Hormoner och vikt
Svullen – Beror det på hormoner?
Hormonella obalanser – HA, PCOS och hypotyreos
Tillsatt progesteron och fertilitet
Vilken roll har hjärnan i hormonella obalanser?
Menstruation – Vad är normalt?
Balansera ditt kortisol
Frågor kring kortisol och stress är de absolut vanligaste jag får – hur kan man balansera sitt kortisol? Hur sänker man ett högt kortisol, och hur höjer man ett för lågt. Vilka tillskott ska man använda när, och vilka ska man undvika när. Det snabba svaret är att ett högt eller lågt kortisol inte balanseras av kosttillskott. Alls. Istället måste man skilja på negativ och positiv stress, liksom se över sin kost och livsstil. Hur påverkas kroppen av hur du lever, äter, tränar, sover och tänker? Balansera kortisol på rätt sätt.
Kortisol är livsviktigt
Kortisol är livsviktig och inte alls negativt när det får arbeta som det är menat att arbeta. Kortisol är det som gör att vi kommer ur sängen på morgonen, det gör att kroppen kan hantera olika infektioner från bakterier, virus och parasiter liksom inflammationer från exempelvis sår och skador. Men det är också avgörande vid träning och pulshöjande aktiviteter, och som ni säkert vet, så utsöndras extra mycket vid stressande situationer.
Stress som i utsöndring av kortisol och andra stresshormoner är helt enkelt positivt och livsviktigt för kroppen.
Däremot så kan det ju förstås bli för mycket av det goda – så kallad negativ stress. Negativ stress är stress som inte är konstruktiv och som inte kombineras med återhämtning.
Stress utan återhämtning leder till
- Sämre blodsockerhantering och fettinlagring på mage och rygg (även om vissa personer går ner i vikt istället)
- Hormonella obalanser bland könshormoner
- Sköldkörtelproblem
- Högt blodtryck
- Ökad risk för demens
- Sämre blodfettsprofil (kolesterol)
- Sämre immunförsvar
- Tappar muskelmassa
- Lägre ämnesomsättning
- Problem med matsmältning
- Förstoppning
- Sura uppstötningar
- Diarréer
Du kan läsa mer om stress i min bok hormonkalendern, sid 34. Finns även på bokus.
När man kört på full gas för länge så kan det bli så att kroppen drar ner på produktionen av kortisol och andra stresshormoner. Det här gör den för att skydda kroppen och det är sällan för att det är fel på binjurarna i sig, organet där kortisol tillverkas, utan det är snarare så att hjärnan slutar skicka signaler om att tillverka mer. Om det inte var dags för en kost- och livsstilsförändring tidigare så är det verkligen dags nu!
Kortisol och autoimmunitet
Vad som inte är särskilt känt är att ett för lågt kortisol gör att risken ökar för autoimmuna sjukdomar, då en höjning av kortisol på morgonen har en immunreglerande effekt, dvs det gör att de celler som inte fungerar som de ska förstörs. Själv hade jag ett oerhört lågt kortisol när jag insjuknade, och det förblev lågt under många, många år. Det bidrog till ständig trötthet och att jag inte kunde göra något för intensivt vad gäller träning (eller ens vardagssysslor i perioder) utan att få yrsel och må oerhört dåligt.
Vad är negativ stress?
Så vad är egentligen negativ stress då? Hur vet man om man befinner sig en karusell av negativ stress och för lite återhämtning? Det kan ingen annan avgöra än du själv. Jag stressas inte av samma saker som du, jag tankar inte energi på samma sätt som du så att jämföra produktivitet eller sysslor är inte till hjälp. “Men hon gör ju allt detta och mår jättebra…” Spelar ingen roll. Du måste titta på dig själv, och enbart dig själv. Hur känns det i din kropp?
Saker som innebär negativ stress:
- Dålig kosthållning i form av skräpmat, mackor och socker – oerhört stressande för kroppen
- Äter för lite mat
- För lite sömn
- Att inte trivas på ditt arbete
- Att känna dig ensam
- Att inte veta vad “du ska göra med ditt liv”
- Att inte utvecklas
- Negativa tankar och dålig självbild
- Oro och ångest
Att göra en livsstilsförändring och komma till rätta med negativ stress tar tid och är svårt. Vi är vanedjur kring det mesta vi gör, tänker, äter, känner och så vidare, hur mycket vi än vi vill se oss som “spontana och utvecklande”. Men det går att förändra och förbättra allting, om man har bestämt sig och bibehållen sin motivation. Motivation är något man måste skapa själv. Det är ingenting man hittar eller kan vänta på ska dyka upp. Det här kan ju förstås kännas oerhört svårt och tungt i samband med exempelvis utbrändhet och utmattning, när man absolut inte känner att man orkar ta tag i något och allra minst göra några större förändringar. I sådana situationer rekommenderar jag att man tar hjälp av exempelvis en kostrådgivare och coach (som jag) så att man kommer igång och får en riktning.
Balansera ditt kortisol
- Bra och näringsrik kost – Detta lugnar kroppen och ger den rätt byggstenar så att den kan tillverka alla de signalsubstanser och hormoner den behöver för att må bra
- Träning – Vältränade människor hanterar stress bättre än otränade.
- Inrätta en ordentlig sovrutin
- Lägg in återhämtning – Hur hämtar du energi? Planera in det i kalendern oavsett om det är promenader, meditation, ett bad, att rita, läsa en bok eller leka med barnen.
- Mental träning för att komma till rätta med negativa tankar, oro, vantrivsel på arbete, dålig självbild osv
Det är egentligen inte mer komplicerat än så att balansera sitt kortisol, det finns inga quickfix eller magiska drycker. Kroppen läker sig själv när man börjar ge den vad den vill ha. Det är helt enkelt en grundläggande livsstilsinventering, vilket absolut inte innebär att du ska förändra allt. Men du behöver lägga om fokus och planera in det som får dig att må bra i lika stor utsträckning som alla måsten och sysslor. Du behöver din stund för återhämtning, vad det än kan vara för aktivitet för just dig.
Och som du kanske sett mig skriva förr – Det är när du behöver återhämtning som allra mest som det känns som ett motstånd att ta den där promenaden eller sitta i stillhet. När du inte behöver det däremot så är det inte särskilt svårt eller jobbigt. Planera in det oavsett hur det känns, och gör det.
Kosttillskott
Först när man gjort sin livsstilinventering, insett sina problemområden och gjort upp en plan för hur man ska komma till rätta med dessa så kan man hjälpa till med kosttillskott som exempelvis ashwagandha, magnesium och rosenrot. Dessa är väldigt effektiva om de används rätt. Men det är viktigt att ha koll på sin kost och livsstil först. Ett kosttillskott kommer som sagt inte att lösa problemen åt dig.
Om du är intresserad av produkter som kan komplettera en kost- och livsstilsförändring så hittar du de samlade HÄR.
/M
Tester
Vill du veta mer om du har problem med kortisol? Ta mitt quiz på lågt kortisol eller högt kortisol och få en indikation med en gång. När du vet vart du befinner dig kan du börja arbeta på att balansera ditt kortisol.
Provtagning
Du vet väl att du kan testa dina hormoner via Matstarkts Hälsotest på Medisera? I testet ingår 15 blodmarkörer som testar sköldkörtelfunktion, könshormoner, blodsocker och vissa markörer för stress.
Läs mer om Matstarkts hälsotest
Med koden matstarkt får du 100 kronor i rabatt.
Om du är kvinna som fortfarande menstruerar tas provet på dag 21 i din cykel, dvs ca 7 dagar innan beräknad menstruation. Räkna baklänges från den dagen du väntar din menstruation. Provet tas även fastande.
Har du passerat menopaus eller är man kan provet tas när som helst under månaden. Provet tas på fastande mage.
Sköldkörtelproblem och några symptom du kanske inte känner till
Att få viktproblem, bli trött, nedstämd och tappa hår är symptom som många känner till när det kommer till sköldkörtelproblem och hypotyreos. Men det finns fler tecken på att din sköldkörtel inte fungerar som den ska, bland annat försämrad lukt och smak samt olika problem med mage och tarmkanal så som “IBS” till exempel.
Lukt och smak försämras
Har du märkt ett försämrat lukt och smaksinne? För lite sköldkörtelhormon kan påverka hur väl vi upplever smaker och lukter, och detta är en vanlig men okänd biverkning. Även zinkbrist kan leda till detta så testa både sköldkörtelfunktion och zinknivåer.
Magproblem – IBS
SIBO som ofta går under klassificeringen “IBS” är väldigt vanlig bland de med nedsatt sköldkörtel. SIBO betyder att man har överväxt av tarmbakterier i tunntarmen, där de normalt inte ska vara. Detta medför gasbildning, uppblåsthet, förstoppning och/eller diarreer och andra mag och tarmsymptom. Om du känner igen dig i detta så behöver du adressera och bota din SIBO för att kunna läka hypotyreos.
Matsmältning – Sura uppstötningar och tyngdkänsla efter måltid
Vi behöver ordentligt med magsyra för att kunna bryta ner maten vi äter, och vi behöver sköldkörtelhormon för att kunna tillverka magsyra. Detta betyder att många som har hypotyreos upplever att de inte kan äta viss typ av mat. Detta gäller särskilt proteinrika måltider och kött, men man kan också känna sig tung och trött efter en måltid, ha sura uppstötningar, huvudvärk, bitar i avföringen osv.
Problem med menscykeln
Har du problem med din menscykel? Så som mellanblödningar, humörsvängningar, smärtsamma blödningar, kramper, oregelbundna blödningar eller kanske inga blödningar alls?
Preventivmedel = Hypotyreos?
Sist men inte minst så kan hormonella preventivmedel påverka sköldkörtelhormon. Detta gör de genom att öka ett protein som binder upp sköldkörtelhormon, och eftersom våra celler bara kan använda sig av fritt hormon så kan det leda till hypotyreos.
Om du upplever att något av ovan stämmer in på dig – gå och testa din sköldkörtel. Och helst både TSH, T3, T4 och rT3 samt antikroppar TRAK och Anti-TPO.
PROVTAGNING
Hur testar du sköldkörtelfunktion? Testa TSH, T4, T3 och rT3, läs mer om provtagning HÄR.
Jag har även samarbete med Medisera där du får 10% rabatt med koden “mat10” – se mer om deras provtagning HÄR.
Om du behöver hjälp med tolkning är du välkommen att bokat tid för rådgivning med mig.
PRODUKTER FÖR SKÖLDKÖRTELN
Letar du efter produkter som hjälper sköldkörteln? Se HÄR.
MER LÄSNING
Min bok Hormonkalendern går igenom hypotyreos och vad man kan göra åt det.
Vill du läsa mer om Sköldkörteln? Kolla Sköldkörtelproblem och vad provtagning inte hittar – rT3 eller Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?
/M
PMS och Progesteron
Lider du av PMS-besvär? Det behöver du faktiskt inte. Dagens inlägg ska handla om vad PMS är, vad det har för koppling till progesteron, men också vad man kan göra för att bli av med det.
PMS betyder premenstruellt syndrom och som namnet antyder är det symptom som uppstår innan menstraution. Det kan börja ca 10-14 dagar innan menstruation för att sedan helt försvinna när blödningen börjar. Om dina PMS-symptom aldrig försvinner helt, utan endast förvärras innan menstruation så är det inte PMS du har utan “premenstrual magnification”. Då är detta inlägget inte för dig.
Är PMS normalt?
Det är vanligt, men det är varken normalt eller nödvändigt. Man kan ju lätt tro att det är progesteronet och östrogenets “fel” att man har PMS men så är det inte. Tvärtom så är de här hormonerna bra för både vår fysiska och mentala hälsa genom att förbättra både humör och ämnesomsättning.
Kom ihåg att vår kropp alltid vill fungera, PMS är därför ett tecken på att något inte stämmer.
Progesteron och Östrogen
Östrogen börjar stiga från mensens första dag och håller sig sedan högt till och med ägglossning. Det boostar serotonin och dopamin vilket gör att vi känner oss inspirerade och motiverade. Därefter tar progesteron över vilket bland annat gör oss lugna och harmoniska. Så det är helt normalt att känna av en förändring mellan veckorna. Exempelvis känner vi oss ofta mer utåtriktade och kreativa innan ägglossning än efter. Men det inte normalt att bli svullen, ha humörsvängningar, börja gråta för ingenting och vilja äta upp hela godisavdelningen på ICA. Eller för den delen göra slut med sin partner, lämna sitt arbete och flytta ut i skogen.
PMS-symptom:
- Humörsvängningar
- Ömma och/eller svullna bröst
- Irritation
- Ångest
- Svullen mage
- Cravings efter sött och/eller salt
- Värk i leder och muskler
- Huvudvärk
- Gråtmildhet
- Hjärndimma
- Sömnsvårigheter
- Nedstämdhet
- Finnar
PMS beror på att vi inte kan tillverka tillräckligt med progesteron. Men det för den sakens skull inte ett problem med progesteron i sig. Det är ett problem med något annat, och här nedan följer de vanliga rotorsakerna; inflammation och stress. Även sköldkörtelproblem kan ge lågt progesteron, men det kommer inte detta inlägget att gå in på.
Progesteron ska vara ca 100-500 gånger högre än Östrogen så balansen mellan hormonerna är lika viktig som deras respektive värde.
Inflammation
Kronisk, låggradig inflammation (ni har säkert hört talas om den tidigare) ökar risken för PMS genom att:
– Minska Progesteron vilket den gör på två sätt; det minskar dels mängden progesteron, men också känsligheten i receptorerna, dvs hur vi svarar på progesteron.
– Öka östrogen. Inflammation försvårar nämligen nedbrytningen av östrogen vilket gör att vi får mer än vi behöver.
Stress
Stress minskar progesteron genom att:
– Kortisol minskar produktionen av progesteron. Kortisol kan också fästa på receptorerna framför progesteron varför progesteron inte kan göra sitt jobb på cellnivå. Då spelar det ingen roll om hormonet finns i blodet.
– Stoppa ägglossning. Om vi inte har ägglossning så har vi heller inte progesteron så att det räcker.
– Förändra mage och tarm som i sin tur påverkar hur vi bryter ner östrogen, vilket resulterar i för mycket östrogen. Detta kan bidra till PMS.
Minska PMS genom att:
- Sluta ät socker – gäller även “hälsosamma” snacks med dadlar och andra naturliga sötningsmedel.
- Sluta ät mjölprodukter
- Sluta ät vegetabiliska oljor (undantag kokosolja och kallpressad olivolja) då dessa orsakar inflammation
- Minska på alkohol (max 2-3 glas per vecka)
- Minska stress
- Fixa mage och tarmkanal
- Träna!
- Ta tillskott av magnesium och vitamin B6
- Ta tillskott av zink. Obs ej i långa perioder i sträck.
Starka PMS-symptom
Om man upplever starka symptom på PMS så kan man även komplettera med nedan kosttillskott.
Angus Castus Vitex / Munkpeppar
Agnus Castus (Munkpeppar) stimulerar ägglossning och progesteron samt verkar lugnande på kroppen. Observera dock att dessa endast ska användas i kombination med en kost- och livsstilsförändring och inte under mer än 4-6 månader. Om du inte mår bättre efter den här tiden så har du inte hittat grundproblemet. Leta vidare! Ska inte användas vid PCOS.
Ashwagandha eller Rosenrot
Detta är så kallade adaptogener, naturliga ämnen som ökar kroppens egen anpassningsförmåga. Enkelt uttryck hjälper det kroppen att hantera stressiga situationer. Ska ej användas under längre perioder än 4-6 månader.
Jod
Kan minska bröstspänningar då det reglerar östrogenreceptorer. Det finns gott om östrogenreceptorer i våra bröst. Jod kan förvärra acne och sköldkörtelproblem så ta det inte om du har något av de problemen. Jod ska heller inte tas i långa perioder i sträck.
Vår menscykeln säger väldigt mycket om oss och vi kan använda den för att lära känna våra kroppar. Det är nämligen fullt möjligt att ha väldigt mycket PMS ena månaden, för att må väldigt bra en annan månad. Detta beror på att saker händer i våra liv – vi sover, äter, stressar och tränar olika till exempel. Beroende på vad vi gör så svarar också våra kroppar på det. PMS är alltså ett tecken på att något inte stämmer. Det är för hög belastning på kroppen – oavsett om det mentalt eller fysiskt.
Obs! Det är inte PMS man har om man upplever ovan symtom då man samtidigt har hormonella preventivmedel – då är det istället bieffekter av en medicin.
/M
Provtagning:
Vill du testa din progesteron/östrogen-balans? Du kan göra det på medisera HÄR. Testet tas 7 dagar innan beräknad menstration, så du behöver ha koll på när du har din ägglossning.
Rabattkod som ger 10% rabatt på Mediseras tester: mat10
Problem med insulin – Hur uttrycker det sig och vad kan man göra?
Att ha problem med insulin och blodsocker är idag inte ovanligt, och många underskattar nog vad det kan ställa till med i kroppen. Dagens inlägg handlar om vad det är, hur det kan uttrycka sig och vad du kan göra åt det. Inlägget innehåller även en annonslänk till Bodystore.
Alla diabetiker är inte tjocka, och alla som är tjocka får inte diabetes
Den största myten kring blodsockerhantering är att man måste vara överviktig för att ha en nedsatt känslighet för insulin. Detta är långt från sanningen. Du kan nämligen vara smal och ändå ha problem med hur din kropp svarar på snabba kolhydrater. Alla diabetiker är därför inte tjocka, och alla som är tjocka får inte diabetes. Man behöver heller inte ens få diagnosen diabetes för att ha problem med sitt blodsocker.
Tecken på problem med insulin:
– Blodsockerfall
– Illamående och/eller yrsel om man missar en måltid
– Trötthet efter måltider
– Sötsug
– Diabetes
– Humörsvägningar
– Andra typer av hormonella problem
Om du vill veta mer om du har problem med blodsocker så kan du ta mitt blodsockerquiz HÄR.
Insulin och insulinkänslighet
Kroppen utsöndrar insulin som svar på när vi äter kolhydrater men också protein. Insulin är ett hormon vars uppgift är att städa undan blodsocker från blodomloppet och föra in det i cellerna. Insulin är alltså bra då ett högt blodsocker är skadligt för våra blodkärl. Men vad som kan hända är att våra celler kan bli mindre känsliga för insulin och därmed inte plocka upp blodsocker. Detta händer när blodsocker höjs för många gånger under för lång tid. Vi har fått en sämre insulinkänslighet.
Är övervikt ett skydd mot diabetes?
Tro det eller ej, men att gå upp i vikt är faktiskt ett hälsosamt svar på högt blodsocker. Som jag skrev ovan är ett högt blodsocker väldigt skadligt för våra celler så detta är helt enkelt kroppen sätt att skydda vår hjärna, lever och andra livsviktiga organ från sockret. Därför behöver man inte utveckla diabetes bara för att man är överviktig.
Men man kan förstås bli överviktig av en sämre insulinkänslighet även om vissa personer är normalviktiga eller till och med väldigt smala. En ledtråd kan dock vara hur vi lagrar in fett. Med sämre insulinkänslighet lagrar vi nämligen fett där det varken ur ett estetiskt eller hälsomässigt perspektiv är särskilt önskvärt – nämligen främst på mage, rygg och “love handels” men också överarmar, under haka och i nacken. Varför kroppen gör såhär beror på att den här typen av fettvävnad är extremt effektiv i att lagra överblivet blodsocker som fett.
Risker med ett högt blodsocker:
- Demens
- Hjärt- och kärlsjukdom
- Kronisk inflammation
- PCO/PCOS
- Sämre syn
- Sämre blodcirkulation
Vad kan man göra åt insulinresistens?
- Ät mindre socker och snabba kolhydrater (mjölprodukter och sötade mejerier)
- Ät riktig, näringsrik mat som stödjer en fungerande mage och tarm
- Sluta småäta och ät inte oftare än var 4:e timme
- Träna – gärna styrketräning
- Sov minst 7 timmar per natt då dålig sömn påverkar vår blodsockerhantering.
- Dra ner på alkoholen
- Undvik inflammationsdrivande vegetabiliska oljor som raps- och solrosolja
- Använda tillskott som Berberine i kombination med ovan kost- och livsstilsförändringar. Berberine är ett kosttillskott som främjar en hälsosam blodsockerhantering. Ska endast tas max 4 mån i sträck.
/M
Vill du testa ditt blodsocker och insulin? Kika HÄR, mat10 ger dig 10% rabatt på alla mediseras tester.