Matstarkt blir Emanera
Jag har drivit Matstarkt-bloggen i drygt 4 år nu på den här domänen – matstarkt.se Efter att ha funderat igenom vad jag egentligen vill med sidan så upptäckte jag att matstarkt bara visade en del av det. Även om det kanske verkar som att jag främst arbetar med mat och hur den påverkar vår hälsa så tittar jag på betydligt fler faktorer. Hur vi sover, rör på oss och tänker om andra och oss själva påverkar vår hälsa mer än många kan föreställa sig. För att inte tala om kontakten till naturen, vänner, familj och oss själva.
Viktiga pusselbitar i mitt eget tillfrisknande var just detta – inställning, tankar, att lugna nervsystemet och att bygga en stabil grund.
Att hälsa vilar på fler ben än mat gjorde att jag valde att byta namn från matstarkt.
Våra kroppar pratar med oss hela tiden via olika symptom – ont i leder, trötthet, huvudvärk, nedstämdhet, sömnproblem eller viktproblem. Vi är gjorda för att fungera – vi är inga måndagsexemplar utan har finjusterats i olika kostymer under miljoner år för att passa den miljö vi lever i. Eller borde leva i.
Så mitt nya namn betyder att utgå ifrån, utstråla och härröra. För det är det jag vill få fram – att hjälpa dig utifrån vart du befinner dig idag så att du ska få tillgång till mer av det som är du. Därför byter jag namn till Emanera.
Jag hoppas att alla ni fantastiska läsare kommer att följa med mig till min nya domän, emanera.se. Ni är 8 000 personer som besöker matstarkt i månaden – helt fantastiskt!
Allting finns med på emanera, alla gamla inlägg, hormontester, tips och så vidare. Ni kommer att bli omdirigerade automatiskt 🙂
/M
Vilken roll har hjärnan i hormonella obalanser?
Det är lätt att tänka att hormonella obalanser beror på de organ som tillverkar hormoner så som binjurar, sköldkörtel, äggstockar, testiklar. Att det är fel på organet och att man därför får en hormonell obalans. Hjärndimma, att vara lättstressad, svårt att fokusera och minnas saker, trött, frusen och håglös är bara några exempel på symptom som kan uppstå. Men faktum är att problemet oftast inte alls sitter ute i kroppens organ, utan i hjärnan. Dagens inlägg ska handla om just det!
Hormoner är kommunikation, de framför budskap till celler i vår kropp så att den kan arbeta som ett system och anpassa sig efter den miljö vi lever i. Detta inkluderar inre omständigheter såväl som yttre omständigheter. Vad vi äter, dricker, hur vi tänker, känner och ser på livet påverkar oss precis lika mycket (faktiskt till och med mer!) än vad någon annan gör, säger, vad som sker politiskt i vårt land eller förändringar i vår arbetssituation, med våra barn, föräldrar eller umgängeskrets. Allt detta är omständigheter som vi i vår kropp behöver förhålla oss till.
Kroppen pratar med dig hela tiden genom att ge dig olika symptom. Symptom som hormonella obalanser är alltså kroppens språk. Vi är inte måndagsex som inte fungerar som vi ska – tvärtom fungerar vi alldeles utmärkt. Symptom är därför ett tecken på en underliggande orsak. Det är som att plocka fram ett paraply när det regnar. Paraplyt kommer inte att få det att sluta regna.
Hjärnan skickar order
Könshormoner, sköldkörtelhormoner och stresshormoner styrs via ett så kallat negativt feedbacksystem. Det innebär att hjärnan skickar signal till respektive organ om att producera önskat hormon. Det är lite som att skicka ut en order. Ta som exempel binjurarna som tillverkar kortisol, när de börjar öka sin produktion efter ordern, så ökar kortisol i blodomloppet. Detta ger en signal tillbaka till hjärnan om att nu finns det resurser här, vi behöver inte ge nya orders på ett tag. Som följd sjunker produktionen, såvida inget händer och nya orders ges. Organet tar inte egna initiativ utan producerar endast på klara besked. Kortisol är ett överlevnadshormon, men också ett stresshormon – särskilt när det gäller mental och emotionell stress. Det är inte kortisol som orsakar den akuta stressen du upplever om du nästan går ut i vägen framför en bil eller halkar på en isfläck. Det är adrenalin. Adrenalin är snabbare ut i blodomloppet, medan kortisol tar en liten stund. Så om du är stressad av någon anledning så kommer hjärnan att skicka order mer frekvent om att ha kortisol för att möta kraven. Detta kan vara resultatet av allt från en dålig kosthållning med mycket socker, mycket koffein, mycket på jobbet, för lite sömn, lågt självförtroende eller relationsproblem.
Inga hormoner ska vara aktiva alltid, de ska komma i pulser när de behövs för att sedan avlägsna sig och låta celler vila. Men såhär är det inte alltid för oss, och särskilt inte om vi lever i en väldigt stressad värld eller tar hormonersättning under långa perioder.
Dörren stängs
Kroppen kan använda sig av flera metoder för att skydda cellerna från överbelastning. Tänk dig att grannen konstant knackar på dörren för att berätta om vildsvin i trädgården, vägföreningsmöten eller folk som parkerar på fel sida vägen. Till slut orkar du bara inte öppna. Ungefär likadant händer med celler, de nedreglerar sina receptorer (dörren) och slutar att reagera (öppna). Då sker ingen kommunikation. Hormonerna behöver nämligen fästa vid receptorerna för att action ska ske. Här kan du ha normala värden på ett blodprov trots att du upplever symptom, och det är just för att hormonerna finns men de kan inte göra prata med cellen.
Vad gör du åt det här? Ja ashwagandha, stress balans eller rosenrot kommer inte att fixa jobbet år dig. Du behöver göra en livsstiginventering och göra justeringar! Det här är ingen quick fix utan det tar tid. Hållbara lösningar tar tid.
Hållbara lösningar för hormonella obalanser tar tid! Om det är en quick fix så är det ett paraply – regnet kommer fortsätta.
Hjärnan slutar skicka order
En annan metod är att hjärnan slutar signalera, den slutar helt enkelt skicka orders eftersom den gjort det i för hög utsträckning under en tid. Cellerna måste skyddas. Detta kan bland annat resultera i utmattning även om det bara är ETT symtom av många som tyder på en för stressad kropp. Ett annat exempel är autoimmuna sjukdomar vilket kan vara ett resultat av hög stress om du har anlag för det. Det är alltså inget fel på binjurarna i sig, det är hjärnan som väljer att dra ner på produktionen, och det gör den för att skydda kroppen.
Vad gör du åt det här? Precis som ovan så kommer varken örter eller tillskott av hormoner att hjälpa själva problemet. Det är en livsstilsinventering och förändringar som gör jobbet. Hur lång tid tar det? Ganska lång tid, ha tålamod.
Har du spända axlar eller är du frusen?
Precis som alla andra kroppsdelar så behöver hjärnan blodcirkulation för att fungera. Dessutom är hormoner ett kommunikationsverktyg som använder blodet som färdmedel. Så dålig blodcirkulation – dålig kommunikation.
Så hur vet vi om blodcirkulationen till hjärnan fungerar? Ja, om du ofta är frusen om händer och fötter eller har svårt att läka sår så har du förmodligen svårt med blodcirkulationen. För män är en bra ledtråd erektion.
Saker som försämrar blodcirkulation är rökning, högt blodsocker, höga blodfetter eller ett ständigt påslag av stresshormoner som kortisol och adrenalin. Men vet ni vad som mer påverkar? Spända axlar och överkropp! Går du omkring med knutor i axlar och nacke har du inte heller ett blodflöde som är friktionsfritt.
Hur kan du förbättra blodcirkulation? Träning, bastu, kallbad och växla mellan kallt och varmt i duschen, äta mindre socker och processade kolhydrater men också vara observant på dina spänningar. Vad gäller det sistnämnda kan vi ta hjälp av ställen som Walkfeeling eller Optimum som tränar och gör oss observanta på hur kroppen hänger ihop som ett system.
Det finns helt enkelt många anledningar till hormonella obalanser, och ofta är det en kombination.
Behöver du hjälp med att sortera ut orsaken bakom dina symptom? Jag erbjuder konsultationer där jag hjälper dig med en utredning och kost- och livsstilsjusteringar. Läs mer nedan.
Menstruation – Vad är normalt?
Menstruationer och symptom kring menstruationer är något många kvinnor tvingas acceptera. Kanske har de fått hormonella preventivmedel som “lindring” för sina besvär. Eller så blir de rekommenderade smärtstillande och att “det är så det ska vara att menstruera”.
Men du ska faktiskt inte behöva ha kraftig smärta eller så rikliga blödningar att du inte vågar lämna hemmet. Det är inte normalt, även om det kanske är vanligt. Läs mer idag om hur du läser av din menscykel och vad du kan göra själv åt dina symptom. Du kommer också att få läsa om menskoppen och varför den är så bra – både för miljön och för din kropp.
Kroppen pratar alltid med dig – ta dina symptom på allvar! Vår menscykel är ett fantastiskt feedbacksystem på hur bra vår kropp mår.
Kroppen pratar alltid med dig – ta dina symptom på allvar! Vår menscykel är ett fantastiskt feedbacksystem på hur bra vår kropp mår.
Så vad är normala menstruationer?
Smärta & Värk
Att ha menstruation kan förstås kännas då livmodern ska göra sig av med någon som den byggt upp och förvaltat under en månads tid. Men du ska inte ha så ont att du inte kan arbeta eller gå till skolan utan läkemedel – då är det för mycket! Det kanske är vanligt, men det är inte normalt, och framför allt så måste det inte vara så.
Ledtråd: Hjälper det dig att ta antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen och voltaren framför smärtstillande som alvedon? Då är det tecken på att du har mer inflammation än vad som behövs. All menstruering är en inflammatorisk process, men den behöver inte vara kraftigare än nödvändigt. Det är då du får symptom som smärta och värk. Lösningen är då att minska inflammation i kroppen och det görs genom äta en antiinflammatorisk kost (anpassad för just dig förstås då alla inte regerar på samma livsmedel).
Endometrios
Det finns vissa kvinnor som har oerhört smärtsamma menstruation vilket kan vara ett tecken på endometrios. Detta innebär att livmoderslemhinna växer på andra ställen än bara i livmodern där det ska vara. Även om detta påverkas av våra hormoner, särskilt östrogen och progesteron så är det ingen hormonell åkomma. Det är en immunologisk åkomma – läs tidigare inlägg om det här “Endometrios – Vad är det och vad kan du göra åt det”
Blöda – Hur mycket är normalt?
Så hur mycket ska man blöda ungefär? En normal menstruation varar mellan 3-7 dagar och normalt sett blöder kvinnor mest de första dagarna. Detta kan dock vara individuellt. Om du behöver byte mensskydd oftare än varannan timme eller gå upp på natten och byta så blöder du för mycket.
Klumpar
Lite klumpar kan förekomma, men de bör inte vara större än en gammal 50-öring och de ska inte vara “för många”. Klumpar kan nämligen bero på att kroppen har svårt att göra sig av med livmoderslemhinna.
MÖJLIGA ORSAKER BAKOM MENSTRUATIONSPROBLEM
- Sköldkörtelproblem
- Inflammation
- Blodsockerproblem
- Mage- och tarmproblem
NÄRINGSÄMNEN FÖR EN HÄLSOSAM MENSTRUATIONSPROBLEM
- B-vitaminer
- Zink
- Vitamin D
- Vitamin A
- Järn
- Järnbrist kan ge rikliga menstruationer
- Magnesium
- Magnesiumglycinat har en fantastisk effekt vid PMS
Menskopp – Vad är det?
Vad är en menskopp för någonting och vad är fördelen med att ha en sån?
En menskopp är en produkt som du kan använda istället för en tampong. Den stör inte din slemhinnor och innehåller inte blekmedel, parfym eller konstgjorda fibrer.
Därtill är den betydligt bättre för miljön med minimalt avfall. Många av mina vänner vandrar och tycker att den är kanon just för att man bara kan tömma den var som helst.
Hur ser din kropp ut?
Men du lär också känna din kropp bättre med en menskopp – hur du är utformad och hur din cervix (livmodertapp) ligger. Är cervix bakåtlutad, långt fram, hög eller låg?
Vet du att allt som kommer ut när du har menstruation faktiskt inte enbart är livmoderslemhinna? Det är även naturlig återfuktning av ditt underliv. Vissa kvinnor upplever det här mer än andra genom att de kan bli torra och lite ömma av en tampong.
Min cervix sitter ganska lågt varför jag valde en liten menskopp trots att jag har fött barn (Man brukar nämligen rekommendera större varianter då).
Det tar lite tid att få in tekniken, men när den väl sitter där den ska så är det minimal risk för läckage.
Du kan köpa Lunettes menskopp på Happyfood store, nedan.
Vad ska vi äta?
Ibland tror jag att vi gör den här frågan så oerhört mycket mer komplicerad att svara på än vad den är. Vad ska människan egentligen äta? Just nu upplever jag en maktkamp mellan olika, nästan religiösa vyer av att äta på ett visst sätt. Det är väl självklart att det gör det enkelt “jag är vegetarian”, “jag äter allt”, “jag äter paleo”, ‘jag äter rawfood”, “jag äter lchf”, “jag följer Ornish / Medical medium”. Det skapar ramar för oss som blir enklare att föhålla sig till. Men är det rimligt, sunt och framför allt – vettigt att sätta den typen av etiketter på en sådan fundamental sak som mat? Att göra det sätter oss i en position där vi letar information som bekräftar det vi tror att vi redan vet. Som passar våra etiketter. Detta gör att vi missar information som ofta finns rakt framför näsan på oss.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda.
De som säger sig “äta allt” äter oftast inte alls allt. Tvärtom så äter de en västerländsk kost som innehåller väldigt lite av många hälsosamma livsmedel. Paleo utesluter också en hel del livsmedel som bevisligen är bra för oss. Dessutom undviker vissa personer exempelvis ris och potatis för att istället unna sig paleo-godkända bakverk. Enligt LCHF ska man inte äta så mycket rotfrukter och fokuserar på ovanjord grönsaker istället. Gick våra förfäder verkligen runt och slösade energi och tid på att leta upp enorma mängder kalorifattig mat som bladgrönsaker? Ornish och medical medium utesluter orimligt många hälsosamma grupper av livsmedel. Vegetarisk och vegansk kosthållning ökar risken för många näringsbrister. Gemensamt är att vi vill demonisera saker som kolhydrater, fett eller proteinkällor. Gör vi det för att försöka förenkla och förstå verkligheten? Eller blir verkligheten istället än mer komplicerad.
Att äta raw food då? Människan har funnits i 200 000 år, och under alla de åren har vi tillagat vår mat. Våra förfäder har i sin tur åtminstone lagat mat i 500 000 år, men det finns forskare som anser att vi har gjort det så länge som 1 500 000 – 2 000 000 år tillbaka i tiden. Det är svårt att säga eftersom bevisen bokstavligt talat har gått upp i rök.
På väldigt kort tid så har något väldigt stort, och ofta förbisett hänt i västerländsk matkultur och det är att vi har gått från att äta energirik föda till att vilja ha energifattig föda. Detta har lett till diverse kalorisnåla alternativ – men är det skillnad på energi och kalorier? Bevisligen ja. Se bara vad som hänt de senaste decennierna med övervikt och metabola sjukdomar. Många av de livsmedel vi konsumerar är ju till och med helt utan kalorier, men ändå ökar vi generellt i vikt. Vad har den här typen av livsmedel gemensamt? De har genomgått en enorm process.
Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk
Så vad anser jag, och vart vill jag komma med det här inlägget?
Att man får resultat av en viss diet tror jag absolut på! Jag har själv använt mig av dieter för att bli frisk från min ledgångsreumatism. Men handlar det verkligen bara om vad jag äter? För jag tror nämligen att det handlar lika mycket om vad jag inte äter. Skillnaden är vad som gör mig sjuk och vad som gör mig frisk. Att inte vara sjuk är inte samma sak som att vara frisk. Läs den meningen igen. Det är också skillnad på att använda sig av en uteslutningsdiet som behandlingsmetod och att använda sig av en uteslutningsdiet för normalt leverne. Bara för att en metod ger läkning så betyder det inte att det är en metod att militant förhålla sig till resten av livet.
Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver.
Jag träffar mestadels kvinnor i mitt arbete och ser vad vissa dieter och förhållningssätt till mat gör med deras hälsa över tid. Många mår bra initialt, men efter något år, eller i vissa fall flera år utvecklas olika typer av symptom som hormonella störningar, håravfall, orkeslöshet, hjärndimma, IBS, migrän, eksem och andra hudproblem, värk i leder och muskler, infertilitet och nedstämdhet. Våra kroppar pratar med oss hela tiden – lyssna! Normaltillståndet är att må bra, inte att må dåligt. Om du har symptom så är det något i din livsstil som inte stämmer med vad din kropp behöver. Självklart är kosten inte allt, men den påverkar en stor del.
Det här kommer att bli en serie inlägg där jag kommer att gå igenom följande:
- Traditionella kulturer – likheter och skillnader?
- Människans matsmältning – Vad säger den?
- Kan vi dra några slutsatser ur detta?
Häng med för att se vad vi ska äta för att må bra, men också vad vi bör undvika för att slippa må dåligt. Det blir kul! Och lärorikt.
/M
Hur vet man vart man ska börja – Sköldkörtelproblem och järnbrist
Idag är det enkelt att googla symptom och nästan direkt få ett svar på vad det kan vara – sköldkörtelproblem, järnbrist, zinkbrist, eller varför inte hormonell obalans mellan progesteron, testosteron och östrogen. I såna här lägen är det en vanligt att man går på och vill behandla helt fel orsak. Här kommer jag att gå igenom några vanliga “missförstånd” kring sköldkörtelproblem och järnbrist.
Kroppen försöker aldrig skada oss. Tvärtom så gör den allt för att skydda oss! Symptom är därför ofta just bara det – symptom. Vad som är orsaken däremot kan vara något helt annat.
Kroppen försöker aldrig skada oss. Tvärtom så gör den allt för att skydda oss! Symptom är därför ofta just bara det – symptom. Vad som är orsaken däremot kan vara något helt annat.
Sköldkörtelproblem
Är du trött och utmattad, nedstämd, tappar hår, har sköra naglar eller förstoppad? Visst låter det som att du har sköldkörtelproblem? Det kan absolut vara ett symptom, men det behöver inte vara orsaken.
Sköldkörtel har med ämnesomsättning att göra, och även om det ingår energiförbränning och fettinlagring här så är det inte bara det som sköldkörteln gör. Ämnesomsättning täcker så otroligt mycket mer, det omsätter ämnen i alla kroppens celler vilket innebär att det styr andning, vår förmåga att hålla fokus, hjärtfrekvens, sömn, utveckling (särskilt under barn och tonår), tankar, tarmtömning, menstruationscykeln och sexlust för att nämna några.
De allra, allra flesta av oss föds med förutsättningar för att fungera optimalt. Kroppen får alltså ingen felfunktion i onödan eller för att den tycker att vi bör ha lite mer utmaning i livet. En dysfunktion sker av en anledning.
Sköldkörtelproblem beror sällan på att sköldkörteln är “trasig” och oftare på något annat.
Vanliga orsaker bakom sköldkörtelproblem:
- Autoimmunitet
- Hashimotos
- Grave’s
- Inflammation
- Kan bero på kosthållning, stillasittande, infektioner, toxiner osv
- Stress, mental eller fysisk
- Ätstörningar
- Överträning
- Känslomässiga problem
- Näringsbrister
Om sköldkörtelproblem beror på ätstörningar, inflammation, autoimmunitet eller näringsbrister så kommer tyvärr inte mediciner som levaxin att hjälpa i längden. Man kanske initialt mår väldigt bra, men efter ett tag får man tillbaka symptom, och kanske även nya. Gå på rotorsaken till problemet.
Järnbrist
Många kvinnor har idag järnbrist och även om det är mest vanligt bland veganer och vegetarianer så har många andra det också. Varför?
Järnbrist kan ge en mängd olika symptom så som:
- Rikliga menstruationer
- Blodbrist
- Trötthet
- Yrsel
- Oregelbundna hjärtslag
- Blek hud
- Matsmältningsproblem
- Sköldkörtelproblem (frusen, håravfall osv)
- Menstruationsrubbningar
- Om barn går med järnbrist så kan det resultera i lägre IQ
Om man inte äter rött kött så är det mer troligt att ha järnbrist då det är den mest överlägsna källan. Spenat, frön och nötter är nämligen inte bra källor då de dels innehåller en typ av järn som inte tas upp särskilt effektivt. Dessutom innehåller spenat oxalsyra, ett ämne som binder mineraler så som järn och försvårar upptag ytterligare. Vad gäller frön och nötter så innehåller även de ämnen som binder till mineraler så som järn, men de innehåller också kalcium. Kalcium premieras i upptag, varför ett livsmedel som både innehåller kalcium och järn inte är en bra källa till järn. Generellt så är det så att många ämnen i vegetabilier som polyfenoler och fytinsyra försvårar upptag av alla mineraler, inklusive järn och zink till exempel.
Vegetariskt alternativ till järn? Blötlagda linser. Blötläggning minskar några av de ämnen som binder upp mineralerna och möjliggör upptag.
Men om man äter rött kött då? Varför kan man ändå ha brist? Här kommer några vanliga anledningar.
- För lite magsyra som i sin tur kan bero på
- Sköldkörtelproblem
- Näringsbrist
- Stress
- Mag och tarmsjukdomar
- Högt intag av kalcium
- Högt intag av fytinsyra som finns i
- Fullkorn
- Nötter och frön
- Linser och bönor
- För lite C-vitamin
- För lite animaliskt protein
- Animaliska källor till järn, heme-järn ökar upptaget av icke heme-järn, dvs järn som finns i vegetabilier
Tips! Du minskar fytinsyra genom att blötlägga och fermentera! Därför är blötlagda linser en bra vegetarisk alternativ till järn.
Man kan även ha för mycket järn i kroppen. Även det kan ge symptom som yrsel, trötthet, värk i leder, nedstämdhet, håravfall och menstruationsrubbningar. Gissa därför inte – ta prover och arbeta med någon som kan såna här typer av problem innan du försöker rätta till olika symptom.
Obs! Kosttillskott av järn är ofta ett dåligt alternativ att rätta till en järnbrist. Många kosttillskott innehåller nämligen varianter som ger en oxidativ stress i kroppen, dvs åldrar kroppen. En justering av kost är därför det absolut bästa alternativet.
Vad kan du göra själv?
Beroende av vilket problemet är så behöver man också angripa det på olika sätt. Har du sköldkörtelproblem eller järnbrist och undrar vad det beror på? Du kan boka tid för rådgivning med mig, se konsultation eller maila till maria@matstarkt.se
/M
- Autoimmunitet
Äntligen en bra buljong!
Jag har varit på jakt efter en bra buljong utan onödiga tillsatser sedan New Generation och nu har jag hittat en!
“Vanliga” buljonger innehåller en massa skräp som till exempel socker, jästextrakt och maltodextrin. Detta gäller även ekologiska produkter.
Buljong ger ju dels en god smak till såser, soppor och grytor men det innehåller också mineraler och proteiner som kollagen vilka bland annat är bra för vår mage och tarmhälsa, leder samt hår, hud och naglar.
Här är en adlink till Bodystore och Chicken bone broth från bättre hälsa.
/M
Boktips om inflammation och hormoner
Gillar du också att läsa? Jag läser 2-4 böcker i månaden, beroende lite på hur livet ser ut. Men jag försöker prioritera det då det får mig att bra. Här kommer några tips på böcker som handlar om hälsa, mat, inflammationer och hormoner. Inlägget innehåller annonslänkar till adlibris.
Dämpa inflammation är uppföljaren till Inflammation (mycket läsvärd) av Martina Johansson och Ralf Sundberg. Den handlar om hur maten vi äter påverkar våra kroppar, vad inflammation är och varför det är farligt. Lika bra som alla Martinas böcker.
Beyond the Pill är skriven av Dr Jolene Brighten – riktigt bra läsning om hormoner, hur hormonella preventivmedel påverkar kroppen och självklart vad du kan göra själv för att må bättre.
Period repair manual är ytterligare en bok om hormoner av Lara Briden. Fruktansvärt bra! Den går igenom de vanligaste hormonella obalanserna, och vad du kan göra åt dem. Lättläst och konkret.
Jag har faktiskt inte hunnit läsa denna Orädd av Katarina Gospic än, men gillar hennes andra böcker, särskilt Neuroledarskap.
Har sagt det förut men den kommer med igen – A new earth av Eckart Tolle bör läsas av alla. Den handlar om… allt 🙂
/M
Trött, trött, alltid trött – Beror det på sköldkörteln?
Att känna sig trött alltid – har det alltid med sköldkörteln att göra? Nej. Det kan bero på en mängd olika saker, och detta inlägget kommer att ta upp några av dessa faktorer.
De första sakerna man brukar titta på vid ständig trötthet är sköldkörtelfunktion, kortisolnivåer, blodsocker och eventuella näringsbrister. Men det finns förstås fler saker som kan påverka hur vi mår och hur mycket energi vi har.
Kortisol
Känner man sig trött på morgonen så kan det ha med kortisol att göra. Vi ska nämligen ha en topp i kortisol på morgonen för att komma upp ur sängen, pigga och glada. Under dagen sjunker sedan kortisol för att ge plats åt melatonin, ett av våra sömnhormon. Av olika anledningar kan den här kurvan förskjutas så att man inte alls är pigg och alert på morgonen när man vaknar. Man vaknar inte ens av sig själv, klockan måste ringa, man snoozar, somnar om och snoozar lite till innan man verkligen, verkligen måste gå upp. Om du känner igen dig i detta så har din kortisolkurva förmodligen fått sig en törn. Istället för att vara hög på morgonen, kan den få sig en skjuts vid lunch, eller varför inte på kvällen när du egentligen ska varva ner och gå och lägga dig? Då får du svårt att sova och sitter gärna uppe till efter midnatt.
Vad spelar detta för roll då kanske du undrar? Jag förutom att du är trött av dig så spelar det också en stor roll för din hälsa när dina hormoner arbetar. Vi har en inbyggd klocka och vi är dagdjur. Det finns mängder av studier som visar på att risken ökar markant för exempelvis cancer och demens om vi inte sover på rätt tider. Rätt tider är någon gång mellan 22-06 eller 23-07.
Hormonella preventivmedel binder upp kortisol
Vad hormonella preventivmedel gör är att de ökar något som heter CBG, cortisol-binding-globulin, vilket binder upp vårt kortisol så att cellerna inte kan reagera på det. Detta resulterar i att en massa kortisol åker runt och inte kan göra sitt jobb vilket är att dämpa inflammation. Därtill så ökar hormonella preventivmedel inflammation i sig, vilket bara gör det hela än värre. Resultat kan bli dysfunktion i HPA-axeln vilket är ett fint ord för att hjärnan slutar prata med binjurarna, vilket är det organ som tillverkar kortisol (och andra viktiga hormoner och signalsubstanser).
Kortisol och sköldkörteln
Ett kortisol ur balans kan påverka sköldkörtelfunktion negativt trots att sköldkörtelprover visar normala värden. Vad som händer vi hög belastning är att kroppen börjar tillverka någonting som heter rT3, reversibelt T3. Vanliga prover hos sjukvården visar inte detta då de oftast bara tar TSH och T4, samt i enstaka fall även T3 men aldrig rT3. Ta alltid dina symptom på allvar, blodprover visar inte allt och mår du inte bra, så mår du inte bra.
Vill du läsa mer om detta och hur man går tillväga för att testa det så kan du läsa mitt inlägg om det HÄR.
Blodsocker
Om du har problem med ditt blodsocker så åker dina energinivåer förmodligen bergochdalbana. Om du till exempel inte kan hoppa över en måltid utan att få yrsel, humörsvägningar eller må illa så har du problem med ditt blodsocker och insulin.
Du kan göra mitt quiz gällande blodsockerproblem HÄR. Det ger en indikation på om du behöver gå vidare med provtagning. Är det ett problem? Ja, problem i blodsockerhantering driver inflammation vilket ger hälsoproblem.
Vad gäller provtagning så räcker det inte att titta på enbart fasteblodsocker och långtidsblodsocker, du behöver även titta på insulinutsöndring (c-peptid). Medisera har provtagning för detta HÄR och HÄR. Med koden “mat10” får du 10% rabatt på prover.
Andra hormonella obalanser
Hormonella obalanser kan ge trötthet och energibrist. Vad du då behöver titta på är nivåer av östrogen, progesteron, testosteron och DHEA. Detta gäller både kvinnor och män. Utöver detta har vi också signalsubstanser som serotonin och dopamin.
Näringsbrist
Ja näringsbrist kan givetvis orsaka trötthet, yrsel och så vidare. Vilka ska man titta på först?
- D-vitamin
- Järn
- B-vitaminer
- B12, B6 eller B5
Men det handlar inte bara om vad man får i sig, det handlar även om vad man kan ta upp. Det kanske mycket väl är så att du äter näringsrik mat, men att din mage och tarm är i för dåligt skick för att ta upp det. Kanske har du för lite magsyra så att du inte finfördelar maten ordentligt varpå tunntarmen inte kan göra sitt jobb och ta upp näringen effektivt. Näringsbrist i sig leder sedan till att du inte har de byggstenar som krävs för att tillverka magsyra och enzymer varpå du vid nästa måltid får ännu svårare att ta hantera maten du äter. En ond cirkel helt klart.
Tecken på dålig matsmältning och näringsupptag är trötthet efter måltid, förstoppning eller diarréer, sura uppstötningar, allergier eller födoämensintoleranser, uppblåsthet och gasbildning (du behöver fisa en del) eller en känsla av tyngd efter måltid. Vill du ha hjälp att komma igång kan du prova ett kosttillskott med HCl + pepsin från Thorne, se mer HÄR.
Energiproduktion
Jag tänker nämna en sak till som kan påverka dina energinivåer och det är hur bra dina mitokondrier är på att producera energi. Mitokondrier är cellernas kraftverk och det är dem som tillverkar energi. Som med allt annat så är det förutsättningarna som avgör hur bra resultatet blir, shit goes in, shit comes out som man säger. Skräpmat under lång tid gör mitkondrierna tröga liksom stillasittande och sömnbrist.
Vill du läsa mer om mitokondrier? Se HÄR.
Så vad gör man åt det här?
Det är ganska många saker som kan göra oss trötta och energilösa eller hur? Ändå har jag inte gått igenom alla potentiella orsaker. I vilken ände ska man börja rota? I rätt ände. Vi kan inte bygga uppifrån och ner, vi måste börja med grunden.
Du behöver faktiskt inte veta exakt vad som orsakar din trötthet för att börja förbättra dina energinivåer. Du kan nämligen börja genom att byta ut det som ligger på din tallrik!
Det är inte vid ett tillfälle jag har fått höra att det inte finns några studier som visar att kosten påverkar vår hälsa, varför man helt enkelt drar slutsatsen att det inte spelar någon roll vad man äter. Mina klienter visar gång på gång att detta är fel. Vad vi har på vår gaffel spelar roll, en väldigt stor roll. Jag behöver inte vänta på att några studier ska visa det. Det borde vara sunt förnuft att inse att det är bättre att äta riktig mat framför konstgjord mat, och att konstgjord mat är vägen till en hälsokatastrof.
- Ät riktig mat
- Uteslut spannmål, socker och vegetabiliska oljor vilka är de tre största bovarna.
- Observera dina tankar – vad upptar den största delen av din tankeverksamhet och hur mår du av det? Kanske behöver du ändra dina stories. Våra tankar avgör hur vi lever våra liv.
- Träna utifrån dina egna förutsättningar, men kom också ihåg att det inte är farligt att pusha sig själv regelbundet, tvärtom så är det väldigt bra för oss.
/M
Läsa mer om att få mer energi? Se min bok hormonkalendern som handlar om hur du kan öka ditt välmående på alla plan.
Antiinflammatorisk kost – vad ingår och vad ingår inte?
Antiinflammatorisk kost har blivit ett ganska vanligt uttryck idag, men frågan är vad det egentligen innebär? Vad menar du när du säger det, och vad menar jag. Menar vi samma? Förmodligen inte.
Vårt normaltillstånd är att ha gott om energi men också vara smärt- och värkfria. Huvudvärk, trötthet, ledvärk, artros osv är en effekt av inflammation.
Det finns många som förespråkar antiinflammatorisk kost och vad som då ingår kan variera ganska kraftigt har jag märkt. Och sanningen är att antiinflammatorisk kost inte är samma för alla människor. För vad betyder egentligen ordet? Att äta anti – inflammatoriskt, dvs man ska inte äta saker som ger inflammation. Kruxet då är ju att vad som ger inflammation hos mig inte nödvändigtvis är samma sak som ger inflammation hos dig. Därtill har vi också den faktorn att näringsbrist i sig, på grund av en otillräcklig kosthållning, faktiskt kan ge inflammation just för att alla processer inte kan fungera som de ska. Detta oavsett att man utesluter all “inflammatorisk” kost.
Men inflammation syftar jag inte på de omedelbara reaktioner som sker vid allergier initierade av IgE, exempelvis jordnötsallergi. Vad jag syftar på är sådana livsmedel som orsakar en fördröjd reaktion och som kan vara svåra att härleda. Ofta tar de här reaktionerna 1-3 dagar.
De mest vanliga livsmedel som ger inflammation är:
- Spannmål (vete, korn, råg och havre)
- Soja
- Majs
- Processade vegetabilisk oljor rika på fleromättade fettsyror
- Exempel är rapsolja, solrosolja, jordnötsoljan, sojaolja osv
- Mejeriprodukter
- Äggvita
- Nötter
- Fröer
- Socker
- Baljväxter
- Nattskuggeväxter
Det finns såklart fler livsmedel som kan orsaka en reaktion, liksom vissa av ovan nämnda livsmedel går jättebra för vissa personer men inte för andra. Här gäller inte one size fits all utan man får testa sig fram.
Hur vet du vad du tål och inte?
Om du känner av trötthet, hormonella bekymmer, hudproblem som eksem eller acne, nedstämdhet, ledvärk, muskelvärk, huvudvärk, humörsvängningar eller andra hälsoproblem så får du förmodligen i dig något du inte tål. Det är det enkla svaret.
Bästa sättet att ta reda på vad man tål och inte är att göra en uteslutningsperiod under åtminstone 1-6 månader beroende på hur länge man haft symptom. Därefter återintroducerar man ett livsmedel i taget för att se vad man tål och inte. Det finns risker med att utesluta livsmedel “i onödan”, dvs om du tål det då man kan ha svårt att få i sig alla näringsämnen man behöver i en så strikt kost som krävs. Däremot så krävs en uteslutningsperiod för att dels ta reda på vad man tål och inte, men också för att låta kroppen läka utan triggers.
Det är inte för evigt
Man måste inte äta en strikt uteslutande kost för evigt. De flesta, om inte alla, kroniska hälsoproblem börjar i mage och tarmsystemet. Om inte det fungerar så kan vi inte smälta maten ordentligt vilket leder till sämre upptag av näringsämnen och att det läcker ut ämnen som uppfattas som skadliga. De här ämnena måste alltså nödvändigtvis inte vara farliga i sig, men eftersom tarmsystemet inte fungerar så uppfattas de som ett hot av immunsystemet. Detta leder till inflammation och kan till och med orsaka en autoimmun reaktion av olika vävnader i kroppen. Steg ett är därför att läka mage och tarm varpå man kan tåla många olika typer av livsmedel igen. Åtminstone i en lagom mängd.
De vanligaste misstagen vid antiinflammatorisk kost
Jag har upptäckt några vanliga misstag hos människor som tror sig äta väldigt bra, men som ändå får i sig saker de inte tål. Detta gör att de inte blir helt bra eftersom kroppen aldrig får tid att återhämta sig och läka. Istället pågår en ständig inflammation som har motsatt effekt. Som nämnt ovan så behöver ingenting vara för evigt, och ofta är det en fråga om kvantitet och frekvens när man ger kroppen rätt förutsättningar.
Livsmedel som ofta orsakar reaktion men som anses som hälsosamma:
- Havregryn
- Frön
- Nötter
- Nattskuggeväxter
- Baljväxter
- Soja
Därtill väljer man gärna ersättningprodukter, glutenfria produkter och annat som inte alls innehåller bra ingredienser. Framför allt så äter man de här ersättningsprodukterna istället för ett betydligt bättre och mer näringsrika alternativ. Så skippa glutenfria, sockerfria, mejerifria, köttfria och allt vad det nu kan vara och ät riktig mat. Mat som du ser vad det är.
All den här typen av livsmedel kan som sagt behöva uteslutas en period så att kroppen får tid att läka. Därefter kan det krävas blötläggning, tillagning och/eller fermentering för att kroppen ska kunna hantera det utan att få en reaktion. Vissa personer jag träffar äter stora mängder av ovan livsmedel trots att de tror sig äta antiinflammatoriskt. Återigen, mår du bra så är dessa livsmedel troligen inte ett problem, men gör du inte det så kan det vara väl värt att prova.
Vad ren antiinflammatorisk kost är
Rena livsmedel som grönsaker, rotfrukter, kött, fågel, fisk, vilt, frukt, skaldjur och bär är livsmedel som sällan orsakar en reaktion. Rött kött, och kanske framför allt gris som tyvärr fått ett så dåligt rykte orsakar sällan en reaktion om det är bra kvalitet på köttet. Spannmålsuppfödda inomhusdjur är däremot inte särskilt bra för din hälsa. Visst är det lite ironiskt att ju sämre vi hanterar våra djur, ju sjukare blir vi om vi äter dem?! På Okinawa, en av de 5 blå zonerna där man anser att världens mest hälsosamma människor bor, så äter man faktiskt utöver fisk och skaldjur även en hel del gris.
Risker med uteslutningskost
Risken med att äta för ensidigt och utesluta för många livsmedel under för lång tid är självklart näringsbrist. Väljer man dessutom bort inälvsmat så är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Så använd det som en metod för att ta reda på vad just du tål, och för sedan in de livsmedel som du hanterar igen.
/M
Vill du lyssna på mer om nutrition? Spana in Rhonda Patrick som är riktigt duktig på ämnet, klicka HÄR.
Vill du läsa mer om kött och inflammation? Klicka HÄR.
Progesteron och dess effekt på humör – PMS vs PMDD
För lite progesteron är ofta förknippat med humör och PMS-symptom så som humörsvängningar, sömnsvårigheter, ömma bröst och att samla på sig vätska. Progesteron lugnar nämligen hjärnan, får oss att må bra och gör så att vi sover gott. Men hos vissa personer har det motsatt effekt, då kallas det för PMDD, premenstruellt dysforiskt syndrom. Läs mer om hur progesteron kan ha både positiv och negativ effekt på vårt humör.
Progesteron och humör
Progesteron bildas av gulkroppen efter ägglossning, så om man inte har ägglossning har man därför inte någon större produktion av progesteron. Utebliven ägglossning kan ha flera orsaker så som mental eller fysisk stress och näringsbrist.
Progesteron bryts ner till allopregnanolon vilket i sin tur verkar lugnande via signalsubstansen GABA. Såhär fungerar det hos de flesta kvinnor, och PMS är en effekt av för lite progesteron. Men det finns vissa kvinnor som inte alls får den lugnande effekten av progesteron, istället får de ångest, oro och humörsvängningar vilket kallas för PMDD. Dessa kvinnor har gott om progesteron och allopregnanolon, men deras receptorer har svårt att anpassa sig efter de normala svängningar som sker i hormonutsöndring. Våra hormoner varierar i nivå hela tiden, och normalt så anpassar sig kroppen efter detta genom att modifiera receptorerna på vilka hormonerna fäster. Hos kvinnor med PMDD så klarar inte receptorerna av detta, vilket gör att de reagerar på ökningar och minskningar med oro, ångest och humörsvängningar.
Vad gör man åt PMDD?
Om man går till sjukvården så är det mest troligt att man antingen får ett hormonellt preventivmedel alternativt SSRI, antidepressiva läkemedel.
Hormonella preventivmedel
Hormonella preventivmedel innehåller en syntetisk variant av progesteron, ett progestin. Detta har inte samma effekt i kroppen som kroppseget eller bioidentiskt progesteron och är ironiskt nog kopplat till nedstämdhet, oro, depression och humörsvängningar. Dessutom medför det en massa andra risker. Om du tar hormonella preventivmedel och upplever att du har PMS eller PMDD så är det inte det, istället är det en bieffekt av medicinen. Hormonella preventivmedel är en medicin. För att summera så fixar hormonella preventivmedel inga hälsoproblem.
En naturlig behandling av PMDD
Det finns förstås andra vägar att gå än att börja med hormonella preventivmedel.
- Magnesium
- Stöttar GABA-receptorerna genom att reglera progesteronets effekt.
- Glycin
- Glycin är en aminosyra som även den hjälper till att lugna GABA-receptorer. Glycin finns i buljong och kollagen.
- Undvik histaminrik mat
- Histaminer har en negativ effekt på GABA-systemet, vilket i sig egentligen inte är dåligt när det fungerar som det ska. Hos personer med PMDD och PMS så fungerar detta system inte optimalt, varför det är bra att undvika histaminrik mat. Östrogen är nämligen också inblandat i hur effektivt vi bryter ner histaminer från maten.
- Vitamin B6
- Vitamin B6 är en byggsten till GABA men kan också bidra till att bryta ner histamin.
- Taurin
- Även detta är en aminosyra som verkar lugnande på vårt centrala nervsystem. Taurin finns i animaliska produkter som ägg och kött. Obs! Drick inte energidrycker innehållande taurin och ta inte höga doser kosttillskott.
Sist men inte minst så har vi i vanlig ordning stress, sömn, träning och kosthållning. Mer information om lågt progesteron finns i min bok, hormonkalendern sidan 84.
Kosttillskotten hittar du HÄR.
/M
Misstänker du att du har lågt progesteron? Testa dig HÄR
Vill du testa dina nivåer av progesteron och östrogen? Koden “Mat10” ger dig 10% rabatt på provtagning.
- Magnesium
KVINNOHÄLSA MED RESULTAT
