• Mage,  Tarm

    IBS – Kan du bli av med det?

    IBS kan ta sig uttryck på många olika sätt och anledningen är att det inte är en sjukdom eller en diagnos. IBS är ett samlingsnamn för magproblem och står för Irritable Bowel Syndrome, dvs man konstaterar att tarmen är irriterad. Läser man på magtarmförbundets hemsida så står det att “kost kan hjälpa”. Vad är mage och tarmsystemets uppgift? Att ta hand om vad vi äter. Hur kan då kost kanske påverka? Det är väl klart att det påverkar! En irriterad tarm är ett resultat av fel typ av kost och livsstil. Problemet är att inte alla blir hjälpta av samma kost eftersom det finns olika orsaker bakom IBS och dess väldigt olika symptom. Så där en person svär vid vegetariskt kan en annan behöva göra precis tvärtom, dvs minska frukt, bönor och vissa grönsaker.  

     

    Jag förstår att du blir trött och ger upp. Du har provat så många saker och ingenting fungerar. Men kanske har du inte fått rätt diagnos – vad för IBS har just du och hur ska man behandla just dig? 

    Olika typer av IBS

    Det finns olika typer av IBS, förslag på provtagning kommer längst ned i inlägget. 
     

    1. Tarmbakterier på fel ställen – SIBO

    Det finns olika typer av IBS och en av de vanligare är så kallad SIBO. Detta betyder small intestinal bacterial overgrowth och innebär en obalans i tarmbiotan genom att det befinner sig för många bakterier i tunntarmen. Bakterier ska främst bo och leva i tjocktarmen där de lever på den mat människokroppen inte kan bryta ner, däribland vissa typer av fibrer. I utbyte tränar de vårt immunsystem och tillverkar näringsämnen bland annat. Tunntarmen har också bakterier, men en betydligt mindre mängd än tjocktarmen. När detta ändras och det blir en överväxt av dem i tunntarmen så kallas det för SIBO. Dessa bakterier påverkar då vår matsmältning och näringsupptag och kan orsaka smärta, gasbildning, dålig andedräkt, förstoppning eller diarré. SIBO kan bli en effekt av mediciner som omeprazol, så kallade protonpumpshämmare. Många med IBS har SIBO. 

    Vad kan man göra? Man behöver svälta ut de tarmbakterier som bosatt sig i tunntarmen. Vår västerländska kost med mackor, Kellogs special K och pasta matar ofta dessa då det är den typen av mat som startat problemet från början. Därför krävs det en specifik och ganska uteslutande diet för att bli av med problemet, därefter kan man bygga upp igen. Ta hjälp om du är osäker på hur. 

     

    2. Obalans i tarmbiotan

    IBS patienter visar ofta en obalans i tarmbiotan via avföringsprover, kallad dysbios. De har för lite goda av de goda stammarna och för mycket av de mindre bra stammarna. Vi ska ha en mångfald i våra tarmar, och egentligen blir det konstigt att namnge de bra och dåliga eftersom bra hälsa innebär en balans. Många med IBS blir bättre av att behandlas med prebiotika. Probiotika är ett bra komplement men är inte tillräckligt i sig själv. Probiotika är nämligen endast tillskott av goda tarmbakterier, men dessa kommer inte att överleva såvida de inte får mat – så kallad prebiotika. 

    Prebiotika kan komma i formen som både mat och bakterier, exempel på detta är syrade grönsaker. Om man inte mår bra av syrat så kan man behöva börja med en extremt liten mängd. Ta hjälp om du är osäker på dina symptom! Det kan också vara nödvändigt att svälta ut vissa bakteriestammar innan man börjar mata för mycket. 

     

    3. Läckande tarm 

    Tarmen ska läcka lite för att släppa in näringsämnen till vår kropp men samtidigt vara stängd nog att hålla bakterier och andra mikrober borta. En tarm som läcker mer än den ska och som släpper in mikrober, onedbrutna proteiner osv kan ge symptom på IBS. Dessa triggar nämligen immunsystemet  och inflammation. (Detta kan också göra sig uttryck som sköldkörtelproblem, migrän osv).

    Det finns kosttillskott som kan hjälpa vid läckande tarm, men man också leta efter grundproblemet – varför läcker tarmen mer än den ska? Vad i ens kost- och/eller livsstil har orsakat detta?

     

    4. Parasiter 

    Parasiter kan också vara en orsak bakom IBS även om den inte är lika vanlig som SIBO, dysbios eller läckande tarm. Även här kan dålig matsmältning, dvs för högt pH i magsäcken liksom antibiotika och omeprazol vara en grundorsak. Vi kan nattligt ha för högt pH i magsäcken pga stress eller dålig kosthållning. 

     

    Linda symptom eller bota problemet 

    Det är skillnad på att lindra symptom och ta hand om grundproblemet. Det betyder att de livsmedel som ger symptom inte måste vara de typ av livsmedel som orsakar själva problemet. Du vet att du är på rätt väg när du kan hantera avsteg emellanåt utan att bli dålig. Känner du däremot att det går åt andra hållet, att du istället behöver avstå från fler och fler livsmedel så är du på fel väg. 

     

    Känslighet för livsmedel

    En känslighet för livsmedel kan ge samma symptom som IBS, dvs uppblåsthet, smärta, diarré och förstoppning. Men det kan också ge trötthet, humörsvängningar och hjärndimma. En känslighet mot livsmedel är inte ett grundproblem, det är en effekt av SIBO, dysbios eller läckande tarm varför man även måste läka det. 

    Gluten är någonting som ofta kommer upp som en bov och jag har inte träffat någon IBS patient som inte märkt skillnad på att ta bort gluten. Alla blir bättre, MEN det är inte tillräckligt att bara ta bort gluten. Ofta blir vi som sagt känsliga mot gluten för att vi till exempel har en läckande tarm samtidigt som en läckande tarm förvärras av gluten (då det bla påverkar proteinet zonulin som i sin tur styr genomsläpplighet). Men vi måste också läka, det räcker inte att utesluta en sak. Glutenfria alternativ är inte bra substitut vid IBS. 

    Ganska glutenfritt eller fruktaner? 

    Har man en känslighet för gluten så räcker det inte att minska på eller äta “ganska” glutenfritt. Det spelar nämligen ingen roll om du äter en tesked vetemjöl eller en hel limpa, du kommer att få en reaktion oavsett eftersom det handlar om en immunologisk reaktion. Om du ska vara glutenfri pga just gluten så är det nolltolerans som gäller. Detta gäller som sagt om du har en intolerans mot det, det gäller inte alla. 

    Många som har just IBS är inte nödvändigtvis känsliga mot just gluten utan kan även vara känsliga mot fruktaner, en sorts kolhydrat som finns i spannmål. Det kan vara värt att undersöka skillnaden och vad som är känsligt för just dig. 

    Det är skillnad på att lindra symptom och ta hand om grundproblemet. Det betyder att de livsmedel som ger symptom inte måste vara de typ av livsmedel som orsakar själva problemet. 
    Andra livsmedel som kan orsaka reaktion: 
    • Mejeriprodukter – Mjölkpoteinet kasein liksom mjölksocker laktos
    • Soja
    • Ägg
    • Majs
    • Jäst
    • Choklad, kaffe och nötter
    • Baljväxter

    Att ha en irriterad tarm, IBS kan vara ett stort besvär för många. Vissa vill helst inte lämna sitt hem medan andra “vänjer sig” och accepterar att de mer eller mindre alltid kommer att ha en uppblåst, smärtsam och rörig mage. 

    Laktos

    Om du har skadat tarmludd i tarmen pga IBS under många år så är du troligen känslig mot laktos, mjölksocker. Detta beror på att enzymet laktas som bryter ner laktos sitter i just tarmluddet, och när det är skadat kan du uppleva problem. Detta kan därför återgå efter läkning, då kan du tåla laktos igen. 

    Havre

    Havre är oftast inte att rekommendera vid IBS, men du får prova dig fram till vad som fungerar för just dig. 

    Kan du läka IBS? 

    Ja det kan du! Men du kanske inte kan förvänta dig att kunna äta en pizza dagligen, men de flesta kan tillåta sig avsteg efter det att de läkt. 

     

    Hur du läker IBS

    1. Definiera grundproblemet 
    2. Planera kosthållning utifrån problemet
    3. Eliminera den typen av mat som förvärrar symptom och bidrar till just din IBS
    4. För in mat som läker mage och tarm för just dig. 
    5. Komplettera eventuellt med kosttillskott som läker

    Provtagning

    Jag erbjuder provtagning för utredning av olika mag- och tarmproblem liksom problem med signalsubstanser osv. Läs mer nedan! 

    Jag hjälper också till med utredning – du kan boka BOKA TID

    Test av tarmbiota

    Testet inkluderar avföringsprov för att testa tarmbiotan. Bra för dig med IBS, ledvärk, eksem, dysbios (ex candida eller parasiter) näringsbrister, migrän, autoimmun sjukdom eller födoämnesintoleranser och allergier.

    4850 SEK

    Pris inkl tolkning

    Näringsstatus

    Testet inkluderar eventuella brister av aminosyror, mineraler och vitaminer. oxidativ stress och status av antioxidanter, ämnesomsättningsfunktion av fett och kolhydrater, kroppens förmåga att avgifta sig med mera.

    3620 SEK

    Pris exkl tolkning

  • Finns det verkligen experter på kost?
    Kost

    Vad ska vi äta?

    Ibland tror jag att vi gör den här frågan så oerhört mycket mer komplicerad att svara på än vad den är. Vad ska människan egentligen äta? Just nu upplever jag en maktkamp mellan olika, nästan religiösa vyer av att äta på ett visst sätt. Det är väl självklart att det gör det enkelt “jag är vegetarian”, “jag äter allt”, “jag äter paleo”, ‘jag äter rawfood”, “jag äter lchf”, “jag följer Ornish / Medical medium”. Det skapar ramar för oss som blir enklare att föhålla sig till. Men är det rimligt, sunt och framför allt – vettigt att sätta den typen av etiketter på en sådan fundamental sak som mat? Att göra det sätter oss i en position där vi letar information som bekräftar det vi tror att vi redan vet. Som passar våra etiketter. Detta gör att vi missar information som ofta finns rakt framför näsan på oss. 

    På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda.

    De som säger sig “äta allt” äter oftast inte alls allt. Tvärtom så äter de en västerländsk kost som innehåller väldigt lite av många hälsosamma livsmedel. Paleo utesluter också en hel del livsmedel som bevisligen är bra för oss. Dessutom undviker vissa personer exempelvis ris och potatis för att istället unna sig paleo-godkända bakverk. Enligt LCHF ska man inte äta så mycket rotfrukter och fokuserar på ovanjord grönsaker istället. Gick våra förfäder verkligen runt och slösade energi och tid på att leta upp enorma mängder kalorifattig mat som bladgrönsaker? Ornish och medical medium utesluter orimligt många hälsosamma grupper av livsmedel. Vegetarisk och vegansk kosthållning ökar risken för många näringsbrister. Gemensamt är att vi vill demonisera saker som kolhydrater, fett eller proteinkällor. Gör vi det för att försöka förenkla och förstå verkligheten? Eller blir verkligheten istället än mer komplicerad. 

    Att äta raw food då? Människan har funnits i 200 000 år, och under alla de åren har vi tillagat vår mat. Våra förfäder har i sin tur åtminstone lagat mat i 500 000 år, men det finns forskare som anser att vi har gjort det så länge som 1 500 000 – 2 000 000  år tillbaka i tiden. Det är svårt att säga eftersom bevisen bokstavligt talat har gått upp i rök. 

     

    På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda. Detta har lett till diverse kalorisnåla alternativ – men är det skillnad på energi och kalorier? Bevisligen ja. Se bara vad som hänt de senaste decennierna med övervikt och metabola sjukdomar. Många av de livsmedel vi konsumerar är ju till och med helt utan kalorier, men ändå ökar vi generellt i vikt. Vad har den här typen av livsmedel gemensamt? De har genomgått en enorm process. 

    Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk

    Så vad anser jag, och vart vill jag komma med det här inlägget? 

    Att man får resultat av en viss diet tror jag absolut på! Jag har själv använt mig av dieter för att bli frisk från min ledgångsreumatism. Men handlar det verkligen bara om vad jag äter? För jag tror nämligen att det handlar lika mycket om vad jag inte äter. Skillnaden är vad som gör mig sjuk och vad som gör mig frisk. Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk. Läs den meningen igen. Det är också skillnad på att använda sig av en uteslutningsdiet som behandlingsmetod och att använda sig av en uteslutningsdiet för normalt leverne. Bara för att en metod ger läkning så betyder det inte att det är en metod att militant förhålla sig till resten av livet. 

     

    Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver.

    Jag träffar mestadels kvinnor i mitt arbete och ser vad vissa dieter och förhållningssätt till mat gör med deras hälsa över tid. Många mår bra initialt, men efter något år, eller i vissa fall flera år utvecklas olika typer av symptom som hormonella störningar, håravfall, orkeslöshet, hjärndimma, IBS, migrän, eksem och andra hudproblem, värk i leder och muskler, infertilitet och nedstämdhet. Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver. Självklart är kosten inte allt, men den påverkar en stor del. 

    Det här kommer att bli en serie inlägg där jag kommer att gå igenom följande: 

    • Traditionella kulturer – likheter och skillnader? 
    • Människans matsmältning – Vad säger den? 
    • Kan vi dra några slutsatser ur detta? 

    Häng med för att se vad vi ska äta för att må bra, men också vad vi bör undvika för att slippa må dåligt. Det blir kul! Och lärorikt. 

    /M

  • Mage,  Tarm

    Äntligen en bra buljong!

    Jag har varit på jakt efter en bra buljong utan onödiga tillsatser sedan New Generation och nu har jag hittat en! 

    “Vanliga” buljonger innehåller en massa skräp som till exempel socker, jästextrakt och maltodextrin. Detta gäller även ekologiska produkter. 

    Buljong ger ju dels en god smak till såser, soppor och grytor men det innehåller också mineraler och proteiner som kollagen vilka bland annat är bra för vår mage och tarmhälsa, leder samt hår, hud och naglar. 

    Här är en adlink till Bodystore och Chicken bone broth från bättre hälsa

    /M

  • Hur du äter matstarkt tävling vinn gratis kostrådgivning
    Inflammation,  Kost,  Mage

    Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?

    Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte. 

    Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation. 

    Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all “inflammatorisk” kost.

    Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar. 

    NCGS - finns det? bör man undvika gluten?

    De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är: 

    • Spannmål (vete, korn, råg och havre)
    • Soja
    • Majs
    • Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
      • Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
    • Mejeriprodukter
    • Äggvita
    • Nötter
    • Fröer
    • Socker
    • Baljväxter
    • Nattskuggeväxter

    Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram. 

    Hur vet du vad du tål och inte? 

    Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.

    Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel “i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers. 

    Det är inte för evigt

    Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd. 

    De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost

    Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt.  Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar. 

    Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:

    • Havregryn
    • Frön
    • Nötter
    • Nattskuggeväxter
    • Baljväxter
    • Soja

    Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är. 

    All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova. 

    Kostrådgivning program online coachning

    Vad ren antiinflammatorisk kost är

    Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.  

    Risker med uteslutningskost

    Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen. 

    /M

     

    Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.

    Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR