• Kost

    Järnbrist och hjärnbrist

    Järnbrist är kanske en av de vanligaste bristerna hos kvinnor idag, och det av många anledningar. Järnbrist leder faktiskt till hjärnbrist om det får pågå för länge, vi får nämligen svårt att koncentrera oss, blir trötta och svaga, får yrsel, blek hy och hjärtklappning samt tappar sköldkörtelfunktion. Men järnbrist är inte så enkel att rätta till som att dricka blutsaft eller ta kosttillskott. I detta inlägget får du reda på varför. 

     

    Kroppen är sannerligen ett fantastiskt system och man blir lätt religiös ju mer man läser om den. Järnbrist är mer vanligt bland kvinnor än överskott av järn, även om det också finns. Det senare är mer genetiskt betingat eller uppstår i en sjuk kropp – som så mycket annat. Våra kroppar kan nämligen göra så att järn blir en bristvara om den upplever att det är bättre för överlevnad. Varför? 

    hur näringsoptimerar man kosten?

    Järn och ferritin

    Man mäter järn på många sätt i kroppen, däribland Hb, dvs hemoglobin i de röda blodkropparna men också järn, ferritin och järnmättnad. Ferritin är ett mått på järndepåer förutsatt att kroppen inte är inflammerad eller befinner sig under oxidativ stress – då kan man nämligen inte lita på det här värdet. Patogener som bakterier kan leva på järn, så vid en infektion skyfflar kroppen in järn i våra depåer, dvs ferritin. Ett förhöjt ferritin är alltså inte ovanligt i samband med hög sänka och sänkt Hb, det betyder ofta en infektion. Men kroppen kan göra samma sak vid inflammation som svar på exempelvis IBS, autoimmun sjukdom som reumatism eller sköldkörtelfunktion liksom andra tillstånd som är inflammatoriska. Då är ferritin helt plötligt inte ett bra mått att gå på. Tvärtom är det då en inflammatorisk markör. Lurigt eller hur? 

    Järnbrist - Vad är orsaken?

    Att ha järnbrist som visar sig i anemi, dvs blodbrist har gått långt. Men innan dess kan vi som sagt få en mängd andra symptom som koncentrationssvårigheter och allt som är kopplat till låg sköldkörtelfunktion, däribland håravfall, kalla händer och fötter, nedstämdhet med mera. 

    Det finns flera delar i att ha lågt järn och den första och enklaste anledningen är att vi får i oss för lite järn från maten vi äter. Den andra, och lite mer luriga är att kroppen inte bedömer det säkert att ha ett bra järnvärde av de anledningar jag nämnde ovan. Men vi kan också tappa massa järn när vi har kraftiga menstruationer, problemet är bara att järnbrist i sig leder till kraftiga menstruationer. En riktigt ond cirkel. 

    Andra faktorer som påverkar är brist på andra näringsämnen som vitamin A i form av retinol, koppar eller B2. Om det är så att man undviker animaliska produkter, vilket är den bästa källan till järn så finns det stor risk att man även har en brist på vitamin A som retinol då vegetabilier innehåller formen karoten. 

    Vi har ytterligare en faktor, och det är att vi äter och dricker saker som föräldrar järnupptaget. Där har vi bla polyfenoler, antinutrienter och kalcium. Här hittar vi livsmedel som kaffe, te och kryddor som gurkmeja. Polyfenoler är ju inte dåligt, tvärtom är det väldigt hälsosamt så det är inget vi ska undvika pga järnupptag. Det är en helhet när det kommer till hälsa, och man behöver gräva lite djupare än bara de mest uppenbara symptomen. Sällan är lösningen ett tillskott. 

    Vill du testa dina järnvärden kan du göra det via ett enkelt test  men tänk på att ta in flera faktorer i tolkningen – ta hjälp! Inom referens är inte detsamma som att det är bra.  

     

    Järn som tillskott

    Järn i tillskott-form ger en oxidativ stress i kroppen, och en oxidativ stress kan i sig orsaka järnbrist. Så jag rekommenderar inte att ta tillskott utan att veta vad det är som pågår och vad det är som orsakar järnbristen från början, annars kan man göra mer skada än nytta. Det finns givetvis undantag och det är vid graviditet då ett lågt järnvärde innebär en hög risk för barnet, särskilt vad gäller den kognitiva utvecklingen (hjärnan!). Då ska man ta tillskott! Men återigen, jag rekommenderar verkligen att man parallellett tar reda på varför järn är lågt. 

    Så kan man inte ha överskott av järn också? Absolut kan man det. Som jag skrev ovan är det mer ovanligt och beror ofta på genetik. Men det kan också vara så att man inte kan använda det järn man har i kroppen pga någon av ovan faktorer. Då är tillskott verkligen inte en bra idé. 

    • Vad äter du och hur tillagar du din mat? 
    • Hur fungerar mage och tarm – kan du ta upp vad du äter? 
    • Har du en pågående inflammation? 
    • Har du sköldkörtelproblem? Det försämrar nämligen även matsmältning i de flesta fall. 
    • Har du andra näringsbrister som hindrar upptaget? 

    Vill du veta mer om vad du kan göra åt en järnbrist rekommenderar jag mina medlemssidor där en podd om detta kommer i veckan. 

    /M

     

  • Hormoner

    Boktips i höst

    Inlägger innehåller annonslänkar till adlibris

     

    Det är många som frågar om boktips så här kommer några stycken att grotta ner sig i inför hösten. 

    Själv älskar jag böcker, fysiska sådana och jag läser 2-4 böcker i månaden. Teman är allt från hälsa till personlig utveckling.  Här kommer lite blandad kompott där jag har tagit med både “enkla böcker” och lite mer komplicerade för den som vill lära sig mer. 

    “Diabetes och det metabola syndromet” samt “Endokrinologi” är två böcker för dig som har en bra grundförståelse för kroppen. Dessa är för den mer avancerade läsaren. 

    De andra böckerna; inflammation, the fifth vital sign och mod att vara sårbar kan “vem som helst” läsa. 

    Diabetes och det metabola syndromet

    Den här boken är för dig som vill veta mer om det metabola syndromet, ta del av den senaste forskningen och som redan har en bra grundkunskap om kroppen. Den är skriven av läkare som forskar inom olika specialiteter. Jag tycker att den är riktigt bra!

    Endokrinologi

    En bok som introducerar läsaren för läran om hormoner. Den är skriven av kliniker och forskare. Detta är för dig som vill grotta ner dig lite extra och börja lära dig mer om vad hormoner är och vad de gör.

    Inflammation

    Jag har rekommenderat den här tidigare men den är fortfarande väldigt bra och jag tycker den är en bok som de flesta bör läsa. Skriven av Martina Johansson och Ralf Sundberg.

    Mod att vara sårbar

    En bok som borde ingå att läsa i skolan för alla elever! Fantastiskt fin bok av Brené Brown.

    The fifth vital sign

    En bok som handlar om vår menstruationscykel och som på ett enkelt sätt går igenom hur du kan använda och läsa av den för att se hur bra din kropp mår. Vår cykel är vårt femte hälsotecken!

    Om mat

    Om du letar efter något som rör mat så rekommenderar jag faktiskt mina medlemssidor som nu i oktober handlar om just mat. Vad är bra mat och hur anpassar du maten efter exempelvis IBS, sköldkörtelproblem, PCOS, utmattning och blodsockerproblem. 

  • Hormoner

    Är det ohälsosamt att ha lite hull?

    Fick en så himla bra fråga från en följare på instagram som gällde om hur man vet att man är frisk trots lite hull. Med tanke på allt som florerar idag och synen på vad hälsosamt är och inte är så ville jag gärna ge ett ordentligt svar. Historien har verkligen tagit oss kvinnor genom en bergochdalbana och bara 1900-talet har bjudit på både Marily Monroe, twiggy och crossfit-kroppar. Men vad är då hälsosamt?

    Att ha lite extra hull som kvinna är absolut inte ohälsosamt – tvärtom! Att ha hormonell hälsa är däremot att vara hälsosam, det är ett kvitto kan man säga och det här ligger inte i att vara för tjock eller för smal, åtminstone inte bara. Vissa kvinnor är smala naturligt och har perfekta cykler, andra behöver mer hull för att ha det. Ytterligare andra är överviktiga men har ”ändå” problem. Inget är fel och i mitt arbete struntar jag i vad en kvinna väger. Vad jag bryr mig om är hur kvinnan förhåller sig till mat, till sig själv, träning, prestation osv. Det handlar om hur din kropp mår och hur trygg den är. Trygghet har inte bara med fettprocent att göra utan även tankar, känslor , galen träning, minimalt med mat, för mycket socker eller för lite näring och andra typer av stress. Det är alla olika former av det.

    Men återigen – är det hälsosamt med fettprocent? Ja! Men… det beror också på. 

    Om din kropp inte svarar dig, om du kan dra ner på maten och träna mer men den vägrar släppa envisa depåer så har du en kropp som är i stor obalans. Våra kroppar är inga förbränningsmaskiner och mat är långt ifrån bara ett bränsle. Hur kroppen ser ut är ett resultat av vad som sker hormonellt.  Vad skickar vi för signaler? Vad får kroppen för information? Jag säger inte att kalorier absolut inte betyder något, vad jag säger är att det inte är det enda som betyder något. 

    Så tänk om du skulle vända på det och titta på att platsen du befinner dig på idag kanske bara är din kropps sätt att försöka få dig att överleva?

    Det är nämligen ingen slump att människor helt plötsligt börjar tappa vikt när de har semester eller “inte orkar bry sig längre”. Kroppen kan börja prestera när man lägger ner piskan. 

    Att lägga på sig i vikt är nämligen dels en försvarsmekanism och därför kan man vara jättesmal och sjuk, man kan också vara mullig och kärnfrisk. Det handlar liksom inte om det. Att ha högt blodsocker är livsfarligt varför kroppen lagrar in det som glykogen och fett. Att inte göra det, att förbli smal hur mycket skräp man än äter kan därför vara farligt – då fungerar kroppen inte som den ska. Att vara mullig kan därför vara hälsosamt beroende på vart det sätter sig på kroppen, dvs hur det lagras in. Men återigen, det handlar inte bara om det – man måste se hela bilden. 

    Att lägga på sig i vikt är också ett sparande, en sorts säkerhet att det finns lite extra depåer för att säkra överlevnad liksom att klara en eventuell graviditet. Var den här gränsen går, hur mycket just din kropp vill ha och behöver för att känna sig trygg beror på många saker: genetik, historia, stress… för att nämna några. Hur har du hanterat tidigare “lågkonjukturer”?  Har den varit med om perioder där flödet av inkomster har ekat tomt och blivit orolig, eller har den blivit trygg med ett ständigt flöde oavsett omständigheter? Att det alltid ordnar sig, eller att det tvärtom är oerhört instabilt och osäkert i huruvida saker löser sig. 

    Hur mycket behöver du kämpa för att kroppen ska svara på träning och kost? Ju mer du behöver kämpa, desto mer otrygg kan man enkelt förklara att den är. Kanske är det tankar och känslor, kanske är det att du äter saker du inte tål, kanske är det att du sover dåligt… orsakerna är många och alla de här faktorerna är synonymer med stress. Generellt behandlar vi inte våra kroppar på ett bra sätt, vi piskar dem och när de försöker skydda oss så piskar vi dem ännu mer. Så tänk om du skulle vända på det och titta på att platsen du befinner dig på idag kanske bara är din kropps sätt att försöka få dig att överleva?

    Det är därför saker som humörsvängningar, irritation, gråtmildhet, nedstämdhet håglöshet, svullna bröst och andra former av PMS liksom smärtsamma menstruationer, uteblivna menstruationer, PCOS osv inte fixas av varken medicin eller kosttillskott. De är beroende av grundstatus i vår kropp – vi måste lägga om hela pusslet! Saker som att äta livsmedel du inte tål, äta mängder med socker och processad mat påverkar självklart i stor utsräckning. Men andra frågor är också värda att ställa sig: hur går dina tankar, är du orolig, ältar du mycket och har du ångest? Kör du en powerwalk innan frukost på morgonen för att sedan äta en fruktsmoothie och ge dig iväg till ett stressigt arbete? 

    Om vi kikar tillbaka i tiden har kvinnokroppen framställts på ett helt annat sätt, och mer lik Marilyn än Twiggy där ”lite hull” behövs för hormonell balans. Eftersom hormonell balans är hälsa är hormonell obalans det inte. Men det har inte med hullet att göra – eller avsaknaden av det. Det har att göra med hur kroppen uppfattar världen! Det har att göra med om vi behöver kämpa eller inte, oavsett om det är att kämpa med att hålla oss fortsatt smala eller kämpa med att ens gå ner ett gram i vikt. Så för att summera, lite hull är inte ohälsosamt i sig liksom att vara “smal och vältränad” är synonymt med att vara frisk. Man behöver inte vara frisk för att man är smal och vältränad. 

    Men det har inte med hullet att göra - eller avsaknaden av det. Det har att göra med hur kroppen uppfattar världen.

    Jag vill också lägga till att fettdepåer är endokrina organ, inte bara “dödvikt” som vi bär runt på. Därför påverkar en kraftig övervikt oss mer än bara utseendemässigt – den gör oss sjuka på en mängd olika sätt. Vad jag skriver om här är bilden av “hull”, “tjock” och “smal” och att den bilden inte är skriven i sten och inte kan definieras av varken sociala media eller tidningsartiklar. Snarare är denna bild förvriden och normalspannet är bredare än vad det visar. 

  • Hormoner

    Vår diet handlar inte bara om vad vi äter

    Inlägget innehåller annonslänk till adlibris. 

    “Men jag vill ha hjälp med min PMS!”. Ja, det är  den här vägen vi får gå, lita på mig. 

    Våra kroppar pratar med oss på olika sätt men generellt kan man säga att symptom är tecken på att något är fel. Vad jag gör, och vi “alternativa” som jobbar på ett funktionsmedicinskt sätt är att fråga varför. Varför är kroppen utbränd och trött, varför har du migrän, PMS, IBS, sköldkörtelproblem, håravfall, autoimmun sjukdom… listan kan göras lång. Vad vi äter har en stor betydelse för hälsan, och kanske den största investeringen vi kan göra då den utgör åtminstone 70% av resultatet. Men de övriga 30% då – vad är det? Jag träffar kvinnor dagligen som befinner sig i situationer där de kämpar med att sätta gränser, att inte vara bra nog, att vilja mer och där målen är väldigt luddiga. Luddiga mål gör att vi får en oerhörd negativ stress. 

    Som min coach säger: Du vill ha något för att du vill känna vad du tror att du ska känna när du får det. 

    Kost utgör minst 70% av vårt mående, men det gör inte de övriga 30% oviktiga. Vad kan vi göra här?

    Vad är negativ stress? 

    Stress kan vara både positiv och negativ, och stress för mig är inte samma sak som det är för dig. Allt handlar om hur det upplevs. Det handlar delvis om den berömda stegen som sätts på fel vägg. Vi klättrar upp på karriär- och livsstegen för att upptäcka när vi kommit upp att den står på fel vägg. Vad vill du egentligen? För vet du inte det är det väldigt svårt att sätta gränser, att prioritera och göra val. Du tappar fart och riktning men framför allt meningsfullhet och tillfredsställelse! 

    Att negativ stress ökar risken för många typer av sjukdomar är inget konstigt då våra tankar och känslor påverkar hormoner i kroppen, vilka i sin tur påverkar alla inre system. Kroppen kan inte skilja på en äkta kris och en upplevd kris. Det är alltså fullt möjligt att stressa ihjäl sig för “fiktiva” kriser och tankar om att inte vara tillräckligt bra, höra till eller aldrig ha nog. “Alla andra” verkar ju fixa det eller vara lyckliga och vara så satans uppfyllda av mening, varför känner inte du så? 

     

    Du tappar fart och riktning men framför allt meningsfullhet och tillfredsställelse! 

    Måste man alltid veta vad man vill? 

    Nej, men man kan ta reda på det. Enda sättet att veta är att testa olika saker. Och det är väl ändå det livet handlar om, att våga testa och ta reda på vad man tycker om?! Och ta reda på vad man inte tycker om. Det är lika viktigt; vilka situationer trivs du inte i, vilka människor mår du inte bra av osv. Det betyder inte alltid att vi kan undvika det till 100% men vi kan skapa en medvetenhet och göra den biten mindre. Inte bara tro att det ska vara på ett visst sätt eller att du borde må bra av det där du trodde att du ville ha. Men när du väl fick det så gör du inte det. 

    Vi människor är beroende av utveckling och utmaning, växer vi inte så dör vi. Vi är också beroende av kvalitativ återhämtning. Hur ser din balans mellan dessa ut? Upplever du inte meningsfullhet och tillfredsställelse så är det något som saknas och det påverkar hälsan, hur bra du än äter. 

    Grunden är en förutsättning för hälsa

    Så vart är jag på väg med detta inlägget? Jo att en bra grund är en förutsättning för hälsa och den behöver många delar; kosthållning, träning, återhämtning men också gränssättning och att “klättra på rätt stege”. En bra coach kan vara en guldgruva liksom terapi. Men för dig som inte kan eller har möjlighet till det kommer här två förslag på böcker att läsa. 

    Mod att vara sårbar - Brené Brown

    Detta är en bok jag verkligen rekommenderar till dig som känner igen dig som en prestationsprinsessa eller perfektionist. Det är en bok som definitiv fått mig att reflektera över både föräldraskap, relationer, hur jag agerar och vilka strategier som inte arbetar för mig.

    Upptäck din livsenergi - Maria Nemeth

    Trots en amerikansk och väldigt "cheesy" titel så är det en bra bok som handleder dig på ett konkret sätt i hur du hittar dina styrkor, din passion och din gnista.

    /M

  • Hormoner,  Kortisol,  Kost,  Östrogen,  Progesteron,  Sköldkörtel

    Vad säger ditt ansikte om dig?

    Acne på haka, oljig hud, torr hy, pigmentförändringar, hudflikar, avsaknad av yttre ögonbryn, hårstrån på överläppen, rosig hy, stora porer, svullet ansikte, tunn och slapp hy eller har du blek hy? Ditt ansikte säger väldigt mycket om din hälsa. Detta inlägget ger dig en guide. 

    Både hormonella obalanser, sjukdomar liksom näringsbrister kan visa sig i vårt ansikte. Idag går jag igenom de mest vanliga och typiska orsakerna bakom vissa symptom. 

    ACNE PÅ HAKA OCH KÄKLINJE: Typiska så kallade androgenproblem där testosteron och/eller DHEA är högt i sig, eller i förhållande till progesteron och östrogen. 

    ACNE GENERELLT: Det har olika orsaker beroende på när i cykeln det uppstår, var i ansiktet liksom om det pågår konstant. Innan ägglossning kan vara tecken på svårighet att rensa ut östrogen  om den är konstant är det troligen problem med inflammation och mage och tarm. Uppstår det i lutealfasen är det en svag ägglossning och/eller överskott av androgener. 

    OLJIG HY: Överskott av könshormoner, kan vara både östrogen och testosteron. Beror ofta på en svårighet att göra sig av med det och de här kvinnorna lider även ofta av svullna/ömma bröst, svullen kropp och/eller känslomässig PMS som humörsvängningar och gråtmildhet. 

    TORR HY: Generellt brist/underskott på könshormoner samt ofta låg sköldkörtelfunktion

    SVULLET ANSIKTE: Låg sköldkörtelfunktion. Kan också bero på långvarig stress. 

    RÖDFLAMMIG HY: Högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron. 

    PIGMENTFÖRÄNDRINGAR: Vanligt vid både preventivmedel och graviditet och är kopplat till de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. Men det är också starkt kopplat till insulinresistens, alltså blodsockerproblem. Så får du pigmentförändringar så har du troligen ett blodsockerproblem. Kvinnor blir insulinresistenta under en graviditet då pigmentfläckar ofta uppkommer varför det är extra viktigt att hålla blodsocker i schack då. Men även många hormonella preventivmedel påverkar vårt blodsocker negativt. 

    HUDFLIKAR: Detta gäller små trådliknande, ofta hudfärgade eller svagt färgade prickar. Dessa kommer av insulinresistens och är även de vanliga vid graviditet då kvinnan som nämnt ovan blir insulinresistens, särskilt i sista trimestern. 

    TAPPAR YTTRE DELEN AV ÖGONBRYNEN: Kan bero på låg sköldkörtelfunktion

    STORA PORER: En dålig kosthållning med mycket socker och dåliga oljor – blodsockerproblem och inflammation. 

    PLITOR: Liksom ovan beror detta på dålig kosthållning – oljor och socker. 

    BLEK HY: Näringsbrist, skulle särskilt kika på järn. 

    TUNN OCH SLAPP HY: Näringbrister och en eventuell ätstörning och/eller snabb viktnedgång. Det är när hyn tappar elasticitet och detta kan även ge så kallad kalkonhals. Vi behöver byggstenar för att bygga en stark och frisk hy som “orkar hålla” (och det är möjligt långt upp i åren). 

     

    /M

  • Hormoner,  Östrogen,  Progesteron

    Spända, ömma bröst och gråtmild? Det beror på östrogen

    Inlägget innehåller annonslänkar till bodystore

    Beroende av var i cykeln vilka symptom dyker upp kan man få en indikation på hur det står till med sin hormonella balans – eller obalans. Just spända och ömma bröst är ett tecken på högt östrogen och så kallad östrogendominans. Som med mycket annat är detta ett av kroppens sätt att prata med dig och en signal om att kroppen behöver hjälp. 

    Detta kan även komma ihop med andra symptom som ökade humörsvängningar som lätt till gråt och irritation. Läs mer om varför i dagens inlägg. 

    Spända, ömma bröst och humörsvängningar – en obalans

    Östrogen är ett hormon som får saker att växa i kroppen – bröst, höfter liksom äggblåsor, livmoderslemhinna och skelett. Men det behöver balanseras upp av progesteron för att inte gå till överdrift och ge oss negativa effekter. Här är svullna, spända och ömma bröst liksom gråtmildhet och humörsvängningar efter ägglossning, dvs så kallad PMS ett tecken på en obalans. Dessa symptom kommer ofta tillsammans, även om det finns undantag och vissa kvinnor bara upplever spända bröst exempelvis. 

    När vi får ömma, spända och svullna bröst under lutealfasen, alltså mellan ägglossning och menstruation eller strax innan menstruation så är detta ett resultat av för högt östrogen, antingen i sig eller i förhållande till progesteron. Men en vanlig anledning är också att vi är dåliga på att bryta ner östrogen och få ut det ur kroppen när det är använt, för att göra detta krävs en bra mage och tarm samt lever. IBS, övervikt, förstoppning och insulinresistens är alla potentiella orsaker bakom varför det blir såhär liksom stress och näringsbrister. 

    Vi har alltid olika benägenhet för olika typer av symptom pga miljö, genetik och kost. 

     

    Östrogen är en samling av hormoner där flera ingår:

    Östradiol – Det starkaste östrogenet som tillverkas i våra äggstockar

    Östron – Ett östrogen som främst kommer från fettvävnad och ju mer övervikt, desto mer östron. 

    Östriol – Ett östrogen som främst tillverkas under graviditet men det är också en nedbrytningsprodukt av östriol och östron. 

    Nedbrytningsprodukter – Du kan inte rensa ut östrogen ordentligt pga näringsbrister, förstoppning osv. 

    Xenoöstrogener från mat, dryck, plaster, hud- och hårvårdsprodukter etc 

    Även om man säger att östrogen dominerar i första halvan av cykeln för att sedan ge över stafettpinnen till progesteron, så är faktiskt östrogen som högst efter ägglossning. Det är bara det att progesteron bör vara många gånger högre, nämligen ca 100-500 gånger högre än östrogen. Om man inte har en väl fungerande cykel, och med det menar jag en stark och mogen äggblåsa så blir progesteronproduktionen lägre än vad den ska vara vilket kan ge alla möjliga typer av symptom. Vad för typ av symptom som dyker upp när i cykeln ger en indikation på vad som är problemet, och som sagt är spända och ömma bröst ett tecken på högt östrogen. 

    Vad kan du göra åt spända bröst? 

    Först och främst behöver du ta reda på vad det beror på. 

    • Tar du hormonella preventivmedel alternativt har kopparspiral? 
    • Hur fungerar mage och tarm – går du på toaletten dagligen? 
    • Har du IBS? Läs mer om det HÄR
    • Äter du näringsrikt eller är du vegan/vegeterian med möjliga brister? Äter du då mycket xenoöstrogener som sojaprodukter? 
    • Äter du mycket snabba kolhydrater som mjölprodukter och/eller socker? Känner du ofta sötsug? Läs mer om det HÄR
    • Befinner du dig i förklimakteriet? Under förklimakteriet är östrogen som högst och progesteron som lägst. 
    • Har du en histaminintolerans? Läs mer om det HÄR
     
    Se till att ta hand om ovan nämnda faktorer först och främst, gör en självinventering och se var du befinner dig. Förstoppning gör så att vi tar upp östrogener från avföringen igen, östrogener som ska ut eftersom de är förbrukade. Här behöver vi en väl fungerande galla samt ämnen som “paketera” östrogenet, exempel är fibrer. En hel del näringbrister gör också så att vi inte kan bryta ner östrogen ordentligt, och risken för det ökar om man äter en vegetarisk eller vegansk kosthållning. 
     

    Kosttillskott

    Kosttillskott är ingen lösning men de kan hjälpa. 

    • Magnesium – Hjälper energiproduktion och bra vid humörsvängningar 
    • Beberine – Bra för dig som har IBS och/eller blodsockerproblem. Obs! Ska endast tas som en kur under en begränsad tid. 
    • Bio-Gest – För dig med förstoppning, IBS eller försämrat näringsupptag 
    • Nordbo Mage – För dig med förstoppning. Obs! Tillfällig lösning! 

    /M 

     

    På mina medlemssidor har jag ett helt inlägg där jag går igenom vilka symptom som kan dyka upp när i cykeln, och vad de då beror på. 

     

  • Hormoner

    Kommande föreläsningar på mina medlemssidor

    Under veckan som gått har jag släppt två kortare föreläsningar på mina medlemssidor om dels bra mat men också hormoner i mat. I den sista pratade jag bla om ägg, kött och mejerier liksom soja och baljväxter. Behöver man oroa sig för hormoner i mat? Det korta svaret är att det finns många missuppfattningar kring vart det finns hormoner i mat och vi behöver inte vara rädda för kött, fisk och ägg. 

    Kommande vecka kommer jag att prata om: 

    Vecka 36

    • PMS/PMDS
    • Min historia och klientfall – Vad ser jag som viktiga nycklar att ha med sig. 

    Vecka 37

    • Kvinnligt håravfall

    Vecka 38 

    • Att vara gravid och återhämta sig efter graviditet 

    Vecka 39

    • Smärtsamma menstruationer och/eller rikliga menstruationer
     
     

    Vad är medlemssidorna för något?

    Mina medlemssidor är till för dig som medlem – därför anpassar jag önskemålet utifrån dina önskemål och frågor och ger material i video, ljud och text. Bland annat ligger hela kursen “Hormonkoll” där i ljudformat. Det kommer ut ca 1-4 föreläsningar per månad. 

    PRIS: 9 EUR / Månad

  • Hormoner

    Balans och kost för långsiktig hälsa

    Balans är ett ord som används om väldigt mycket idag, många är ute efter balans. I ärlighetens namn tror jag att den jakten kommer att göra en väldigt besviken. Ordet balans handlar väldigt ofta om saker som inte är bra för oss, exempelvis choklad, alkohol, en bulle, en tallrik pommes eller en mysfrukost med frallor till helgen. Eller varför inte att ligga i soffan och se netflix en hel dag efter en stressig period. På vilket sätt skulle det vara balanserande? Jag säger inte att man absolut aldrig kan dricka rödvin, äta en källarfranska eller titta på TV. Vad jag ifrågasätter är vad det skulle balansera. 

    Man kan ju lätt bli tokig av alla dieter som ska lösa alla världsproblem, och inte är det lätt att välja vilken som ska hålla vad den lovar. Samtidigt känner säkerligen de flesta intuitivt att det varken finns quick-fix eller en one-size-fits-all. Så vart ska man börja om man sitter med hälsoproblem och tycker att man har testat allt? Det som alltid vinner är långsiktighet, uthållighet och disciplin. Alla gånger. Det kan låta tufft och jobbigt att höra då du kanske tvärtom är ute efter den berömda “balansen” i tillvaron. Jag vill utmana den tanken för jag tror inte att det på något sätt kommer tillföra ditt liv mening och tillfredsställelse. 

     

    Vissa anser det bli för övermäktigt eller ta bort livets njutningar om man inte får “unna” sig, och att det därför hör hälsan till att äta eller göra saker som egentligen är dåliga. Det gör det hela lite mer avslappnat och hälsosamt. Balanserat. 

    Eller? 

    Nej, jag håller verkligen inte med. Återigen menar jag inte att man aldrig någonsin ska ta ett glas rött vin, slötitta på TV eller äta pommes om man nu gillar det. Tvärtom, gör det om du vill det. Det är termen jag inte tycker om. Att kalla det för balanserat. Om man måste sätta etiketten balans och njutning av att ha en godispåse på lördagen, en pizza någon gång i veckan, unna sig bullbak eller helgfrukost med croissant – då börjar jag fundera på vad det bottnar i. Är det avsaknad av tillfredsställelse i livet? Saknar du känslan av meningsfullhet och är du uttråkad?

    Eller är det den kollektiva ätstörningen som bottnar i att man måste använda mat för att förstärka känslor, oavsett om det är glädje, sorg eller ensamhet.  För den har vi alla, den är djupt rotad kulturellt och det kräver ofta något ordentligt för att bryta den – som en sjukdom eller en stark övertygelse inom miljö eller hälsa till exempel. Något som gör att vi måste omvärdera givna ramar och uppfattningar om världen. 

    Den här typen av sökande efter mening och tillfredsställelse kan för övrigt lika gärna ta sig i uttryck av att handla mer inredningsprylar eller kläder, det måste inte alltid vara mat. Mat är dock något vi för alltid kommer att behöva förhålla oss till, precis som pengar. 

    Balans i min värld är att väga träning mot återhämtning, antalet måltider och näringsämnen jag får i mig på sikt. För mig är det inte balans att väga ett ägg mot en bit choklad. Det betyder inte att jag inte äter choklad eller aldrig tittar på TV, det betyder att jag inte kallar det för balans. 

    Jag skulle vilja att vi skiftar fokus från tillfällig njutning till långsiktig tillfredsställelse och meningsfullhet. Vad är tillfredsställande? Vad innebär de orden för dig? 

    Om sanningen ska fram så har alla inte råd att unna sig "balans".

    Vi människor behöver utmaningar och stimulans. Vi är gjorda för utveckling, både mentalt och fysiskt. Problemet idag är fokus, njutning och belöning. Vi är nämligen mer eller mindre alltid höga på signalsubstansen dopamin från våra telefoner och social media, och så fort vi får en dipp kan vi alltid plocka upp telefonen. Eller äta någonting sött och stimulerande. Då kommer en belöning, en tillfällig sådan men likväl en belöning. Hur länge varar den och ger den dig det du ville ha? På riktigt. 

    Många har faktiskt inte råd att unna sig balans, eller vad ordet innebär för många. Har man mer allvarliga hälsoproblem som sköldkörtelproblem, IBS eller anta mage och tarmbesvär, autoimmuna sjukdomar, migrän, eksem osv så kan man inte unna sig att vara “balanserad” i den bemärkelse som beskrivs ovan. Då behöver man hitta tillfredsställelsen i långsiktig belöning framför kortsiktig belöning. Här betyder det givetvis inte att alla ska följa strikta dieter i samma anda, för vägen till läkning är olika för olika människor. Långt, långt från alla människor behöver till exempel undvika mejeriprodukter eller andra populära, svartlistade livsmedel. Om vi skulle undvika alla svartlistade livsmedel skulle det för övrigt inte finnas mer än blåbär kvar att äta. Inte för att jag håller med om alla inflammatoriska stämplar som mat får idag. Men oavsett vad så betyder det inte att fredagsfika eller en chipspåse någonsin kommer att tillföra balans. 

    /M

  • Hormoner,  Östrogen,  Progesteron

    PMS – Ett nödvändigt ont?

    Ät PMS nödvändigt att ha? När jag ställde frågan på min instagram häromveckan så svarade ungefär 70% av er ja på den frågan. Så jag har goda nyheter till er – för svaret är nämligen nej. Du behöver inte ha PMS. I det här inlägget ska jag förklara vad det är och varför det uppstår. PMS är nämligen ett tecken på att kroppen inte mår bra. Häng med! 

    Vad är PMS? Humörsvängningar, nedstämdhet, irritation, ömma bröst, svullna bröst, acne, huvudvärk, oro, ångest, trötthet, sömnproblem och brist på energi bland annat. 

    Först och främst behöver vi en genomgång av grunderna eftersom det florerar ganska mycket gällande “östrogendominans”, “progesteronbrist” eller för mycket androgener osv. Vad betyder det egentligen? 

     

    Hur vi gör östrogen och progesteron 

    Så hur tillverkar vi egentligen våra hormoner? Hos fertila kvinnor tillverkas könshormoner främst i våra äggstockar. Hjärnan skickar ut ett hormon som heter FSH, follikelstimulerande hormon. Detta triggar våra äggblåsor, så kallade folliklar att börja mogna och växa. När de mognar och växer tillverkar de testosteron som i sin tur konverteras till östrogen i svar på FSH. Var cykel är det en follikel som tar ledningen och ska “kläckas”, den kallas för den dominanta follikeln. I sällsynta fall blir två folliklar dominanta och då kan tvåäggstvillingar bli till om man blir gravid då. 

    Så vi tillverkar alltså östrogen i våra mognande äggblåsor – folliklar. Ju bättre östrogenproduktion desto bättre kvalitet på ägget. Detta i sin tur är beroende av näring, stress och återhämtning samt sköldkörtelhälsa bland annat. 

    Östrogen har ju fler uppgifter förstås, bland annat får det slemhinnan att växa till sig i livmodern så att ett befruktat ägg kan gotta in sig där vid eventuell befruktning. Om detta inte sker blöder vi ut livmoderslemhinnan och hela proceduren börjar om på nytt. Men östrogen påverkar också vårt humör via serotonin och dopamin, ger ökade flytningar liksom mycket, mycket annat. Det är många som tror att det är ägglossningen som ger flytningar, det är det inte. Det är östrogenet som ger flytningar, dock är toppen av östrogen strax vid ägglossning. Detta är återigen för att öka chanserna för graviditet, spermierna har lättare för att simma igenom det här vattniga, fertila sekretet. 

    Under den här första fasen brukar de flesta må väldigt bra! Livet är på topp och man känner sig “på”, driftig och social. 

    Ägglossningen är den centrala motorn i kvinnans cykel. Det är den som tillverkar könshormoner hos fertila kvinnor.

    Äggblåsan blir en gulkropp 

    Men sen kommer ägglossningen och eventuell PMS kan uppstå. Varför? Jo vi går tillbaka till den där follikeln. När den mognat och nått sin fulla storlek så är det dags att släppa ägget. Ägget slungas iväg via äggledarna och påbörjar sin vandring. Samtidigt finns det en “spräckt” follikel kvar, och denna omvandlas till en gulkropp och börjar tillverka progesteron. Progesteron påverkar också signalsubstansen serotonin liksom det lugnande GABA, bland annat och får oss att må bra. Det är däremot vanligt och helt normalt att bli lite mer hungrig och vilja ta det lugnt och vara hemma mer. Tvärtom mot follikelfasen där vi är mer “på g” och sociala alltså. PMS är däremot inte normalt även om det är vanligt. PMS är ett tecken på att vi inte har hormoner som jobbar för oss, särskilt progesteron

    Vi tillverkar progesteron till följd av en ägglossning, och endast ägglossning. Om ägget inte släpper får vi ingen gulkropp och vi får inget progesteron. Det kan innebära två tuffa veckor framför oss i form av humörsvängningar, irritation, ömma bröst och nedstämdhet. 

    Men ibland är det också så att äggblåsan helt enkelt inte mognar tillräckligt bra. Det kan ske till följd av näringsbrister, stress, sömnbrist, sköldkörtelproblem med mera vilket gör gulkroppen lite svag. Då tillverkar den progesteron men inte i så stor mängd som du skulle behöva det. Det kan också vara så att den inte orkar så länge och detta märks då i att man kan må bra i en vecka för att sedan må dåligt en vecka innan menstruation. PMS kommer som ett brev på posten. 

    Så PMS är ett resultat av ägglossningen antingen inte skett alls, alternativt att det varit en “svag” ägglossning. Detta kan också kombineras med för mycket östrogen, se nästa avsnitt. 

    Progesteron signalerar till hjärnan att ägglossning skett varpå det inte kan ske ytterligare ägglossning. Vi kan alltså inte ha två (såvida inte två ägg släpps samtidigt) under en och samma cykel. 

    Östrogendominans – Svullen och ömma bröst

    Förhållandet mellan östrogen och progesteron är lika viktigt som dess respektive värden var för sig. Många pratar om östrogendominans utan att kanske egentligen veta vad det betyder. Det kan finnas lite olika scenarion. Vi har nämligen östrogen även i lutealfasen, dvs efter ägglossning även om östrogen är det dominanta hormonet i follikelfasen. Om vi har svårt för att rensa ut östrogen vilket görs via lever, mage och tarm (hej och nej till förstoppning!) så kan vi få symptom på östrogendominans vilket bland annat är ömma bröst, svullen kropp och gråtmildhet. Det behöver inte betyda att östrogen är högt i sig nödvändigtvis, men det är högt i förhållande till progesteron, alternativt är det dess nedbrytningsprodukter som spökar. 

    Vill också nämna att vi kan få i oss östrogenliknande ämnen från mat, hud- och hårvård samt förpackningar och annat vilket också kan ge symptom. 

    För mycket östrogen = Sämre äggkvalitet

    För mycket östrogen kan faktiskt försämra kvaliteten på äggen, så om du vet att du ligger väldigt högt och har svårt för att bli gravid är detta en bra plats att börja på. Varför är det högt och vad kan du göra? 

    För mycket androgener – Hårväxt och acne

    Som jag nämnde tidigare tillverkar folliklarna först testosteron som konverteras till östrogen.  Det finns situationer där den här konverteringen inte sker, vi får alltså inte östrogen utan behåller testosteron. Detta gör att vi inte har någon ägglossning, eller får ägglossning väldigt sporadiskt. Symptom som uppstår är acne, främst på käklinje samt ökad behåring. Anledningen kan vara blodsockerproblem eller att man precis kommit av preventivmedel. Detta kallas för PCOS, polycystiskt ovariesyndrom. 

    Obs! Man kan också få PCOS av höga androgener i form av DHEA från binjurarna. Det är en annan typ av PCOS. 

    Hormonhälsa = Ägglossning 

    Så äggblåsor tillverkar östrogen och ägglossning tillverkar progesteron. När man vet det är det lätt att se att det ägglossning som är den centrala händelsen i kvinnans cykel och inte mensen. Att “fylla på” med hormoner utifrån, oavsett om de är bioidentiska gör alltså ingenting för din egen hormonhälsa. Det kan absolut lindra symptom och bioidentiskt progesteron kan vara jättebra för kvinnor 45+. Runt menopaus kan även bioidentiskt östrogen behövas. För kvinnor yngre än så rekommenderas det dock inte – istället bör saken undersökas närmre. Hur mår kroppen och vad händer med ägglossning? 

    Som jag nämnde påverkas ägglossningens kvalitet av vår livsstil; kost, träning, sömn och stress samt sköldkörtelfunktion. Börja dyk ner här och se om du verkligen får i dig all den näring du behöver. Har du symptom på nedsatt sköldkörtel och rör du dig för mycket eller kanske för lite? Hur sover du och har du en balans mellan utmaning och återhämtning. Här har du dina ledtrådar till din PMS. 

    Preventivmedel ger inte PMS

    Ett avslutande ord gällande hormonella preventivmedel, oavsett om det är p-piller, p-ring, p-stav eller hormonspiral så ger de inte PMS. Detta är istället en biverkning av en medicin. Lustigt nog är biverkningarna desamma som vid avsaknad av progesteron. Dessa innehåller gestagen, en syntetisk variant av progesteron som visserligen hämmar ägglossning men som inte har de andra effekter, exempelvis på signalsubstanser. 

    Preventivmedel kör över hela kroppens eget system. Det ger tillskott av östrogen och progesteron (om det är ett kombinerat) och säger till hjärnan att den inte behöver ge några order till äggstockarna för här finns det hormoner. Att det inte finns en ägglossning är en annan sak. 

    /M