagens inlägg. 

    Spända, ömma bröst och humörsvängningar – en obalans

    Östrogen är ett hormon som får saker att växa i kroppen – bröst, höfter liksom äggblåsor, livmoderslemhinna och skelett. Men det behöver balanseras upp av progesteron för att inte gå till överdrift och ge oss negativa effekter. Här är svullna, spända och ömma bröst liksom gråtmildhet och humörsvängningar efter ägglossning, dvs så kallad PMS ett tecken på en obalans. Dessa symptom kommer ofta tillsammans, även om det finns undantag och vissa kvinnor bara upplever spända bröst exempelvis. 

    När vi får ömma, spända och svullna bröst under lutealfasen, alltså mellan ägglossning och menstruation eller strax innan menstruation så är detta ett resultat av för högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron. Men en vanlig anledning är också att vi är dåliga på att bryta ner östrogen och få ut det ur kroppen när det är använt, för att göra detta krävs en bra mage och tarm samt lever. IBS, övervikt, förstoppning och insulinresistens är alla potentiella orsaker bakom varför det blir såhär liksom stress och näringsbrister. 

    Vi har alltid olika benägenhet för olika typer av symptom pga miljö, genetik och kost. 

     

    Östrogen är en samling av hormoner där flera ingår:

    Östradiol – Det starkaste östrogenet som tillverkas i våra äggstockar

    Östron – Ett östrogen som främst kommer från fettvävnad och ju mer övervikt, desto mer östron. 

    Östriol – Ett östrogen som främst tillverkas under graviditet men det är också en nedbrytningsprodukt av östriol och östron. 

    Nedbrytningsprodukter – Du kan inte rensa ut östrogen ordentligt pga näringsbrister, förstoppning osv. 

    Xenoöstrogener från mat, dryck, plaster, hud- och hårvårdsprodukter etc 

    Även om man säger att östrogen dominerar i första halvan av cykeln för att sedan ge över stafettpinnen till progesteron, så är faktiskt östrogen som högst efter ägglossning. Det är bara det att progesteron bör vara många gånger högre, nämligen ca 100-500 gånger högre än östrogen. Om man inte har en väl fungerande cykel, och med det menar jag en stark och mogen äggblåsa så blir progesteronproduktionen lägre än vad den ska vara vilket kan ge alla möjliga typer av symptom. Vad för typ av symptom som dyker upp när i cykeln ger en indikation på vad som är problemet, och som sagt är spända och ömma bröst ett tecken på högt östrogen. 

    Vad kan du göra åt spända bröst? 

    Först och främst behöver du ta reda på vad det beror på. 

    • Tar du hormonella preventivmedel alternativt har kopparspiral? 
    • Hur fungerar mage och tarm – går du på toaletten dagligen? 
    • Har du IBS? Läs mer om det HÄR
    • Äter du näringsrikt eller är du vegan/vegeterian med möjliga brister? Äter du då mycket xenoöstrogener som sojaprodukter? 
    • Äter du mycket snabba kolhydrater som mjölprodukter och/eller socker? Känner du ofta sötsug? Läs mer om det HÄR
    • Befinner du dig i förklimakteriet? Under förklimakteriet är östrogen som högst och progesteron som lägst. 
    • Har du en histaminintolerans? Läs mer om det HÄR
     
    Se till att ta hand om ovan nämnda faktorer först och främst, gör en självinventering och se var du befinner dig. Förstoppning gör så att vi tar upp östrogener från avföringen igen, östrogener som ska ut eftersom de är förbrukade. Här behöver vi en väl fungerande galla samt ämnen som “paketera” östrogenet, exempel är fibrer. En hel del näringbrister gör också så att vi inte kan bryta ner östrogen ordentligt, och risken för det ökar om man äter en vegetarisk eller vegansk kosthållning. 
     

    Kosttillskott

    Kosttillskott är ingen lösning men de kan hjälpa. 

    • Magnesium – Hjälper energiproduktion och bra vid humörsvängningar 
    • Beberine – Bra för dig som har IBS och/eller blodsockerproblem. Obs! Ska endast tas som en kur under en begränsad tid. 
    • Bio-Gest – För dig med förstoppning, IBS eller försämrat näringsupptag 
    • Nordbo Mage – För dig med förstoppning. Obs! Tillfällig lösning! 

    /M 

     

    På mina medlemssidor har jag ett helt inlägg där jag går igenom vilka symptom som kan dyka upp när i cykeln, och vad de då beror på. 

     

  • Hormoner

    Kommande föreläsningar på mina medlemssidor

    Under veckan som gått har jag släppt två kortare föreläsningar på mina medlemssidor om dels bra mat men också hormoner i mat. I den sista pratade jag bla om ägg, kött och mejerier liksom soja och baljväxter. Behöver man oroa sig för hormoner i mat? Det korta svaret är att det finns många missuppfattningar kring vart det finns hormoner i mat och vi behöver inte vara rädda för kött, fisk och ägg. 

    Kommande vecka kommer jag att prata om: 

    Vecka 36

    • PMS/PMDS
    • Min historia och klientfall – Vad ser jag som viktiga nycklar att ha med sig. 

    Vecka 37

    • Kvinnligt håravfall

    Vecka 38 

    • Att vara gravid och återhämta sig efter graviditet 

    Vecka 39

    • Smärtsamma menstruationer och/eller rikliga menstruationer
     
     

    Vad är medlemssidorna för något?

    Mina medlemssidor är till för dig som medlem – därför anpassar jag önskemålet utifrån dina önskemål och frågor och ger material i video, ljud och text. Bland annat ligger hela kursen “Hormonkoll” där i ljudformat. Det kommer ut ca 1-4 föreläsningar per månad. 

    PRIS: 9 EUR / Månad

  • Hormoner

    Balans och kost för långsiktig hälsa

    Balans är ett ord som används om väldigt mycket idag, många är ute efter balans. I ärlighetens namn tror jag att den jakten kommer att göra en väldigt besviken. Ordet balans handlar väldigt ofta om saker som inte är bra för oss, exempelvis choklad, alkohol, en bulle, en tallrik pommes eller en mysfrukost med frallor till helgen. Eller varför inte att ligga i soffan och se netflix en hel dag efter en stressig period. På vilket sätt skulle det vara balanserande? Jag säger inte att man absolut aldrig kan dricka rödvin, äta en källarfranska eller titta på TV. Vad jag ifrågasätter är vad det skulle balansera. 

    Man kan ju lätt bli tokig av alla dieter som ska lösa alla världsproblem, och inte är det lätt att välja vilken som ska hålla vad den lovar. Samtidigt känner säkerligen de flesta intuitivt att det varken finns quick-fix eller en one-size-fits-all. Så vart ska man börja om man sitter med hälsoproblem och tycker att man har testat allt? Det som alltid vinner är långsiktighet, uthållighet och disciplin. Alla gånger. Det kan låta tufft och jobbigt att höra då du kanske tvärtom är ute efter den berömda “balansen” i tillvaron. Jag vill utmana den tanken för jag tror inte att det på något sätt kommer tillföra ditt liv mening och tillfredsställelse. 

     

    Vissa anser det bli för övermäktigt eller ta bort livets njutningar om man inte får “unna” sig, och att det därför hör hälsan till att äta eller göra saker som egentligen är dåliga. Det gör det hela lite mer avslappnat och hälsosamt. Balanserat. 

    Eller? 

    Nej, jag håller verkligen inte med. Återigen menar jag inte att man aldrig någonsin ska ta ett glas rött vin, slötitta på TV eller äta pommes om man nu gillar det. Tvärtom, gör det om du vill det. Det är termen jag inte tycker om. Att kalla det för balanserat. Om man måste sätta etiketten balans och njutning av att ha en godispåse på lördagen, en pizza någon gång i veckan, unna sig bullbak eller helgfrukost med croissant – då börjar jag fundera på vad det bottnar i. Är det avsaknad av tillfredsställelse i livet? Saknar du känslan av meningsfullhet och är du uttråkad?

    Eller är det den kollektiva ätstörningen som bottnar i att man måste använda mat för att förstärka känslor, oavsett om det är glädje, sorg eller ensamhet.  För den har vi alla, den är djupt rotad kulturellt och det kräver ofta något ordentligt för att bryta den – som en sjukdom eller en stark övertygelse inom miljö eller hälsa till exempel. Något som gör att vi måste omvärdera givna ramar och uppfattningar om världen. 

    Den här typen av sökande efter mening och tillfredsställelse kan för övrigt lika gärna ta sig i uttryck av att handla mer inredningsprylar eller kläder, det måste inte alltid vara mat. Mat är dock något vi för alltid kommer att behöva förhålla oss till, precis som pengar. 

    Balans i min värld är att väga träning mot återhämtning, antalet måltider och näringsämnen jag får i mig på sikt. För mig är det inte balans att väga ett ägg mot en bit choklad. Det betyder inte att jag inte äter choklad eller aldrig tittar på TV, det betyder att jag inte kallar det för balans. 

    Jag skulle vilja att vi skiftar fokus från tillfällig njutning till långsiktig tillfredsställelse och meningsfullhet. Vad är tillfredsställande? Vad innebär de orden för dig? 

    Om sanningen ska fram så har alla inte råd att unna sig "balans".

    Vi människor behöver utmaningar och stimulans. Vi är gjorda för utveckling, både mentalt och fysiskt. Problemet idag är fokus, njutning och belöning. Vi är nämligen mer eller mindre alltid höga på signalsubstansen dopamin från våra telefoner och social media, och så fort vi får en dipp kan vi alltid plocka upp telefonen. Eller äta någonting sött och stimulerande. Då kommer en belöning, en tillfällig sådan men likväl en belöning. Hur länge varar den och ger den dig det du ville ha? På riktigt. 

    Många har faktiskt inte råd att unna sig balans, eller vad ordet innebär för många. Har man mer allvarliga hälsoproblem som sköldkörtelproblem, IBS eller anta mage och tarmbesvär, autoimmuna sjukdomar, migrän, eksem osv så kan man inte unna sig att vara “balanserad” i den bemärkelse som beskrivs ovan. Då behöver man hitta tillfredsställelsen i långsiktig belöning framför kortsiktig belöning. Här betyder det givetvis inte att alla ska följa strikta dieter i samma anda, för vägen till läkning är olika för olika människor. Långt, långt från alla människor behöver till exempel undvika mejeriprodukter eller andra populära, svartlistade livsmedel. Om vi skulle undvika alla svartlistade livsmedel skulle det för övrigt inte finnas mer än blåbär kvar att äta. Inte för att jag håller med om alla inflammatoriska stämplar som mat får idag. Men oavsett vad så betyder det inte att fredagsfika eller en chipspåse någonsin kommer att tillföra balans. 

    /M

  • Hormoner,  Östrogen,  Progesteron

    PMS – Ett nödvändigt ont?

    Ät PMS nödvändigt att ha? När jag ställde frågan på min instagram häromveckan så svarade ungefär 70% av er ja på den frågan. Så jag har goda nyheter till er – för svaret är nämligen nej. Du behöver inte ha PMS. I det här inlägget ska jag förklara vad det är och varför det uppstår. PMS är nämligen ett tecken på att kroppen inte mår bra. Häng med! 

    Vad är PMS? Humörsvängningar, nedstämdhet, irritation, ömma bröst, svullna bröst, acne, huvudvärk, oro, ångest, trötthet, sömnproblem och brist på energi bland annat. 

    Först och främst behöver vi en genomgång av grunderna eftersom det florerar ganska mycket gällande “östrogendominans”, “progesteronbrist” eller för mycket androgener osv. Vad betyder det egentligen? 

     

    Hur vi gör östrogen och progesteron 

    Så hur tillverkar vi egentligen våra hormoner? Hos fertila kvinnor tillverkas könshormoner främst i våra äggstockar. Hjärnan skickar ut ett hormon som heter FSH, follikelstimulerande hormon. Detta triggar våra äggblåsor, så kallade folliklar att börja mogna och växa. När de mognar och växer tillverkar de testosteron som i sin tur konverteras till östrogen i svar på FSH. Var cykel är det en follikel som tar ledningen och ska “kläckas”, den kallas för den dominanta follikeln. I sällsynta fall blir två folliklar dominanta och då kan tvåäggstvillingar bli till om man blir gravid då. 

    Så vi tillverkar alltså östrogen i våra mognande äggblåsor – folliklar. Ju bättre östrogenproduktion desto bättre kvalitet på ägget. Detta i sin tur är beroende av näring, stress och återhämtning samt sköldkörtelhälsa bland annat. 

    Östrogen har ju fler uppgifter förstås, bland annat får det slemhinnan att växa till sig i livmodern så att ett befruktat ägg kan gotta in sig där vid eventuell befruktning. Om detta inte sker blöder vi ut livmoderslemhinnan och hela proceduren börjar om på nytt. Men östrogen påverkar också vårt humör via serotonin och dopamin, ger ökade flytningar liksom mycket, mycket annat. Det är många som tror att det är ägglossningen som ger flytningar, det är det inte. Det är östrogenet som ger flytningar, dock är toppen av östrogen strax vid ägglossning. Detta är återigen för att öka chanserna för graviditet, spermierna har lättare för att simma igenom det här vattniga, fertila sekretet. 

    Under den här första fasen brukar de flesta må väldigt bra! Livet är på topp och man känner sig “på”, driftig och social. 

    Ägglossningen är den centrala motorn i kvinnans cykel. Det är den som tillverkar könshormoner hos fertila kvinnor.

    Äggblåsan blir en gulkropp 

    Men sen kommer ägglossningen och eventuell PMS kan uppstå. Varför? Jo vi går tillbaka till den där follikeln. När den mognat och nått sin fulla storlek så är det dags att släppa ägget. Ägget slungas iväg via äggledarna och påbörjar sin vandring. Samtidigt finns det en “spräckt” follikel kvar, och denna omvandlas till en gulkropp och börjar tillverka progesteron. Progesteron påverkar också signalsubstansen serotonin liksom det lugnande GABA, bland annat och får oss att må bra. Det är däremot vanligt och helt normalt att bli lite mer hungrig och vilja ta det lugnt och vara hemma mer. Tvärtom mot follikelfasen där vi är mer “på g” och sociala alltså. PMS är däremot inte normalt även om det är vanligt. PMS är ett tecken på att vi inte har hormoner som jobbar för oss, särskilt progesteron

    Vi tillverkar progesteron till följd av en ägglossning, och endast ägglossning. Om ägget inte släpper får vi ingen gulkropp och vi får inget progesteron. Det kan innebära två tuffa veckor framför oss i form av humörsvängningar, irritation, ömma bröst och nedstämdhet. 

    Men ibland är det också så att äggblåsan helt enkelt inte mognar tillräckligt bra. Det kan ske till följd av näringsbrister, stress, sömnbrist, sköldkörtelproblem med mera vilket gör gulkroppen lite svag. Då tillverkar den progesteron men inte i så stor mängd som du skulle behöva det. Det kan också vara så att den inte orkar så länge och detta märks då i att man kan må bra i en vecka för att sedan må dåligt en vecka innan menstruation. PMS kommer som ett brev på posten. 

    Så PMS är ett resultat av ägglossningen antingen inte skett alls, alternativt att det varit en “svag” ägglossning. Detta kan också kombineras med för mycket östrogen, se nästa avsnitt. 

    Progesteron signalerar till hjärnan att ägglossning skett varpå det inte kan ske ytterligare ägglossning. Vi kan alltså inte ha två (såvida inte två ägg släpps samtidigt) under en och samma cykel. 

    Östrogendominans – Svullen och ömma bröst

    Förhållandet mellan östrogen och progesteron är lika viktigt som dess respektive värden var för sig. Många pratar om östrogendominans utan att kanske egentligen veta vad det betyder. Det kan finnas lite olika scenarion. Vi har nämligen östrogen även i lutealfasen, dvs efter ägglossning även om östrogen är det dominanta hormonet i follikelfasen. Om vi har svårt för att rensa ut östrogen vilket görs via lever, mage och tarm (hej och nej till förstoppning!) så kan vi få symptom på östrogendominans vilket bland annat är ömma bröst, svullen kropp och gråtmildhet. Det behöver inte betyda att östrogen är högt i sig nödvändigtvis, men det är högt i förhållande till progesteron, alternativt är det dess nedbrytningsprodukter som spökar. 

    Vill också nämna att vi kan få i oss östrogenliknande ämnen från mat, hud- och hårvård samt förpackningar och annat vilket också kan ge symptom. 

    För mycket östrogen = Sämre äggkvalitet

    För mycket östrogen kan faktiskt försämra kvaliteten på äggen, så om du vet att du ligger väldigt högt och har svårt för att bli gravid är detta en bra plats att börja på. Varför är det högt och vad kan du göra? 

    För mycket androgener – Hårväxt och acne

    Som jag nämnde tidigare tillverkar folliklarna först testosteron som konverteras till östrogen.  Det finns situationer där den här konverteringen inte sker, vi får alltså inte östrogen utan behåller testosteron. Detta gör att vi inte har någon ägglossning, eller får ägglossning väldigt sporadiskt. Symptom som uppstår är acne, främst på käklinje samt ökad behåring. Anledningen kan vara blodsockerproblem eller att man precis kommit av preventivmedel. Detta kallas för PCOS, polycystiskt ovariesyndrom. 

    Obs! Man kan också få PCOS av höga androgener i form av DHEA från binjurarna. Det är en annan typ av PCOS. 

    Hormonhälsa = Ägglossning 

    Så äggblåsor tillverkar östrogen och ägglossning tillverkar progesteron. När man vet det är det lätt att se att det ägglossning som är den centrala händelsen i kvinnans cykel och inte mensen. Att “fylla på” med hormoner utifrån, oavsett om de är bioidentiska gör alltså ingenting för din egen hormonhälsa. Det kan absolut lindra symptom och bioidentiskt progesteron kan vara jättebra för kvinnor 45+. Runt menopaus kan även bioidentiskt östrogen behövas. För kvinnor yngre än så rekommenderas det dock inte – istället bör saken undersökas närmre. Hur mår kroppen och vad händer med ägglossning? 

    Som jag nämnde påverkas ägglossningens kvalitet av vår livsstil; kost, träning, sömn och stress samt sköldkörtelfunktion. Börja dyk ner här och se om du verkligen får i dig all den näring du behöver. Har du symptom på nedsatt sköldkörtel och rör du dig för mycket eller kanske för lite? Hur sover du och har du en balans mellan utmaning och återhämtning. Här har du dina ledtrådar till din PMS. 

    Preventivmedel ger inte PMS

    Ett avslutande ord gällande hormonella preventivmedel, oavsett om det är p-piller, p-ring, p-stav eller hormonspiral så ger de inte PMS. Detta är istället en biverkning av en medicin. Lustigt nog är biverkningarna desamma som vid avsaknad av progesteron. Dessa innehåller gestagen, en syntetisk variant av progesteron som visserligen hämmar ägglossning men som inte har de andra effekter, exempelvis på signalsubstanser. 

    Preventivmedel kör över hela kroppens eget system. Det ger tillskott av östrogen och progesteron (om det är ett kombinerat) och säger till hjärnan att den inte behöver ge några order till äggstockarna för här finns det hormoner. Att det inte finns en ägglossning är en annan sak. 

    /M 

  • Hormoner

    Helheten vs detaljer

    Jag kan till viss del förstå att man gärna vill ha enkla och konkreta lösningar som att “ät mer av det” så blir du frisk och smal eller “undvik det”. Men det är inte riktigt så det fungerar. Vår hälsa beror på helheten, inte enstaka detaljer. Vi kan nämligen inte äta mängder av gurkmeja för att minska inflammation s0m kommer från en dålig kosthållning. Vi kan inte äta kokosolja och förvänta oss att bränna fett. 

    Jag har skrivit om det här förut men många vill ha snabba lösningar. Att ändra på sin livsstil, det man gör en stor del av tiden är ju förstås mer krävande än att ta ett kosttillskott. 

    Vi är alla människor, absolut, men vi är också individer. Vad som är bra för mig är nödvändigtvis inte bra för dig. Jag hoppas att vi i framtiden kan individanpassa för att få människor att må så bra som möjligt . Jag hoppas att vi kan lägga energi på att hjälpa människor att få resultat framför att hålla fast vid rigida ramverk och regler. För målet är väl ändå hälsa och inte att ha rätt? 

     

    Under åren har jag haft så oerhört många klienter som äter hälsosamt men ändå tampas med eksem, krånglig mage, värk eller hormonella problem. Detta beror på att bara för att något är generellt bra för människan, så betyder det inte att det är bra för just dig. Du kan vara känslig mot något som “generellt” är bra. 

    Likväl som jag har haft klienter som som brottas med inflammation så har jag haft lika många som brottas med sin vikt. De äter hälsosamt, fettsnålt, dricker sina smoothies och tränar 4-5 dagar i veckan. Trots att de lever på 1500 kalorier om dagen, år ut och år in och mäter varenda smula de får i sig så förändras inte kroppen. De har dessutom ofta ont i leder, är nedstämda och trötta med hormonella problem. Vad kan detta bero på? Kan det vara så att det inte bara är kvantitet utan också kvalitet? Kan det möjligen vara så att mat är information som påverkar kroppen på fler sätt än förbränning och energi in och ut? 

    Om målet är att gå ned i vikt så spelar det faktiskt ingen roll om man väljer att köra lågkolhydrat eller lågfettkost. Båda har visat sig ge samma resultat – på kort sikt. Hur är det på lång sikt, vad får oss att behålla en viss vikt? Är det hälsosamt att undvika fett? Kolhydrater? Kan det kanske istället ha med kvalitet att göra och inte enbart kvantitet. 

    Dieter har ju en viss psykologisk effekt som gör det enklare att hålla sig till då det gör att man känner tillhörighet i en viss gruppering. Det ska inte underskattas, alla har behov av det. Det blir som en religion. Detta gäller kanske särskilt vegan, paleo, LCHF eller glutenfritt, Även om just glutenfritt inte är en diet då det inte säger någonting om vad du faktiskt äter, bara vad du inte äter. Det går inte att dra några slutsatser från något som är “glutenfritt”. 

    Mitt bästa råd? Skippa skräpmaten och ät hel, riktig mat i grunden. Utforska och var nyfiken. Lyssna mer på dig själv än på goda råd eller vad som är bevisat eller inte. Om du upplever något så är det ju sant för dig. Men våga också omvärdera!  

    Funktionsmedicin är evidensbaserad med inte evidensbegränsad. 
  • Hormoner

    Mat, vikt och kalorier

    Det är ett väldigt känsligt ämne det här med vikt, oavsett om det handlar om att vara överviktig eller underviktig så har vi alla känslor kopplat till ordet vikt. I dagens inlägg kommer jag att gå igenom hur man når en hälsosam vikt utan att behöva tänka på kalorier. Ett djupare inlägg om detta finns på mina medlemssidor på patreon

    Att behålla en hälsosam vikt är ett långsiktigt arbete där det handlar om tillit, precis som hälsa i övrigt

    Det finns risker med att både vara över- och underviktig, och med det sagt så handlar det inte om BMI eller en subjektiv bedömning ur en estetisk aspekt utan vad kroppen anser vara över- eller undervikt. Låter det luddigt och svårt att greppa? 

    Vi är så vana vid att bedöma vikt utifrån utseende och vad som anses vara “normalt” eller “vanligt” att vi kanske inte tänker på det här som något mera. Jag tror inte att någon är fri från att lägga värderingar i vad vi anser vara snyggt, fult eller hälsosamt när det kommer till vikt baserat på vad vi ser med våra ögon. Men vad tycker kroppen? 

    Att övervikt är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, demens och cancer tror jag att vi alla är medvetna om. Men hur är det med undervikt? Fler och fler studier visar att du kan vara “tjock på insidan”, eller smal och ohälsosam. Att vara smal är alltså ingen garanti för hälsa.

    Kroppen har en önskevikt, en så kallad setpoint. Denna kan vi påverka både upp och ner med trygghet, stress, inflammation och sömnbrist bland annat. Vi kan alltså förändra vår setpoint beroende på vad vi äter, känner och hur vi rör oss men också vilken miljö vi befinner oss i. Vår rätta vikt handlar inte om en siffra, istället handlar det om ett tillstånd där kroppen utan ansträngning kan parera vad som kommer in i form av mat, hur vi rör oss och hur vi sover utan att variera mer än ett par kilo. Det ska alltså inte krävas ett arbete att kontrollera sin vikt med kalorier och dietande liksom träning. Kroppen är inte en konstant maskin där vi får ut vad vi stoppar in. Det är en otrygg och kanske även sjuk kropp som reagerar på det viset. 

    Det ska alltså inte krävas ett arbete att kontrollera sin vikt med kalorier och dietande liksom träning. Det är en otrygg och kanske även sjuk kropp som reagerar på det viset.

    Vad påverkar vikt

    Så vad kan påverka vad kroppen “vill” väga och göra? Har kalorier en betydelse? Kalorier har absolut en viss betydelse men informationen som maten ger har större betydelse. Mat är nämligen information vilket i sin tur påverkar vårt hormonella system. Hormoner är kommunikatörer som meddelar kroppen om vad den ska göra, vilken typ av miljö den befinner sig i och om vi är trygga eller utsatta för någon typ av risk. Ett exempel är skillnaden i att äta 1000 kcal chips mot 1000 kcal fisk. Du skulle förmodligen inte kunna få i dig 1000 kcal från fisk då du blir mätt innan. Chips däremot är inga problem, och du är inte ens mätt efteråt om än kanske äcklad. Hur kommer detta sig? Information!

    Sammanfattningsvis kan vi säga att det här påverkar vår vikt: 

    • Stress
    • Inflammation
    • Näringsinnehåll
    • Sömn

    För att hitta vår naturliga och bekväma vikt som kan hållas utan anställning måste vi alltså vara fria från inflammation, dvs inte äta livsmedel vi inte tål. Vi måste också ha balans mellan stress och återhämtning och vi behöver få näring via maten vi äter i form av makro- och mikronutrienter. Sist men inte minst behöver vi sova tillräckligt och väl. Det här är ett långsiktigt arbete. 

    Ett tecken på att vi inte äter en hälsosam och balanserad kost är om vi konstant har sug efter sött eller salt, att vi går och längtar efter olika livsmedel eller måltider eller att vi kan tappa kontrollen och hetsäta. Detta är tecken på att kroppen saknar någonting vilket är väldigt vanligt vid olika dieter. 

    Obs! Självklart finns här även ytterligare en aspekt i form av ätstörningar där känslor styr snarare än mättand och hunger. Här är vår upplevelse mental och inte fysisk även om det känns så. 

    Människan bör inte vräka i sig mer än hon behöver, men för att ha ett kvalitativ och friskt liv kan vi heller inte äta för lite. För våra hormoners skull behöver vi definitiv äta riktig mat och äta tillräckligt. Vill du ha ett starkt skelett, muskler, ha energi, driv, lust och vara glad? Ät! Jag vill till och med påstå att vi inte kan överäta riktig mat. Riktig mat triggar nämligen vårt system som gör att vi blir mätta och nöjda och inte behöver eller vill äta mer. 

    För mer information om vad stress, inflammation och näringsinnehåll innebär liksom specifika tips och råd så finns det djupare inlägg på patreon.  

    /M

  • Hormoner,  Kortisol,  Stress

    Kan man ha trötta binjurar?

    Svårigheter i att vakna och komma igång på morgonen, är söt- och saltsugen, har yrsel, hjärndimma, ingen eller väldigt lite sexlust, blir trött på eftermiddagen och kan inte längre lösa problem och vara stresstålig – Känner du igen dig? Betyder detta att du har trötta binjurar? Förmodligen inte. Kan man ha trötta binjurar? Man kan ha en sjukdom som drabbar binjurarna som heter Addison’s vilket är ett allvarligt tillstånd. Det är dock mer troligt att din hjärna fått nog av stress och press och att du därför känner igen ovan symptom. Vi börjar från början. 

    Vi får inte trötta eller utmattade binjurar. Istället är det hjärnan som säger stopp! 

    Binjurarna är två små “hattar” på njurarna och de tillverkar mängder av olika hormoner. Bland dessa hittar vi livsviktiga hormoner som kortisol, adrenalin, noradrenalin och DHEA liksom östrogen och testosteron, särskilt efter menopaus. Vi har en daglig utsöndring av kortisol som är som högst på morgonen för att därefter avta på kvällen. Kortisol är inte bara ett krishormon utan styr också basala kroppsfunktioner som blodsocker, inflammation och immunsystem samt blodtryck. Vi behöver alltså ha kortisol. Men som du säkert vet är detta också ett hormon som utsöndras under press och stress. Vid direkt fara, som att kliva ut i vägen när en bil kommer så är det adrenalin och noradrenalin som får oss att bli mer närvarande, fokuserade och reflexmässigt agera. Om en situation däremot är långvarig, som en krävande relation, ätstörning, stressigt arbete, dålig självkänsla, hög fysisk belastning i form av mycket träning osv så kan kortisol gå in för att “rädda” situationen. Kortisol är alltså fantastiskt om det får jobba kortvarigt och som det ska. Får det däremot arbeta under lång tid bryts kroppen ned. Om detta sker under långa perioder så kommer hjärnan – för att skydda kroppen – säga stopp. Det gör den genom att minska ett hormon som heter ACTH. ACTH säger till binjurarna att producera bland annat kortison, och utan detta gör den inte det. Det är då vi får symptom som de jag nämnde i inledningen. Kroppen gör alltid saker för att skydda oss. Det är förresten också kortisol som hjälper till att hantera skador som benbrott och skärsår samt infektioner. Så när hjärnan säger stopp kan vi också få problem med att läka och vi kan drabbas av många infektioner. 

    Du kan läka!  Men du behöver ge kroppen stöttning i form av näring och mental träning. 

    Utbrändhet är bara ett symptom på att hjärnan säger stopp. Många går inte in i den berömda väggen utan får istället sömnsvårigheter, håravfall, nedstämdhet, orkeslöshet, låg kroppstemperatur, lågt blodtryck, torr och tunn hud, hjärtklappning, förstoppning samt brist på energi och lust till att göra saker. Kan du läka? Ja det kan du, men kroppen behöver återhämtning genom ordentligt med kvalitativ mat och näring liksom sömn, trygghet och mental träning. Här är det nämligen lika viktigt vad vi gör mentalt som fysiskt. Negativa och “giftiga” tankar kommer hämma läkning oavsett hur väl du äter eller rör på dig. 

    När hjärnan säger stopp till binjurarna så får vi inte bara problem att komma ur sängen på morgonen, vi får också problem med att avgifta oss, reglera vätskebalans, skydda oss mot infektioner samt att kemin i hjärnan ändras så att vi får svårare att vara glada, energiska och drivna. Andra effekter är ökad fettinlagring på mage och rygg. 

    Ibland kan vi behöva hjälp för att ta oss ur den här spiralen och då finns det exempelvis kosttillskott som kan hjälpa. För mer råd om vilka som kan passa just dig – ta hjälp. 

    /M

    Du kan läsa mer om lågt kortisol och lågt blodsocker HÄR

    HÄR kan du också lyssna på dr Carrie Jones om när hon pratar om “Adrenal Fatigue” vilket är binjureutmattning eller trötta binjurar.